Har under 6 år försökt att påtala samhällets sårbarhet kring matförsörjning. Speciellt när det gäller att få fram mat till medborgarna! I grunden finns mätningar av 50 stockhomsfamiljer totala konsumtion vid två tillfällen inom ramen för det uppmärksammade projektet "Konsumrera Smartare" 2005 till 2008. Vill ni veta mera, Boka ett sminarium " Gär det att konsumera sig till en hållbar livsstil"???
1. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Dialog mellan människor
skapar förändring!
”Många som gör lite rätt är mycket bättre än
om några få gör allt rätt” Okänd tänkare
Martin Saar
Författare och
klimatcoach
konsumerasmartare.wordpress.com
martin.saar@live.se
2. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Jag har jobbat med miljö- och
resursfrågor över 30 år
- Filkand -examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala Universitet.
- Diplomerad marknadsekonom, utbildad handledare inom Det Naturliga Steget.
- Marknadsföringskonsult, egen företagare,
arbetat med energi-, avfalls- och miljöteknikföretag
- Utbildad inom ISO 14001 och EMAS
- Föreläsare och utbildare inom praktiskt
energi- och miljöarbete inom bostadsföretag
- Författare till ”Living Dreams om ekobyggande
och en hållbar livsstil” och ”Bopraktikan” m fl.
- Anställd av Stockholm Stad, Miljöförvaltningen - mars 2005-2008
- Anställd på Sveriges Television Svt Interakation – oktober 2008-
3. Konsumera Smartare och minska växthuseffekten
Min egen subjektiva bild av konsumtion
livsstil och klimatproblematiken.
1. Utgångspunkt från projektet
2. Hur hänger konsumtion, klimat och energi
ihop med klimatförändringarna- ett smakprov
3. Vad kan och behöver göras?
4. Vad är en hållbar livsstil?
5. Hur bråttom är det?
4. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vad är perspektivet och
vad pratar vi om ??
Hushåll/livsstil – Per capita
Sverige - EU - Globalt
Produktlivscykel - Funktion (transporter, jordbruk, industri etc)
Energi och Exergi, (el kontra värme)
CO2 (Koldioxid) - CO2e (Koldioxidekvivalenter
inkl metan och lustgas)
Tre ”E” = Energi - Ekonomi - Ekologi
5. Svensken släpper ut 10 000 kg
CO2e per år i genomsnitt!! (nov 2008)
24 Mton
76
Utsläpp i Sverige inkl.
internationell luft- och
sjöfart
43
Import
24
Export
52 Mton
43 Mton
95 Mton = 10 000 kg/
svensk medborgare
Svensk konsumtion
Växthusgasutsläpp i Mton CO2e
6. ”Stockholmarna” har
minskat sina utsläpp av
koldioxid ! ??
Ton CO per stockholmare och år
2
6
5,3
4,5
5
4
4,5
4,4
4,4
4,0
3
2
2,7
Systemgränser
-Händelser inom kommungränsen
4,4 -Flygresor från Bromma inte Arn
-Inga bilfärjor
-Ingen konsumtion av varor
(Indirekt energi och utsläpp)
1,4
1
0,1
0
1990
2000
2005
Faktisk utveckling
2020
2035
2050 År
Prognos utan åtgärder
Fossilbränslefritt
Mål:
7. Nätverk
Klimatmål
Webbplats
Klimatjakten
- arbetsplatslag
Miljöanpassad
upphandling
Nytt
Klimatneutrala
Stockholmarna
Det är gör vi? Vad gör ni?
2008-2009
Konsumera smartare –
minska växthuseffekten
- hushåll
Styrdokument
Nr 1: 1998-2001
Nr 2: 2002- 2005
ink
ram
rog
ljöp
Mi
012
8- 2
200
mat
l kli
Strategi
Utsläppsminskningar
Klimatanpassning
Kommunikation
Finansiering
Energi/egenkontroll
- fastighetsägare
Klimatakuten
- skolor
Energicentrum
-Energy Performance
Contracting,EPC
Däcktryckskampanj
8. Konsumera smartare - minska
växthuseffekten och få en bättre ekonomi och hälsa
-Skaffa oss kunskaper om vi kan få fler stockholmare att välja
energi- och koldioxidsnåla varor - i så fall hur.
- Sprida goda exempel hur stockholmarna kan minska sina
koldioxidutsläpp från användningen av direkt och indirekt
energi från fossila bränslen
9. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Finansierats genom statliga och
kommunala pengar och pågått 3,5 år
- Valde ut 60 hushåll från 14 stadsdelar
- ”Ministockholm”- boendeform och hushållstyp (SCB)
- Massmedia med från början (140 mediaexponeringar)
- Energimyndigheten gjorde elmätning hos 24 hushåll
- Samarbete med Umeå, Uppsala, Kalmar, Göteborg,
Karlstads kommuner
- EU-projekt inom Sustainable Energy Europe 2005-2008
- Klimatcoachat Staffan Lindberg - Vädrets Makter, Svt
- Samarbete med SLU och CUL, Centrum för uthålligt
jordbruk, Göteborgs universitet, Clinton Foundation m
fl
10. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vilka möjligheter har jag att få ett bra liv?
-Att bli förälder!
-Perspektiv på
mitt eget liv
-Skillnader mellan
män och kvinnor
-Våra barn och
barnbarns framtid
Thank you !
11. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vi konsumerar men vem tar hand
om ”skiten” = CO2-utsläppen?
Vuxna
Barn
Generation:
Geografi:
Sverige
Kina/Indien
Genus :
Man
Kvinna
12. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
80 % av svenskarna tror att de själva kan
göra något mot klimatförändringarna
(www.naturvardsverket.se - november 2008)
- 71 % anser att det är viktigt att Sverige sätter in åtgärder
- 58 % accepterar extra avgifter och skatter på bensin, flyg för att minska
utsläppen
Slutsatsen av mätningarna år 2008 visar på ett trendbrott:
1. Svenskarnas stora engagemang i klimatfrågan kvarstår
2. Svenskarna är nu beredda att gå från ord till handling.
- Kvinnor är mer öppna att göra något män, även om könsskillnaderna har minskat
- Kvinnor mellan 30 – 44 år, är i större utsträckning beredda att vidta åtgärder
-Klimatfrågan är viktigast inför EU-valet i juni för svenskar, danskar och finnar
(EUbarometern oktober 2008)
13. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
”Det råder inget tvivel om att de
klimatförändringar som vi ser beror
på vårt sätt att leva ”
Statsminister Reinfeldt, sept 2007
14. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
En ekonomisk tillväxt förutsätter
mer energi!
Dr Robert Hirsch, thinktank SAIC, 2007
Utredare för DoE, USA Department
of Energy, om olja och Peak oil
- Ett ”oljetapp” på 2-5 % betyder en
nedgång av BNP med 2-5 %
- En 2 % årlig tillväxt i världen framtill år
2020 kräver 60 % mer energi år
2020
15. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Oljan kommer bara att bli dyrare och dyrare...
PeakOil
..annan energi
följer efter:
- Fossilgas/
Naturgas
- Kol
- El
- Biobränsle
Nordsjöolja
Fossilgas
Kol ?
Kärnkraft ?
Mellanöstern
Källa: www.odac.info.org, www.peakoil.net, www.theoildrum.com, www.energybulletin.net
16. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Volvo fick rätt, oljetoppen inträffade
hösten 2008, enligt IEA
Volvo 2005 - Koncernbroschyr
ASPO och Colin Cambell
www.odac.info.org
17. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
80 % av den energi vi använder på
jorden är kol, olja och gas
Förnybar
energi
13,8 %
IEA 2007
18. Hur kommer omställningen av
samhället att påverka medborgarna?
BNP
BNP
Första brytpunkten
(Oljepriset börjar sjunka)
Andra brytpunkten
(Oljepriset stiger)
Den stora övergången
Hur stort blir
”tappet”?
?
1945
2005
19. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Allt större fotavtryck!
Miljövårdsberedningen våren 2007
•Koldioxid, lust- och
metangas ökningar
(växthusgaser)
•Utfiskning
•Land- och markerosion
•Minskad biologisk
mångfald
•Vattenbrist
•Ohållbar konsumtion
•…..
1900
1950
2000
20. Konsumera Smartare och minska växthuseffekten
Tippingpoints - ”En för alla, alla för en”
Johan Rockström, SEI, 2008
Havet
- fisketillgången
Permafrosten
- metan Sibirien, Alaska
Växthuseffekten
-utsläppsnivån mindre än
Havet
350 ppm, max 2 grader
Polaristäcket
-albedoeffekten
Skogen
- kolsänkor, Amazonas
- kväveförsurning
Färskvatten
Golfströmmen
-styrka riktning
21. Konsumera Smartare och minska växthuseffekten
”Oljetoppen” är en variant på det
universella ekologiska dilemmat?
3. Förstört livsutrymme
2.Resursförbrukning
1.Befolkningstryck
.…..eller helt enkelt att för många använder för mycket
resurser (naturkapital) på alldeles för kort tid.
22. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Är det en tillfällighet att
klimatfrågan blivit så het?
Växthuseffekten
Peak - oil
Klimatförändringar
Oljetoppen
23. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hushållen bidrar med mer
än hälften av klimatutsläppen
Offentlig verksamhet
Hushåll
Indirekt energi
Energi som används för att producera
en vara eller tjänst och
finns dold i alla produkter och tjänster
som vi köper och använder
Energi för infrastruktur,
samhälls-service,
sjukvård, utbildning,
vägar
Direkt energi
El och bränsle för
uppvärmning och
transporter
24. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Sverige är nettoimportör av
växthusgaser - 17 %
Indirekt energi
Energi som används för att producera
en vara eller tjänst och
finns dold i alla produkter och tjänster
som vi köper och använder
Direkt energi
El och bränsle för
uppvärmning och
transporter
25. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
En smart konsument tänker efter före och
tar hänsyn till en produkts livscykel!
Gruvbrytning/Odling
Återvinning
DIREKT
ENERGIUtsläpp
Vidareförädling
INDIREKT
ENERGI
utsläpp
Tillverkning
Transporter
Förpackning
26. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hushållen bidrar med -över 50 % av
Smart !
utsläppen av växthusgaser
29. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Utsläppen av CO2 är över ett kilo
vid produktion av en liter mjölk
1. 1
Källa: Oscar Franzén, Ekologiska Lantbrukarna samt Svensk mjölk, mjölkens
miljöpåverkan , (Livscykelanalys för mjölk)
30. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vi har mätt och jämfört den totala
användningen av energi och utsläpp!
•Mätning: Fokus på indirekt energi och produktens livscykel, med hjälp
av ett holländskt Energi Analys Program (EAP) och en svensk databas
•Långsiktighet: Beteende- attitydförändring måste få ta tid
•Perspektiv: Vi vill lära oss av hushållen - inga pekpinnar eller ”måsten”
•Frivillighet: 60 hushåll med på egna villkor, intresse, ork och tid
•Delaktighet: Involvera regionala, nationella och internationella
klimatnätverk, andra kommuner, KTH, SCB, Energimyndigheten,
Konsumentverket, Göteborgs universitet m fl
•Infospridning: Via hushåll, nätverk, massmedia, partier, myndigheter och
studieförbund etc
•Process: Aktiviteter, information och goda exempel, återkoppling
•Dialog: Med och mellan hushållen – webbaserad studiecirkel Smarta Steg
31. 60 hushåll har samlat och registrerat
kvitton för en egen växthusgasprofil
Registrerat alla inköp från
hushållet under ett år.
260 varor/tjänster
Databas
- 13.000 kvitton
- 90.000 olika priser
32. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
-Fritidshus
-Radio and tv
-Spel, sport, hobby
-Foto, klockor, optik
-Flyg, båt tågresor,
hotell
Rekreation
-Nöjen
Kultur
-Böcker tidningar
-Mobil, dator m m
En genomsnittlig växthusgasprofil i Stockholm –
5400 kg per år
Livsmedel
1600,00
Transporter
1458
1390
1400,00
- Privat bil
- SL-kort, etc
Koldioxid i kg
1200,00
1000,00
Bostad
899
891
800,00
600,00
400,00
296
126
200,00
-Hyra, avgifter
-Försäkringar
-Reparationer
-Uppvärmning
-Elkostnad
242
83
33
0,00
Hushållsutgifter
Mat
Förbrukn.varor
Hushållstjänster
Kläder/skor
Möbler/hush.art
Hälsa/sjukv
Transporter
Rekr/kultur
Bostad
33. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
kWh
Våra fem medianfamiljer använder
ca 35.000 kWh per person
14000
12600
12000
11250
10500
10000
Bostad
x
6510 kWh
8000
7240
6000
4580
4000
7900
Mat
Rekreation
Flyg
Thailand
London
Bilresor
750 mil
Transporter
2000
1100
1570
1540
2300
Fl
yg
Bi
lre
so
r
st
ad
Bo
M
at
at
io
n
ek
re
R
sp
or
te
r
r
Tr
an
M
öb
le
lls
tjä
ns
te
r
r
us
hå
Kl
äd
e
H
Fö
r
br
uk
ni
ng
sv
ar
or
0
35. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Konsumtionsvanorna styr
användningen av energi och utsläpp
av CO2
• Hög inkomst ger större utsläpp
• Bostadens storlek och uppvärmning
• Singelboende kontra flerpersonershushåll
• Vegetarisk kontra animalisk kosthållning
• Semestervanor flyg eller tåg
• Egen bil kontra bilpool eller buss/tåg
• Fritidsbostad och båt
36. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Webb-baserad studiecirkel
med träffar under 16 månader
•Internet
•Brev
•SMS
•Telefon
•Träffar
•Dvd
•Dokumentation
•Sex etapper/ teman (3 mån)
•Böcker /länkar
•Frågor/uppdrag
•Tävla mot sig själv
•Diskussioner
•Seminarier/workshop
•Studiebesök
OK
OK
OK
OK
Livsmede Energi&Ekonom
l OK
i OK
37. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Flygresor släpper ut mycket växthusgaser
Hållbara / medvetna val
Egen bil - NEJ
Samåkning, bilpool, hyrbil, taxi
Åka tåg
Etanolbil, biogas, hybrid
Biogasbil
Småbil
Cykel och promenad
Upplevelsesemester
Omedvetna val
Egen bil - JA
Egen bil, helst ny varje år
Flyga
Vanlig bensinbil
Etanolbil
Stadsjeep (CUV)
Bil
Flyg- och bilsemester
38. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Ställ bilen under milen! Håll igång din
gamla bil, kör mindre och håll hastigheten
Cykla, promenera
0g
Buss, tåg, T-bana
400 mil, 40 g
Hyra bil och bilpool,
750 mil, 110 g
Äga ”snålbil”,
1500 mil, 110 g
Äga bil,1500 mil
Volvo V 70, 210 g
1650 kg + 900 kg =
3150 kg + 900 kg =
1 kg CO2
160 kg CO2
750 kg CO2
2550 kg CO2
4050 kg CO2
39. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
En ny ”miljöbil” måste köras
16500 mil (11 år) innan den reducerar
dina utsläpp !
En miljöbil, enligt definition för premie, reducerar CO2-utsläppen från medelbilens
utsläpp från 1,8 kg till 1,2 kg per mil. Mao en minskning med 0,6 kg per mil.
En nytillverkad bil släpper ut 10.000 kg vid en produktlivscykelanalys.
Källa Toyota.
Genomsnittsbilisten kör 1500 mil per år. Med en miljöbil reduceras utsläppen av
koldioxid med 900 kg per år.
40. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Att bo dyrt eller ekonomiskt med små utsläpp?
Hållbara /medvetna val
Omedvetna val
All tvätt i 40 grader
Kompakttvättmedel-miljömärkt
Centrifugering
Duscha
Sparventiler för vattenkranar
Handkraft
Uppladdningsbara batterier
Generatorcykellyse
Hyra / redskapspool
Äkta stearinljus
Grillkolständare
Elavtal med elbolag
Vanlig korkskruv
Grenkontakt med strömbrytare
Enkel lamparmatur
Pelletspanna och solfångare
Grön miljömärkt el
Separat- kemtvätt eller vittvätt 60 grader
Bulktvättmedel utan märkning, stora paket
Torktumla
Badkar
Spola bort varm- och kallvatten
Batteridrivna leksaker, pennvässare
Engångbatterier
Battericykellyse
Egna specialverktyg
Parafinvärmeljus
Tändvätska för grillning
Tillsvidarepris med elbolag
Elektrisk korkskruv
Standby-läge
Lamparmatur med transformator
Direktverkande el eller oljepanna
Vanlig el
41. Kontoret och klimatet - SIPU
Det går åt 1800 kg råmaterial för att
tillverka en 24 kilos dator !
.
•
•
•
500 kg olja
22 kg kemikalier
1500 kg vatten
= 1000 kg växthusgaser
42. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Att bygga och bo i friska hus
med små utsläpp!
Hållbara / medvetna val
Omedvetna val
Trämaterial
Tätningslister av ull,lin eller hampa
Träfiberisolering som Ekofiber
Trägolv
Klinkers, kakel
Papperstapeter
Linoljefärger, alkydfärg-vatten
Polypropenledningar för vatten
Plast och betong
Tätningslister av PVC eller silicon
Glasfiber, stenullsisolering
Plastmatta
Plastmaterial
Vinyl / PVC-tapeter
Latex, akrylat- och alkydfärger
Kopparledningar
43. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Matproduktionen ger stora utsläpp
Hållbara / medvetna val
Omedvetna val
Färska livsmedel
Göra egna pannkakor
Välja egna matråvaror
Växtprotein, baljväxter bönor, nötter
Ekologisk matvaror
Matoljor raps/linfröolja som matfett
Svenska äpplen
Viltkött
Svenska äpplen/frukter
KRAV-bananer
Sill, strömming, sej, makrill, insjöfisk
Kustfiske, insjöfiske
Svenska frukter
Närodlade färska livsmedel
Färsk vitkål, rotfrukter
Säsongsanpassat
Frilandsodlat
Smak- och aromförstärkta produkter
Färdig pannkakor
Hel- och halvfabrikat
Köttprotein
Industriproducerad transportmat
Margarin
Argentinska äpplen
Nöt- griskött och kycklingkött
Bananer
Konventionellt odlade bananer
Torsk, odlad lax, räkor, ål, tonfisk
Djuphavstrålning
Tropiska frukter
Transportmat + Vitamin- och kosttillskott
Isbergssallad, gurka och ”vintertomater”
Flygimporterat
Växthusodlat
44. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Med sunt förnuft kommer man långt !
Hållbara / medvetna val
Närproducerat, ekologiskt, säsong
Reparera, hyra, köpa second-hand
Nytta/behov
Kvalitet, design, funktion
Rättvisemärkt, ekologiskt, miljömärkt
Anpassning och omställning
Okomplicerat
Näringsriktig mat
Mer tid
Båt- och lastbiltransporterat
Omedvetna val
Globalt
Alltid köpa nytt
Begär och identitet gm konsumtion
Märkesvaror, mode, trender
Barnarbete osäkert socialt ansvar
Leva som vanligt
Komplicerat
Utfyllnadsmat
Stress och ohälsa
Flygtransporterat
45. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Kan man konsumera sig till
en hållbar livsstil ?
Samma livsstil
Ändrad livsstil
-Teknik
- Råd
- Tips
- Etik
-Attityd/ identitet, (Hur man
- Begär
-Behov/nytta
- Leva som vanligt
- Ohälsa
-Anpassning, Omställning
-Mer tid, mindre stress
förhåller sig till sin konsumtion)
46. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Det går att välja medvetet och
koldioxidsnålt!
Kg/CO2 per Kilo
•Raps-,solrosolja
•Vitkål
•Lax,vild
2,0
0,1
3,4
•Strömming
1,2
•Hårdost, Grevé
10,0
•Havskräftor, bur
11,0
•Äpplen (svenska) 0,1
•Morötter
0,2
•Kyckling
2,5
•Bordsvatten(flaska) 0,2
Kg/CO2 per Kilo
Smör
4,4
Isbergs, tomat 10,0
Lax, odlad
4,2
Torsk beredd 8,5
Mjölk
1,0
Havskräft, trål 32,0
Äpplen(Nya Z) 0,46
Gurka (växth) 4,5
Nötkött
14,0
Källa: SIK
Kranvatten
47. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Det viktigaste är att göra
det medvetna valet!
Ris
6,4 kg
Pommes
Frites
1,3 kg
Pasta
1,2 kg
Oskalad
Potatis
0,2 kg
48. Kontoret och klimatet - SIPU
Potatis är sveriges mest
besprutade gröda - Eko eller
konventionell ???
Ekopotatis
närodlad
Ekopotatis
svensk
Ekopotatis
europeisk
Princess, Ditta
svensk
Bintje,
King Edvard
svensk
49. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Ekologiskt producerat bröd och pasta
släpper ut 20 % mindre växthusgaser
+ Lägre energiförbrukning
+ Bättre jordstruktur
+ Mindre skogsskövling
+ Mindre lustgas
+ Större kolsänka
- Mer mentangas
- Lägre avkastning
540 gram/kg
353 gram/kg
PASTA
PASTA
58gram/kg
Lamm
Ekojordbruk
100 gr
Lamm
Konventionellt jordbruk
50. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Sju gånger mer växthusgaser mellan
två likvärdiga maträtter för 50 kr!
Låga utsläpp (kg)
Höga utsläpp (kg)
Pasta
Vilt
Vitkål
Summa CO2
Ris
0,78
Torsk
5,2
Tomater 0,77
6,8 kg
0,49
0,35
0,11
0,95 kg
Annika –Carlsson Kanyama KTH/FOI
Meny Tools Naturvårdsverket, 2007
51. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vad vill du dra ned på för att halvera
dina 2000 kg CO2-utsläpp från mat?
Nötkött……..21 %
= 385 kg CO2
Rotfrukter, gröns.. 12% = 215 kg CO2
Gris, lamm etc.. 11% = 195
Hårdost, mjukost 10 % = 176
Mjölk, övrig mjölk... 8 % = 149
Öl, vin…………..
7% = 139
Sötsaker, bär, glass. 6% = 108
Bröd, gryn, mjöl.. 6 % = 105
Vatten, läsk, kaffe..6% = 99
Fisk, skaldjur…. 5 % =
Potatis, ris, pasta… 4% =
86
66
Smör, olja, ägg. 2 % = 39 kg CO2
Såser majonäs salt..1 % = 25 kg CO2
Källa: SCB
52. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
”Ät koldioxidsnålt – ät längre
ned i näringskedjan
Odlad lax
4x
Fullvärdigt
sojaprotein
7x
Fullvärdigt
sojaprotein
4x
Fullvärdigt
sojaprotein
2x
Fullvärdigt
sojaprotein
Bönor
Linser
Ärtor
Svampar
Sojakakor
Nötter
Sojamjölk etc
1X
Tofu
Soja
Bönost
53. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Det är skillnad på proteiner
och proteiner och utsläpp !
14 - 25 kg CO2
Nötkött
6,2 kg CO2
Får- lamm, vår
svenskt
4,8 kg CO2
Griskött
2,5 kg CO2
2,1 kg CO2Älg- och kycklingkött,
1 kg CO2
Får- lamm, höst
Rådjur- och
svenskt
hjortkött, vildsvin
54. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Den industriella matproduktionen
kräver allt mer fossil energi!
•Allt mer processad
•Mer komplicerad
•Fler tillsatser (Konsistens,
Smak, Hållbarhet)
•Allt mer artificiell (4500 aromämnen, 13 sötningsmedel,
316 E-nummer/livsmedelstillsatser)
•Allt mindre näringsämnen
Boken ”Den hemliga kocken”
av Mats-Eric Nilsson
55. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Kommer kampen att stå mellan
livsmedel och bränsle?
Skogs- och jordbruksmark, vatten,
biologisk mångfald
Trävaror
Pappersmassa
Biomassa
-Gran
-Furu
-Poppel/Salix
Biobränsle
-Etanol
-Metanol
-Biodiesel
-Dme
-Ved,uppvärmning
Livsmedel
-Majs
-Sockerrör
-Vete
-Palmolja
56. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vad innebär en omställning till ett
ekologiskt hållbart jordbruk?
- Minskade skördar med 30 %
- Omställning tar 10 -15 år (på 70-talet 6 år)
- Småskaligt… inte större arealer och
jordbruk!
- Recirkulation av fosforn i jordbruket
- Både köttdjur och grödor (Vilka djur hade vi för
60 år sedan i jordbruket?)
Johanna Björklund, CUL (Centrum för uthålligt jordbruk)
inom SLU i Uppsala
57. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Boskapsskötseln förorsakar de största
utsläppen av växthusgaser i världen 18 %
- Köttindustrin exkl metan och lustgas
CO2 9 %
- All världens motortrafik, inklusive flyget.
CO2. 7 %
- Fraktfartyg
3-6%
- Animalisk produktion på 26 procent av den isfria jordytan .
+ odling av djurfoder
- 70 procent av den ursprungliga regnskogen i Brasilien har redan
skövlats
Rapport från FN:s Food and
Agriculture Organization den 29
november 2006.
58. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hur disponerar du din personliga tilldelning av utsläppsrätter – 3.500 kg per år
Livsmedel
Bil och transporter
Nötkött:
360 kg
Griskött:
140 kg
Mjölk:
151 kg
Ost:
141 kg
Grönsaker
växthus:
167 kg
Sötsaker, glas,
läsk etc:
107 kg
Öl:
104 kg
S:a 1170 kg
Volvo V 70 1500 mil
3150 kg
Småbil 110 g/CO2, 500 mil 550 kg
,
Bilpool/Hyrbil, 300 mil
220 kg
Buss, tåg, T-bana
40 kg
Bostaden Rekreation/kultur
Uppvärmning
Trä/betong
Isolering
Ytstorlek/per
s
Land / stad
Flyg Thailand t o r …..
3200 kg
Flyg till London t o r …..
780 kg
Motorbåt 50 tim á 30 liter/tim 4720 kg
Färre resor till sommarstuga/båt
59. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Vad är sant och vad är falskt?
” Transport- myten” (14 % inkl flyg och båt)
” Vad skönt och varmare - myten ”( +2 grader)
” Miljöbils - myten”(87 milj tunnor olja -1 milj etanol)
” Biobränsle- myten” (biomassans tillväxt per år)
” Klimatanpassnings- myten” (Omställning)
” Det spelar ingen roll vad jag gör - myten”
(Det gör det visst! 30 - 40 %)
” Den svenska elmyten” (kol - el i Sverige 3 % - EU 40 %)
60. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hur stora är våra utsläpp av växthusgaser?
En globalt hållbar nivå är 1,6 - 2 ton
Svensken
5,9 ton Naturvårdsverket (Enbart CO2)
5,81 ton Vid upptag av CO2 från svenska skogar (Naturvårdsverket)
7.0 ton
7,4 ton
Konsumera Smartare faktiska inköp (v-profilmätning) 5,4 ton
+Samhällets utsläpp via skatten, 30 % 1,6 ton, exkl. metan- och lustgas
Naturvårdsverket (Inkl andra växthusgaser som metan och lustgas)
+ Internationellt flyg
+ Internationell båttrafik
+ Konsumtion av importvaror
10 ton
Konsumtionens klimatpåverkan - Rapport 5903, Naturvårdsverket, nov 2008
inkl metan- och lustgas.
Världsmedborgaren
8,1 ton FNs Klimatpanel, IPCC 2007
61. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
”De totala utsläppen från fossil energi
måste börja minska om 10 årDet räcker inte att bara minska
ökningen!” Anders Wijkman, EUs talesman
i klimatfrågor ,2008
• Halvera den globala utsläppen till år 2050
• Detta kräver en minskning på 80-90 %
i de rika länderna inkl EU
62. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
EUs beslut från den 9/3 2007
• Växthusgasminskning till 2020: - 30% (-20%)
• Höj energieffektiviteten 20% till 2020
• Öka andelen förnybar energi i energimixen fr 8,5% idag
till 20% 2020
• Öka andelen biobränslen till 10% 2020
• Tuffa CO2-krav på nya bilar
• Reformera ETS (utsläppshandel)
• Öka energiforskningen + Teknikplattformar
• Climate Change Alliance – del av biståndet
• Tekniksamarbete med Kina, Indien m fl
63. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hur ska vi klara att minska växthusgaserna med 80-90 % till år 2050?
1. Teknik: A. Tillförsel och omställning till förnybar energi? Sol, vind, vatten, biobränsle
Teknik: B. Effektivisering, anpassning och omställning till ett samhälle med mindre energi?
2. Lagar och förordningar, lokalt (Sveriges kommuner), regionalt (EU) och
globalt (WTO, FN) Kvotering av körsträcka med bil? Individuell flygkvot?
Ransoneringssystem? Ekonomiska styrmedel: Utsläppsrätter för näringslivet, Skatter,
Personliga utsläppsrätter? Trängselavgifter? Greenhouse Development Rights, SEI, J
Rockström
3. Etik, beteende och kunskaper: Tänka, göra och välja koldioxidsnålt i
vardagen. Miljömärkning av koldioxid, (råvaror, transportsätt, flyg, båt, lastbil,
Ursprungsmärkning. (Innehåll, avstå, byta upp sig) 6. Kolsänkor, kompensation
Sunt förnuft!!
Char coal, Skogsplantering
4. Mental klimatanpassning och omställning
CSRCDM och JI
Vara förberedd och förstå vad som händer och varför.Clean Development Mechanism (CDM)
5. Marknadsekonomin? (Tillgång och efterfrågan) Gemensamt genomförande –
Ju högre pris på råolja desto mer energi och dolda Joint Implementation (JI), FN:s
utsläpp i produkten/tjänsten. Detta regleras med ett ramkonvention om klimatförändringar
HÖGRE pris på exempelvis livsmedel.
64. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Greenhouse Development Rights - minskade
utsläpp enligt grundprinciperna i FN:s klimatkonvention
- Rätten till utveckling för länder
i Syd är kärnan i GDR.
- Sveriges verkliga ansvar
dvs. inkl nettoutsläpp av CO2
- Sveriges andel är 0,51 %
av den globala totalen 2010
(USA 33 %, EU 27 %,
Japan 7,8 % Kina 5,5 %
Indien 0,5 %
- Årlig klimatskatt 4,3 miljarder
USD= 424 USD per person
- Sverige måste minska
med 122 % jmf 1990 års nivå
Minskning
Sverige
Minskning i
Sverige och
utomlands!!
122 %
65. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Kostsamma high tech - lösningar finns:
-återföra CO2 tillbaks det i tomma oljekällor,
-omvandla CO2 till kalksten
Smarta, enkla billiga lowtech - lösningar finns:
-göra träkol av växter som blandas ned i jorden
Char coal – metoden, beprövad sen 1000-tals år
www.terrapreta.bioenergylists.org/charcoaluses
Hur kan vi minska mängden historiska
utsläpp och fånga in koldioxiden?
Terra Preta, jord i regnskogen med iblandad träkol
Vanlig jord i regnskogen
66. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Träkolslagring återställer vår jordbruksmark, möjliggör
ekoodling och finansieras av inbetalda utsläppsrätter
Sol
Växthusgaser i atmosfären
System
overview
Finansfond för
CO2
(utsläppsrätter)
Växter
Förbränningsgas
H, CH, CO, biodiesel
Förbättrad
växtkraft
Biomassa
bränns till
träkol
industrihampa,
biomassa,
elefantgräs
Träkol
Mat
Värme
Urin
Folke Günther
folke@holon.se
Kol och näring
förbättrar
jorden
http:www.holon.se/folke
FG
67. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hur tänker och agerar
hushållen efter tre år?
Hur såg det ut?
Dialog
- Annonsering efter hushåll
- Växthusgasprofil nr 1
.
-Djupintervju ”mat&kläder”
- Attitydundersökning nr 1
om uppfattningar och
livsstil
Utvärdering/Slutsatser
-Webbaserad studiecirkel
-Växthusgasprofil nr 2
-Konsumtion i vardagen -Djupintervju nr 2 ”Den stora
/levnadssätt
utmaningen”
-Frågor/uppdrag
- Attitydundersökning nr 2
-Seminarier/workshops
-Lena Israelsson
-Fredrik Warman
-Bosse ”Bildoktorn” Andersson
-Annika Carlsson- Kanyama
-Katarina Bjärvall
-Mats Johansson -ekobonde
68. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Hur tog vi reda på om hushållen
om hushållen skulle lyckas?
- För- och eftermätning av växthusgasprofilen
- Attityd- och beteendestudier - två tillfällen
- Enkätundersökningar av livsstil och attityder - två tillfällen
- Några nyckeltal
• Ändrat köp- och vardagsbeteende
• Tänka och göra ”koldioxidsnåla” val
• Mer tid, mindre stress och bättre hushållsekonomi
• Mindre el, värme och transporter
• Köper varor av bättre kvalitet, längre livslängd
• Förstå, varför och vad vi alla behöver göra för att ställa om till
ett fossilbränslefritt samhälle
69. Hushållens utsläpp har minskat med 22 %,
vilket motsvarar 1098 kg per person!
- Från ett genomsnitt år 2006 på 4964 till 3866 kg
per person år 2008
- Minskningen varierar från plus 27 % till minus 45 %
- Största minskningen från rekreation inkl flyg
- Fler familjemedlemmar, barn, sambo
- Största ökningen – köpt en miljöbil, flygresa
- Utsläppen från indirekt dold energi (produkter) är
3-4 gånger större än direkt energi (bränsle)
- Klimatångesten minskar när man GÖR NÅT själv
- Hushållen upplever att man kan göra mycket själv
70. Medborgarna kan minska
utsläppen med 40-50 %, men sen
behövs det tuffa politiska beslut!
1. Kraftfulla politiska beslut inom EU och globalt
2. Målkonflikt mellan CO2-utsläpp och ekon. tillväxt
3. Medborgarna inte omedvetna, men oansvariga...
4. Livsstilsförändring börjar med handling, att
GÖRA NÅT- inte enbart information
5. Återkoppling på det man gör, viktigt (Smarta Steg)
6. Mental klimatanpassning och omställning
7. Männen släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser
som kvinnor!!
8. Det är inte för sent!
71. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Deltagarna tycker projektet varit lyckat
och är nöjda – sex framgångsfaktorer
1, Hushållen var motiverade och engagerade
2. Projektet lyft många aspekter av ett komplext område
3. Upplevelsen att man kan göra mycket själv och inte vänta
4. Se samband mellan produktion och den egna konsumtionen
och utsläppen
5. Uppmuntrande och stärkande att träffa likasinnade
6. Viktigt med en eldsjäl för att känna sig trygga
och motiverade
72. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Konsumera Smartare har varit
opinionsdrivande i klimatfrågan
- 140 artiklar och inslag i radio, tv och
tidningar, under tre år - 34 hushåll har
medverkat - miljoner läsare och tittare!
- Ett femtontal rapporter och samarbeten med
departement, politiska partier, universitet och
högskolor.
- Medverkat i ett 30-tal seminarier, konferenser
och workshops med över 4000 åhörare.
73. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
130 artiklar och inslag i radio, tv och
tidningar, drygt 2 år - 34 hushåll med
Under 2007
Centerns ungdomstidning jan 07,Energivärlden, mars 07. SR, Radiointervju P4- Före tre, febr 07
Stockholms Fria Tidning, febr 07 Vetenskapsmagasinet nr1 Svt, april 07, repris tre gånger
Kunskapskanalen Vår natur Svt april 07 Vetenskapsmagasinet nr 2, Svt april 07, repris tre
gånger DN helsida och första sida, löpsedel, mars 07, Artiklar och inslag i Tidningen
Stockholm City, Sveriges Natur, artikel om mat, mars, Studentradion i Uppsala, Gröna Draken,
SR Studio Ett med direktsändning från Kulturhuset, TV 4, Lokalt, direktsändning
Svt 24, seminarium Konsumentföreningen Stockholm, 30 min 4 repriser
Tidningen C från Centerpartiet. Innerstadspress i Stockholm helsida i 4 editioner maj 07,
TV-inslag i Svt Aktuellt juli 07, Pressreleaser för matmässan i Gbg sept 07.
SNF Konsumera Smartare i broschyrmaterial och på nätet om mat och klimat, sept 07
Veckomagasin finskt , reportage, nov 07 VLT- tidningen, Västerås, nov 07, Svt Agenda december
07, Svt Aktuellt, chatt efter program dec 07, Showcasing Europès – best energy solutions,
Catalogue for partners, Svt Vetenskapsmagasinet årskrönika, två inslag dec 07, mdfl
74. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Inbjudan till seminarium med Hans
Rosling den 9 december kl 14.15 på Svt
Du inbjuds till Studio 2 och
en spektakulär föreläsning
med Hans Rosling professor
i global hälsa.
Seminariet pågår under
en timme.
Är du intresserad? Maila till: speech@svt.se
75. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Svt Interaktion söker samarbete
med universitet och högskolor!
http://blogg.svt.se/psl/
PSL
> Jag fängslade honom
med handklovar (men
slogs inte)
> Gåvan 1: Skärseld av
Nick Tosches
> PSL vecka 49: A Camp
och Elton John
> Hultsfred 2009:
Winnerbäck-festivalen
> Gåtan #48
> Hej Internetkonsument:
Normal Man Fanzine
> Weekend-tips: Colossal
Yes, Dungen, Fucked Up
och Metronomy
> Musik Med: Parker Lewis
> Vecka, år, listor...
> CHOCK! Inte bara Fleet
Foxes på Mojo-listan
“SvT gör en spets satsning och utvecklar en klimatsajt för webben
inom energi, ekonomi och ekologi.
Klimatsajten “omställningen” kommer att bli en egen liten "TVkanal" i det stora Svt, som för dialog med besökarna.
Klimatsajten vill ge fotfolket och människorna som arbetar
för en omställning av vårt samhälle en röst. Denna spetssatsning
på klimat- och omställningsproblematiken inom SvT kommer att
pågå i ett första steg 2-3 år. “
Redaktion och arkiv och ett nytt sätt att kommunicera klimatfrågan”
76. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
”Den rätta vägen finns inte men
börjar man gå blir den”
Oren Lyons indianhövding för
Onondagasstammen, rådgivare
till FN och Vita Huset (Clinton)
Tack!!
Martin Saar
Författare och klimatcoach
konsumerasmartare.wordpress.com
073 5600819
77.
78. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Att tänka, göra och välja koldioxidsnålt
kräver en stabil grund
1.Utbyte
2.Innehåll
3.Försiktig
4. Enkla tumregler
5. Det Naturliga Stegets Systemvillkor
6. Naturlagarna , termodynamikens 1:a och 2: huvudsats
79. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Kan man säga att vi äter olja?
Produkt
Gram CO2 per kilo
Produkt
sill inlagd
2520 gris kasseler
fiskpinnar
2520 varmkorv
strömming
1680 hjortstek
laxfilé
6720 leverpastej
sejfilé fryst
4200
torsk
tonfisk konserv i vatten utan lag
lammstek rå
nötkött filé rå
8400
kyckling filé
3700
Gram/CO2
3640
3220
840
3220
6410
12600
2940
Annika –Carlsson Kanyama
Meny ToolsNaturvårdsverket
80. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Slutrapport på Konsumera
Smartare - juni 08
- Tertial- och årsrapporter för KLIMP och Miljömiljarden
- Questionairies till Sustainable Energy Europe 2005-2008, 3 ggr per år
- Djupintervju om kläder och mat, M Jensen GbG Universitet, delrapport 1 klar maj 07. Ny
intervju av 20 hushåll om hushållens beteendeförändring med rapport, mars 08
- Attitydundersökning av hushållen, delrapport klar juni 06. Ny undersökning jan 08 med
rapport april 08.
- Elmätning STEM, en delrapporter klar, slutrapport mars 08
- Rapport om Klimat- och jämställdhetsfrågor från Miljödepartementet, klar maj 07
- V-profilmätning av 37 hushåll. Delrapport klar mars 07. Andra mätningen klar mars 08
.
81. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
En gård släpper i genomsnitt
ut 600 000 kg växthusgaser
Tillverkning
av
handelsgödsel
270
ton
Kväveförluster
från marken
(lustgas)
240
ton
Dieselolja till
traktorer
och tork
90
ton
82. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Nu stiger livsmedelspriserna
snabbt över hela jorden ! The Guardian 3 /11 2007
Matpriserna har stigit med:
- 18% i China,
. - 13% i Indonesien och Pakistan
-10% eller mer i Latin Amerika, Ryssland och Indien
Priset på:
- Vete har fördubblats 200 %
- Majs 50 %
- Ris har stigit med 20% m
De globala matreserverna är de lägsta på 25 år
och kommer att så att vara många år
Källa: UN Food and Agricultural Organisation (FAO).
83. Vi eldar fem tunnor olja för
varje ny som vi hittar
Tidigare upptäckta
fyndigheter
Kommande upptäckter
Produktion av olja
84. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
”Den första generationens etanol är
en återvändsgränd! ”
Leif Gustavsson, Professor i ekoteknik
på Östersunds högskola- oktober 2007
1. Inte vete för tillverkning av etanol, utan
energiskog, poppel/salix
2. Bioenergin är kostnadseffektiv för el och värme.
men inte etanol
3. Metanol bättre än etanol
85. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Enkätundersökning via webben.....
53 livsstilfrågor och
fakta om hushållen:
Hur långt har du till närmaste station eller hållplats för
kollektivtrafik?
Mindre än 100 m
-Egen bil, transporter
-Matinköp, tillagning
-Tvätt, begagnat
-Livsstil och en ökad
växthuseffekt
-Varför och hur man
vill bidra till projektet
200 m
500 m
1000 m eller mer
0%
25%
50%
Man
75%
100%
Kvinna
......av 72 hushåll
86. Oljetoppen får allvarliga
konsekvenser
•
•
•
•
Hirschrapporten 2005
”En global oljetopp är oundviklig; endast
tidpunkten är osäker”.
”De ekonomiska konsekvenserna blir allvarliga”
”Åtgärder för att mildra effekterna måste börja
minst tio år innan oljetoppen för att få avsedd
effekt.”
”Åtgärderna måste sättas in med maximal
skala och hastighet - ett ”Crash-program”.
Dr Robert Hirsch har på uppdrag av DoE, USA Department
of Energy, undersökt vad som krävs, för att parera konsekvenserna av ”Peak Oil”
87. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
Livsmedelsproduktionen
avtar i världen!
1.Brist på fosfor och kvävegödselenergipriset?
2.Brist på vatten?
3.Urlakade jordar och erosion?
4.Konkurrens om jordbruksmarken?
(Bränsle i stället för livsmedel?)
88. Konsumera smartare och minska växthuseffekten
”Det är för sent att hindra
uppvärmning på jorden, det
handlar om att plana ut kurvan”
Per Holmgren tv-meterolog, intervju med Södermanlands-Nyheter, 24/9 2007
Vad kan man göra?
-Bli en medveten konsument, spara energi, använd förnybar energi
-Välj närproducerade, ekologiska livsmedel och ät mindre kött
-Åk mer kollektivt
-Vi måste ställa om samhället inom 10-30 år.
-Här i Sverige handlar det om att förbjuda inrikesflyg och dieseloch bensinfordon
Notas del editor
Smart Consumption is a pilot project running for 2,5 years, ending sept 2007. In the long run we hope to be able to influence all citizens in Stockholm City.
Our goal is to Gain knowledge if it is possible and in what way we can affect the consumption and lifestyle in Stockholm to be more sustainable with less CO2 emissions.
We want to develop tools and instruments together with the participating families and to make it more resource economical and less polluting.
We also want to Spread good examples while the project is running how to reduce emissions from direct and indirect energy from fossil fuels.
Hur stora blir då utsläppen från svensk konsumtion?
Vi utgår från SCB´s miljöräkenskaper och där ingår en del av de internationella transporterna redan i SCB´s input-output tabeller. De gör att vi inkluderar utsläppen i Sverige inklusive de utsläpp som fartyg och flygplan i internationell trafik som fyllt på bränsle i Sverige.
Utsläppen i Sverige, alltså inkl. fartyg och flyg som tankat i Sverige var 2003 cirka 76 Mton koldioxidekvivalenter.
Utsläppen i Sverige som orsakas av exporten från Sverige uppskattas till 24 Mton CO2e. Det är vårt stål, papper och massa etc som personer i andra länder konsumerar.
Utsläppen i andra länder som orsakats av varor och tjänster som importeras till Sverige uppskattas till nästan det dubbla, 43 Mton CO2e. Det är XXX, YYY och ZZZ. Och kommer från länder som XXX, YYY och ZZZ.
Utsläppen som orsakats av den svenska konsumtionen globalt, uppskattas till 95 Mton.
Om man jämför utsläppen från svenska konsumtionen (de 95) med utsläppen som sker i Sverige (de 76) så är de alltså minst 25% högre.
Drar man av utsläppen från fartyg och flyg som tankat i Sverige vars utsläpp faktiskt inte sker I Sverige blir ökningen i stället 35%.
Kartan visar Miljöförvaltningens klimatarbete
Programarbetet, illustrerat av Stockholms Handlingsprogram mot växthusgaser
I pratbubblorna alla de miljömiljards- och kompetensfondsprojekt som drivs av Miljöförvaltningen och har som mål att minska utsläpp av växthusgaser.
Let me know if you want to have a copy of this Power Point. Just give me your visitcard and i will send it to you via mail.
More facits you´ll also find in my abstracts
Than you
Vad är då den andra hälften som inte kan hänföras till hushållens inköp?
Det att pengar som vi betalar in i skatter, för att samhället ska upprätthålla en service ”skola, vård omsorg, vägar, infrastruktur och andra samhällsfunktioner som är gemensamma.
Vad är då den andra hälften som inte kan hänföras till hushållens inköp?
Det att pengar som vi betalar in i skatter, för att samhället ska upprätthålla en service ”skola, vård omsorg, vägar, infrastruktur och andra samhällsfunktioner som är gemensamma.
Let me know if you want to have a copy of this Power Point. Just give me your visitcard and i will send it to you via mail.
More facits you´ll also find in my abstracts
Than you