Meriterings- och medelstilldelningssystemen kontra incitament för öppen tillgång

1. Halvtidsavstämning
Utredningsgrupp 1
Meriterings- och medeltilldelningssystemen
kontra incitament för öppen tillgång
Deltagare:
Clas-Fredrik Helgesson, Linköpings universitet; Lars Kloo, Vetenskapsrådet; David
Lawrence, Linköpings universitet; Britta Lövgren, Östersjöstiftelsen; Gustav Nelhans,
Högskolan i Borås; Mats Viberg, Chalmers, Beate Eellend, Kungliga biblioteket (sekr.)

2. 1. Internationell omvärldsbevakning
• Gemensam läsning och diskussion av vetenskapliga artiklar/böcker, policydokument samt
blogginlägg & projektsidor) på utredningstemat
• Dokumentation av ett antal finansiärers oa-policier inkl. ev incitament för öppen tillgång:
ERC; Wellcome Trust, UK; FWF, AU; UK Research and Innovation; Nordiska
forskningsfinansiärer; NWO, NL; NSF, USA.
– Resultat: OA finns inte med som parameter i belöningssystem hos någon finansiär –
Wellcome Trust ett undantag
Studiebesök och diskussion Thed van Leeuwen, CWTS Leiden; NL angående deras ”open
science research theme”.
– Ännu inga resultat på temat ”Assessment. Focus on the effects on openess on the
culture and practice of research assessments”
• Erfarenhetsutbyte med Melle van Vries, KNAW; NL gällande deras motsvarande arbete att
ta fram nationella rekommendationer för belöning och värdering kopplat till öppen
vetenskap

3. 2. Undersökning om praxis vid meritvärdering av
publicerings-meriter för befordran till docent
• Bakgrund: Det finns indikationer på att procedurer för meritering kan påverka
publiceringsmönster. Exempelvis skulle en hög värdering av mycket etablerade kanaler vara
konserverande där OA är mer vanligt förekommande i yngre publiceringskanaler.
• Syfte: att undersöka hur frågor om publiceringskanaler och OA hanteras i meritvärdering på
olika lärosäten och i olika discipliner
• Ex. frågeställningar:
– Skiljer det sig mellan olika vetenskapsområden och discipliner i hur procedurer för
meritvärdering tar in aspekter rörande publiceringskanaler allmänt och OA i synnerhet?
– Skiljer det sig mellan olika lärosäten i hur procedurer för meritvärdering tar in aspekter
rörande publiceringskanaler allmänt och OA?
– Vilka uttryck i meritvärderingsprocedurer finns idag som verkar främja publicering i OA?
– Vilka uttryck i meritvärderingsprocedurer finns idag som verkar motverka publicering i
OA?

4. Genomförande av studien
• Fokus på meritvärderingen av befordran till docent
• Material: Riktlinjer och sakkunnigutlåtanden från ett urval av lärosäten och områden (nu gällande
och ärenden 2017)
• Sex lärosäten valdes (fem har lämnat material)
• Val av ämnen som representerar humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, samt
medicin
• Totalt 11 riktlinjesdokument & 81 sakkunnigutlåtanden

5. Insamlat material
Antal sakkunnigutlåtanden, (antal studerade ärenden), samt [totalt antal ärenden under
2017] fördelade på lärosäte och ämnesområde:
Lärosät
en Medicin Hum Sam Nat/tek
SU
14 (7)
[36]
4 (4) [41] 6 (6) [20]
LU 4 (4) [41] 7 (7) [11] 5 (5) [16] 4 (4) [26]
KI
9 (5)
[104]
LNU 0 (0) [3]* 6 (3) [4]
12 (6)
[12]
0 (0) [3]*
CTH
10 (5)
[30]

6. Bearbetning
• Organisering och gruppering av dokument i Atlas.ti
• Kodning av textmassan (t.ex. ”citering”, “open access”; “h-index”, ”impact factor”; ”norsk lista” och
deras varianter) - har påbörjats
• Analys av materialet med avseende på frågeställningarna - påbörjats
Kodning ger listor av förekomster. Ex. H-index

7. Exempel på tidigt resultat, 1
Inget dokument nämner
“open access”
eller “öppen tillgång”

8. Exempel på tidigt resultat, 2
Område
(antal dok)
Citering1 H-Index
Impact
factor
Norska
listan2
HUM (26) 0 0 0 1 (1)
MED (14) 1 (1) 0 3 (3) 0
NAT (20) 6 (13) 6 (6) 2 (2) 0
SAM (21) 8 (13) 3 (3) 3 (3) 3 (3)
Riktlinjer (11) 1 (1) 0 0 0

9. Preliminära resultat
• Öppen tillgång syns inte i materialet (åtminstone inte som begrepp)
• Skillnader mellan vetenskapsområden i vilka begrepp som används vid meritvärdering syns tydligt i
materialet
– Det finns även skillnader inom vetenskapsområden – exempel:
• Samhällsvetenskap: 8 sakkunnigutlåtanden innehöll en eller flera av ovan nämnda
nyckelord (och 13 utlåtanden saknade dessa helt).
• Naturvetenskap/teknik: 12 sakkunnigutlåtanden innehöll en eller flera av ovan nämnda
nyckelord (och 8 utlåtanden saknade dessa helt).
• Sakkunnigutlåtanden arbetar mer med olika former av begrepp kring värdering av publikationer och
publiceringskanaler än vad som återfinns i riktlinjerna

10. 3. Dialogseminarium med ordföranden
för anställningskommittéer
• 4 lärosäten: KI, Chalmers, SU (Humfak) och MDH (Sam)
• Öppen tillgång är frånvarande i bedömningar och diskussioner – oavsett ämnesområde
”Jag skulle säga att det här open access-begreppet är ingenting som anställningskommittén diskuterar, och det är
ingenting som jag heller ser att de sakkunniga diskuterar i sina utlåtanden, det måste jag säga. Men vi tittar ju på såna
här impact och h-index och annat, hur synliga folk är.”
”Open access är inte nån fjäder i hatten för den vi väljer i dagsläget, utan det är betydligt mer beroende av tidningarnas
anseende.”
”Open access är ingenting som de sakkunniga lyfter, och ingenting som vi kan prioritera heller.”
[Open access] ”Det är ingenting som kommenteras idag, faktiskt, eller bedöms. Men det finns en allmän, uttalad policy.
Det finns en rekommendation att doktoranderna ska publicera gärna i open access. Det finns bara sådär allmänt uttalat,
utan egentligen styrmedel för det.”
• JIF och H-index används – men finns inte alltid med i instruktionerna till de sakkunniga

11. Forts. Dialogseminarium
Paralleller dras mellan öppen tillgång och ”rovdjurstidskrifter” samt öppen tillgång och låg
kvalitet
Talare 1: Jag tror att ser ut olika ut med vad sakkunniga tycker om open access. Det finns många som är
emot open access, och det kommer ju isåfall att färga deras bedömning. Så att jag tror att det finns inte en
samstämmighet där riktigt.
Talare 2: Det är också vilken open access vi pratar om.
Talare 3: Men man utgår kanske mer ifrån tidskriftens tyngd.
Talare 2: Ja, precis. Om det är en open access-tidning. Då är det ju ofta att de har lägre impact, och de anses
lite...
Positiv inställning till öppen tillgång – om det går att fortsätta publicera sig i de
välrenommerade tidskrifterna
Det finns ingen möjlighet att […] de större tidningarna att bli open access? Om man vänder på steken helt. Är
det inte så att om de skulle göra det, då skulle problemet vara löst.

12. 4. Enkät finansiärer (10 svar av 11 utskick)
• Värderas öppet tillgängliga publikationer som en merit i era bedömningsprocesser?
– Nej svarar alla
• Planerar ni att inkludera öppen tillgång i framtida meritvärderingar?
– Inga planer (alla), möjligtvis i framtiden (6 st.)
• Används tidskrifternas JIF som grund vid bedömning av ansökningar?
– 9 svarar Nej, 1 svarar Ja
• Använder ni några kriterier vid bedömning som är särskilt relevanta för öppen tillgång?
– 5 svarar Nej. 3 svarar: Nyttiggörande, spridning av forskningsresultat, kommunikation med
användare

13. Reflektioner
2018-06-18
• Den empiri som samlats in bekräftar ”det vi redan visste”.
• Empirin utgör viktigt underlag för att kunna formulera rekommendationer som är trovärdiga och
möjliga att implementera. Balans mellan att vara pro-aktiv och realistisk. Hur görs detta bäst?
• Kulturvariabler/praxis i förhållande till riktlinjer/policy.
• Viktigt att följa och förankra rekommendationerna i det som sker internationellt – frågan är aktuell,
inte minst inom EC.
• Koppla öppenhet till samverkan och samhällspåverkan?
• Diskutera betydelsen av relation mellan citeringar och öppet tillgängliga publiceringar
• Behövs någon form av nationell arena för att diskutera frågor om meritvärdering och
tjänstetillsättning?