presentation kring Genomförande av undervisning utifrån Allmänna råd och forkningsöversikt

1. Norra Hisingen
17 juni
”Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir
avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som
påverkar det där hur:et.”
John Hattie

2. Omstr
ukture
ring
av
arbets
kraft
inom
förskol
an
Skolverket film 3 min

3. Dagens mål..
• ”Elevernas känsla av meningsfulla lektioner,”
• ”Strukturerad undervisning som leder mot mål”,
• Elevernas förståelse av syftet med undervisningen”
• ”Möta varje elev och ge kontinuerlig återkoppling och utmana
elevernas föreställningar”.
• ”Kollegialt lärande”.

4. Framgångsfaktorer
”Individualiserad undervisning innebär att
undervisningen organiseras och genomförs med elevens
individuella förutsättningar och behov i centrum.
Detta är något som kännetecknar framgångsrika skolor.”
(Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen 2011)

5. Det innebär inte
•enskilt arbete för eleven
•isolerade uppgifter utan sammanhang
•enskilt arbetande lärare
•bocka av centralt innehåll

6. Det innebär istället att...
•eleven och läraren känner igen olika lärstilar
•lärare arbetar i lag kring eleverna
•fokus på förmågorna
•återkoppling som tar lärandet framåt
•och inte för många speciallösningar utan;

7. Inkludering
■ gemenskap på olika nivåer
■ ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för
elever i behov av stöd)
■ en demokratisk gemenskap
■ delaktighet från eleverna
■ att olikhet ses som en tillgång
Definitionen gjord av specialpedagogikforskarna
professor Claes Nilholm och docent Kerstin Göransson på
uppdrag av Skolverket

8. Elevnära
”Elevernas känsla av meningsfulla lektioner,”
Delaktiga i planering
Demokratiska arbetsformer
Igenkänning
Det berör - elevnära
Förstår syftet och ser målet
Känner till och igen lärande
Variation
(Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen 2011)

9. Klassrumsledarskapet
”Strukturerad undervisning som leder mot mål”,
Lärarens är tydlig och demokratiskt
Identifierade kritiska aspekterna
Tydliga mål som eleven förstår och accepterar
Handledning
Kontroll av förståelse
Progression och återkoppling
Summering och repetition
Självreglering
(Jan Håkansson 2011)

10. ”Elevernas förståelse av syftet med undervisningen”.
Helheter
Röd tråd
Meningsfullt - What´s in it for me?
Successivt utvidgat ansvar
Den här lektionen var viktig för mig därför att…” eller ”Det jag tar med mig från denna lektion är…” ”de 3 saker jag lärde mig idag
var…” ”Nästa gång jag tränar på att…ska jag….” ”Idag är jag mest nöjd med att….” ”Om jag skulle göra om något jag gjorde
idag skulle jag…”
Läraren tror på sina elever
Kontexten

11. Återkoppla och utmana
”Möta varje elev och ge kontinuerlig återkoppling och
utmana elevernas föreställningar”
Kontinuitet - planera in för det!
Säg det inte bara - tydliggör med tankekartor, bilder,
matriser, aligment etc
Ägna alltid lektioner åt det -öva öva öva, sätt på
schema, in i undervisningen - skaffa frågebatteri”

13. Vara tydlig

14. Formativa fraser i matematik:
Om metoder
•Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?)
•Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”)
•Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”)
•Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”)
•Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”)
•Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”)
•Får jag visa dig en bra metod?
•Vilka metoder använder dina kompisar?
•Varför valde du just denna metod?
•Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare.
Om problemlösning
•Vilken strategi har du för att lösa problemet?
•Vilken strategi har du använt förut?
•Varför valde du den strategin?
•Hur brukar du göra när du ska lösa problem?
•Vet du vilka strategier man skulle kunna använda?
Om begrepp
•Vet du vilka begrepp du kan använda här?
•Behöver du träna på fler begrepp?
•Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?
Om resonemang
•Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt?
•Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer?
•Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer?
•Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori?
•Vet du hur du ska motivera din slutsats?
(sammanställd av Tommy Lucassi, Ma/NO- lärare på Rålambhov skola, Stockholm)

15. Utvecklande och lärande frågor
Frågor som föder frågor
•Hur då?
•Varför det?
•Förklara hur du tänker?
•Vad finns det för likheter med....?
•Kan du utveckla det?
Cirkulära frågor
Cirkulära frågor hjälper oss att utforska eleverna förståelse och tänkande. Vem? Vad? När? Hur? Var? Hur
mycket? Med hjälp av dessa kan man "cirkulera runt" problemets kärna och successivt skapa en gemensam
bild av problemets exakta natur.
Öppna frågor
•Vad skulle kunna hända om...?
•Vad gillar du bäst och varför...?
•Vilka skillnader är det mellan...?
•Vilka styrkor och svagheter har...?
Inbjudande frågor
Inbjudande frågor är frågor som ställs för att stimulera eleverna till att dela med sig av och utbyta erfarenheter:
•Berätta vad som hände då...
•Berätta vad du såg och upplevde...
•Hur kändes det...?
•Vad tänkte du då...?

16. Formativ bedömning
Forskning visar att formativ bedömning ökar elevernas lärande.
En formativ bedömningsprocess kännetecknas av:
•att målet för undervisningen tydliggörs,
•att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till
målet
Vad kan de?
Vad vet de?
Hur gör de?
Vad missförstår de?
Vad engagerar dem?
•att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare
mot målet.

17. 5 nyckelstrategier för BFL

18. Hur tydliggör du mål och kunskapskrav för dina
elever idag?

19. Tydliggöra mål och kunskapskrav
PP/pedagogisk plan/planeringsprocess – ge eleven den samlade bilden
Mål- undervisning- bedömning - aligment
Elevexempel kopplade till kunskapskrav
Sjalvskattning̈
Malbild inleda -avslutå
Fastna inte i LPP och
matristrasket!̈
Det ar hur ni anvander erä ̈
LPP:er/pedagogiska planeringar
och matriser som gor skillnad̈ !

20. Aktiviteter som synliggör lärandet
Mer basket an pingis, med fragor som vacker fragor̈ ̊ ̈ ̊
No hands up
Flygande bedömning
Anvanda responssystemeẗ Socrative
För och emot frågor
Blogg, googlesite, Wikispaces
Forumsdiskussioner på Todays meet
Sand live TV-med̈ Bambuser
mentimeter med EPA
wordle - språk
Involvera, aktivera och
engagera eleverna i malen i̊
stallet for informera om dem.̈ ̈

21. Återkoppling som för lärandet framåt
”Minute by minute, day by day” i klassrummet
Aterkoppling kring mål och kunskapskrav - kontinuerligt̊
75 % in i temat/projektet 25 % till det som behöver utvecklas
Framåtsyftande återkoppling bygger på fyra moment:
Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle
mötas
Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts
Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem
(felanalys)
Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd
feedback - feed forward

23. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra
Kollaborera i wikispace eller blogg!
Anvand samarbetsytor pa natet Google docs- dela dokumenẗ ̊ ̈
Skype in the classroom
Kamratrespons
How to filmer: äldre elev till yngre elev
Lat elever producera (digitalt)̊ larmaterial̈ at andra!̊
(ex från Matematikvardagen.se)
Skapa mallar/frågebatterier Låt eleverna även vara din lärresurs!

24. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess
Jämföra själv mot målen i styrdokument/ppl/matris
Larlogg̈
Checklistor för att rätta sig själv
Kommentera bara, utan poäng/betyg
Se three before me
Ljudinspelning/mejl- reflektera var de befinner sig i förhållande till målen
Synliggor larandet ihop!̈ ̈

25. http://www.bedomningforlarande.se/

26. Kollegialt lärande
Hans -Åke Sherp - lärande samtal
samlärande - analyserar och utvärderar inte bara pratar omkring
högt i tak - ”ingen är dum på riktigt”
uppriktigt intresserad av kollegors tankar/idéer t ex förståelsekartor
Helen Timperleys rapport om lärares lärande:
■ fortbildningen varar en längre tid
■medverkan av extern expertis ger bättre resultat
■fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till expertis och tid för att processa ny information
■betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup
■lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning
■lärarna får möjligheter att diskutera.

27. Det ä r viktigt att veta var vi börjar!
Hur kan vi få samma utgångspunkt?
Hur kan man förtydliga vilken typ av möte man är på?
A- administrativa möten, akuta
S - sociala möten, viktiga men inte givande ur kunskapsfördjupning
K - kunskapsfördjupande där variationen berikar
(Hans Åke Sherp)
Olika typer av mötet - Lärarförbundet