2. Fotgängarsimulering – till vilken nytta?
• Interaktion mellan fotgängare och motortrafik
– Hur påverkas fotgängares framkomlighet av motortrafiken och omvänt
• Resecentrum, köpcentra mm
– Nödutrymning?
– Identifiering av trånga sektioner
– Placering av biljettautomater etc
– Effekter vid ombyggnationer
3. Knutpunkten i dag
• Källarplan – Tåg
• Gatuplan – Buss, Taxi, Butiker, City
• 1 vån – Restauranger, P-platser, ankomsthall färjor
• 2 vån – avgångshall färjor
4. Indata
• CAD underlag för Knutpunkten
• Fotgängarflöden
– In/utgångar, trappor, rulltrappor
– Rörelsemönster – efterföljande studier, studier från ovanliggande
våningsplan
– Statistik från Skånetrafiken och Scandlines, dagsläget och år 2030
• Beteenden
– Köbildning vid biljettautomater
– Står eller går man i rulltrapporna
– Pendlare eller inte
• Antaganden!
– Framtida fördelningar och flöden
– Restauranger, lägen mm
5. Parametrar
• Flöde, fotgängare per tidsenhet
• Gånghastighet
• Andel kvinnor/män
• Ruttval
• Social Forces – parametrar som styr fotgängarens beteende
– Reaktionstid
– Avstånd till objekt och andra personer – fysiskt
– Avstånd till personer - socialt
– Antal person som påverkar mm
6. Resultat
• Mer visuellt än faktiska värden
• Flaskhalsar
– Tullen, korsande flöden
– 2.vån vid rulltrappor
• Vad är acceptabelt?
– Olika miljöer har olika krav/önskemål
– Olika kravställare, Trafikverket,
fastighetsägaren, butiker, Skånetrafiken
7. Sammanfattning
• Svårt att inhämta data – vilken noggrannhet behövs?
– Bluetooth kanske en möjlighet för att skapa en relativ OD matris
• Fotgängare styrs inte av ”regler” som t.ex. biltrafik
– Pendlare enklare – tid/avgång att passa. Van vid miljön
– Sällan resenären relativ svår – biljettköp, söker efter avgångar mm
– Flanören svårare – mer impulsiv, träffar en bekant, går in i en butik
• Extra viktigt med känslighetsanalyser och tolkning av resultaten
– Lägg in ett antal långsamma personer
– Testa ologiska ruttvall för att simulera flanören mm