Professori Eva Österbackan (Åbo Akademi) esitys "Investeringar i barns humankapital" Kelan tutkimus 50 -juhlaseminaarissa 5.6.2014.

1. Investeringar i barns
humankapital
som ett led i en
hållbar välfärd
Eva Österbacka
5.6.2014
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1

2. Investeringar i barns
humankapital
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 2

3. EU kommissionens rekommendation
20.2.2013:
 Bryta det sociala arvet – investera i
barnens framtid, eftersom
– Respekt för människans värdighet är en
värdegrund för Europeiska unionen,
vars syfte omfattar att främja
befolkningens välfärd. Europeiska
unionen måste tillvarata barns
rättigheter, motverka social
utestängning och diskriminering
samt främja social rättvisa och
socialt skydd.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 3

4. EU komission suositus 20.2.2013:
 Investoidaan lapsiin – murretaan
huono-osaisuuden kierre, koska
– Ihmisarvon kunnioittaminen on yksi
perusarvoista Euroopan unionissa,
jonka tavoitteisiin sisältyy sen kansojen
hyvinvoinnin edistäminen; unionin on
suojeltava lasten oikeuksia,
torjuttava sosiaalista syrjäytymistä ja
syrjintää sekä edistettävä sosiaalista
oikeudenmukaisuutta ja suojelua.
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 4

5. EU kommissionens rekommendation
20.2.2013:
 Bryta det sociala arvet – investera i
barnens framtid, eftersom
– Barn löper större risk att drabbas av
fattigdom och social utestängning än
befolkningen som helhet i de allra flesta
EU-medlemsstater. Barn som växer
upp i fattigdom eller social
utestängning har sämre möjligheter
än andra att klara sig bra i skolan,
hålla sig friska och förverkliga sin
potential senare i livet.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 5

6. EU komission suositus 20.2.2013:
 Investoidaan lapsiin – murretaan
huono-osaisuuden kierre, koska
– Lapsilla on suurempi köyhyys- tai
syrjäytymisriski kuin yleensä väestöllä
suurimmassa osassa EU-maista.
Köyhinä tai sosiaalisesti syrjäytyneinä
kasvaneilla lapsilla on hyväosaisia
ikätovereitaan heikompi
todennäköisyys menestyä hyvin
koulussa, olla terveitä ja toteuttaa
täysimääräisesti potentiaaliaan
myöhemmin elämässä.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 6

7. EU kommissionens rekommendation
20.2.2013:
 Bryta det sociala arvet – investera i
barnens framtid, eftersom
– Att förebygga att en sämre start i livet
förs vidare från generation till
generation är en viktig investering i
Europas framtid och bidrar också
direkt till Europa 2020-strategin för
en smart och hållbar tillväxt för alla.
Detta gynnar inte bara barnen utan
även ekonomin och samhället som
helhet på lång sikt.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 7

8. EU komission suositus 20.2.2013:
 Investoidaan lapsiin – murretaan
huono-osaisuuden kierre, koska
– Euroopan tulevaisuuden kannalta
ratkaisevan tärkeä investointi on estää
huono-osaisuuden siirtyminen
sukupolvelta toiselle, ja sillä edistetään
samalla myös älykästä, kestävää ja
osallistuvaa kasvua koskevaa
Eurooppa 2020-strategiaa ja
hyödytetään pitkällä aikavälillä lapsia
sekä taloutta ja yhteiskuntaa.11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 8

9. Varför investera i barnens
framtid?
1. Tillväxt kräver humankapital “Future economic growth and
competitiveness require investing in
human capital, which lays the
foundation for productivity and
innovation”
Communication from the Commission, A
stronger European Industry for Growth and
Economic Recovery, COM(2012) 582 of 10
October 2012
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 9

10. Varför investera i barnens framtid?
1. Tillväxt kräver humankapital
Källa: Education at A Glance, 2012
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 10
-1%
0%
1%
2%
3%
4%
5%
GDP Growth ISCED 5B/5A/6 ISCED 3/4 ISCED 0/1/2
Chart A10.1. Average GDP growth (real percentage change from the previous year) and
labour income growth in GDP, by educational categories (2000-10)

11. Varför investera i barnens
framtid?
1. Tillväxt kräver humankapital De nyare tillväxtteorierna
– Utbildning är en förutsättning för tillväxt
– En jämn fördelning av inkomster ger bättre
möjligheter till utbildning
– En jämn fördelning av
utbildningsmöjligheter tar tillvara individers
potential
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 11

12. Varför investera i barnens
framtid? 2. Den ekonomiska
försörjningskvoten
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 12

13. Vad är humankapital?
1. Ärvda färdigheter
2. Färdigheter erhållna genom utbildning
– Icke-kognitiva och kognitiva förmågor,
hälsa
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 13

14. Vilken nivå på humankapitalet är
optimal?
 Enligt humankapitalteorin gör individer ett
rationellt val enligt egna preferenser
 Men hur uppnå optimal nivå?
– Icke-kognitiva förmågor
– Kognitiva förmågor
– Hälsa
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 14

15. Barns utveckling
– forskning visar
 Det finns stora skillnaden i barnens
förmågor och de beror långt på föräldrars
egenskaper och uppfostran
 Både kognitiva och icke-kognitiva
förmågor (t.ex. motivation, självkänsla,
självkontroll, plikttrogenhet, förmåga att
tänka och planera långsiktigt) påverkar
barns hälsa, skolframgång och även deras
ekonomiska och sociala förutsättningar
som vuxna11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 15

16. Barns utveckling
– forskning visar
 Familjebakgrundens inverkan svagare än
t.ex. i USA, men
 Sjukdom, mentala ohälsa, drogproblem,
arbetslöshet och låg inkomst bland föräldrar
påverkar barns utveckling negativt, liksom
även barnens välbefinnande och
skolframgång
 Barnskyddsklienter kommer med större
sannolikhet från fattigare familjer
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 16

17. Barns utveckling
– forskning visar
 Tidigt ingripande och stöd till barn från
sämre förhållanden har stor inverkan
– MEN: olika typer av problem kräver olika
typer av lösningar
– Erfarenheter från t.ex. Imatra visar att tidigt
ingripande ändå lönar sig
 Småbarnsåren är viktig
– Stöd bör riktas till hela familjen
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 17

18. Barns utveckling
– forskning visar
 Grundskolan har en utjämnande effekt
– Både kunskapsmässigt men även andra
icke-kognitiva färdigheter
– Den finländska grundskolan har höjt de
svagare elevernas nivå
 Förekomsten av inlärningssvårigheter
ökar, och det har följder för vuxenlivet
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 18

19. Barns utveckling
– forskning visar
 Största delen av
barnen mår bra men
en allt större andel
mår allt sämre
 Ojämlikheten ökar
 Antalet
omhändertagna barn
ökar
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 19

20. Barns utveckling, avhopp från 2a
stadiet
Källa: Bäckman, O., V. Jakobsen, T. Lorentzen, E. Österbacka and E. Dahl. (forthc.)
Early School Leaving in Scandinavia: Extent and Labour Market Effects. Journal of
European Social Policy
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 20

21. Barns utveckling – forskning visar,
sannolikhet för NEET (7 år efter 2a stadiet)
Källa: Bäckman et al (2014) Avhopp från gymnasieskolan i Norden: omfattning och
konsekvenser i Pancian (red) Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos.
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 21
Danmark Finland Norge Sverige
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Avhopp yrk. år 1-2 0,14 0,19 0,23 0,25 0,20 0,31 0,17 0,15
Avhopp yrk. år 3+ 0,10 0,15 0,16 0,15 0,19 0,29 0,06 0,08
Avhopp stud. år 1-2 0,08 0,10 0,16 0,20 0,34 0,38 0,13 0,11
Avhopp stud. år 3+ 0,05 0,09 0,09 0,12 0,21 0,23 0,04 0,04
Examen yrk. (0,01) (0,00) 0,03 0,02 0,01 0,02 0,02 0,02
Examen stud. 0 0 0 0 0 0 0 0
Ej förälder 0 0 0 0 0 0 0 0
Förälder (-0,01) 0,06 -0,05 0,05 -0,05 0,11 -0,02 0,03
Konstant 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0,01 0,01
N 15 476 14 230 31 347 30 268 103 596 99 717 204 105 195 420

22. Barns utveckling – forskning visar,
sannolikhet för NEET 7 år efter 2a stadiet (tabell
forts.)
Källa: Bäckman et al (2014) Avhopp från gymnasieskolan i Norden: omfattning och
konsekvenser i Pancian (red) Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv. Dialogos.
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 22
Danmark Finland Norge Sverige
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
1-2 föräldr. födda i landet 0 0 0 0 0 0 0 0
Inv. föräldrar, 1-2 väst (-0,01) -0,04 (-0,01) (-0,01) (0,01) 0,05 0,02 0,02
Inv. föräldrar, 0 väst (0,00) -0,05 (0,03) (0,03) (-0,00) (-0,01) 0,05 0,03
Föräldr. ej soc.bidr. 0 0 0 0 0 0 0 0
Föräldr. soc.bidr. 0,02 0,03 (0,01) 0,02 0,06 0,07 0,02 0,02
Föräldr. ej ensamst. 0 0 0 0 0 0 0 0
Föräldr. ensamst. 0,01 (-0,00) -0,01 -0,02 0,02 0,01 0,01 0,01
Föräldr. ej arbetslösh. 0 0 0 0 0 0 0 0
Föräldr. arbetslösh. 0,02 0,02 0,02 0,01 0,02 (0,01) 0,01 0,01
Föräldr. endast grundsk. 0,01 0,01 0,04 0,03 0,01 0,02 0,00 0,01
Föräldr. mer än grundsk. 0 0 0 0 0 0 0 0
Regional arbetslöshet (0,00) (0,00) 0,00 0,00 0,01 (-0,00) 0,01 0,00

23. Barns utveckling, avklarat 2a
stadiet
Källa: Education at A Glance 2013
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 23
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Chart A2.1. Upper secondary graduation rates (2011)
<25 ≧25 Total

24. Barns utbildning på tredje stadiet om
lågutbildade föräldrar
Källa: Education at A Glance, 2012
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 24
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Proportion of young students (20-34 year-olds) in higher education whose parents have low
levels of education (Left axis)
Proportion of parents with low levels of education in the total parent population (Left axis)
Odds of being a student in higher education if parents have low levels of education (Right axis)
Chart A6.1. Participation in higher education of students whose parents have low levels of education (2009)
Odds ratio

25. Barns utbildning på tredje stadiet om
högutbildade föräldrar
Källa: Education at A Glance, 2012
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 25
0.0
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
3.0
3.5
4.0
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Proportion of young students (20-34 year-olds) in higher education whose parents have high levels of
education (Left axis)
Proportion of parents with high educational attainment in the total parent population (Lext axis)
Odds of being a student in higher education if parents have high levels of education (Right axis)
Chart A6.2. Participation in higher education of students whose parents have high levels of education (2009)
Odds ratio

26. Sammanfattni
ng
- eller är allt
enbart
ideologi?
 Nej, inte enbart ideologi
 Enligt nationalekonomisk tillväxtteori
– En jämn fördelning av utbildningsmöjligheter
tar tillvara individers potential
– Utbildning genererar tillväxt
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 26

27. Sammanfattnin
g
- frågor
 Är optimal nivå på humankapital viktig för alla?
– Vem bestämmer vad som är optimalt?
 Bör skillnader mellan familjer jämnas ut?
– När och hur
• Före grundskola?
• Kan grundskolan jämna ut skillnader fortfarande?
 Kan/Bör utbildningsväsendet förbättras?
 Är hållbar tillväxt samma som hållbar välfärd?
11.6.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 27