Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi. Presentation som innehåller sjuans kemi. Innehåll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark

1. Sammanfattning till NP åk 9
Kemi åk 7
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Kemins grunder
• Syror och baser
• Luft, vatten och mark

3. Kemins grunder
Lena Koinberg

4. Kemi introduktion
• Kemi är läran om olika ämnens egenskaper,
uppbyggnad och deras reaktioner med
varandra.
• Kemister tar fram nya mediciner och material.

5. Säkerhet – Farosymboler på etiketter
Skadligt Hälsofarlig Miljöfarlig Brandfarlig
Frätande Giftigt Explosiv
Oxiderande
(fräter)

6. Atom
• Materia är allt som har en massa och kan vägas.
• Materia är uppbyggt av små partiklar som kallas
atomer.
• Atomer är pyttesmå. I ett enda sandkorn så finns det
60 000 000 000 000 000 atomer.

7. Molekyl
• En molekyl består av flera atomer som är bundna
till varandra.
• Vätgas: Består av 2 väteatomer.
• Syrgas: Består av 2 syreatomer.
• Vatten: Består av 2 väteatomer och 1 syreatom.

8. Grundämne
• Väte, syre och kol är grundämnen.
• Ett grundämne består av ett enda slags
atomer.
• Det finns drygt 100 olika sorters grundämnen.
• Grundämnen har ett kemiskt tecken.
• Kemiska tecken är en eller två bokstäver.

9. Kemiska föreningar
• Kemiska föreningar har molekyler med två eller fler
olika slags atomer.
• Kemiska föreningar har en kemisk formel.
• Vatten: 2 väteatomer (H) och 1 syreatom (O)
Kemisk formel: H2O
• Kolmonoxid: 1 kolatom (C) och 1 syreatom (O)
Kemisk formel: CO
• Koldioxid: 1 kolatom (C) och 2 syreatomer (O)
Kemisk formel: CO2

10. Ämnens egenskaper

11. Ämnens egenskaper
• Ett ämnes egenskaper beror på vilka atomer det
är uppbyggt av.
• Exempel på egenskaper:
– Fast, flytande eller gas
– Färg
– Smak och doft
– Smältpunkt och kokpunkt
– Densitet, flyter eller sjunker
– Leder ström
– Leder värme
– Magnetiskt
– Frätande

12. Fasövergång
• Varje ämne har en bestämd temperatur då det
övergår från en fas till en annan.
• Ämnet kondenserar vid kondensationspunkt.
• Ämnet förångas/kokas vid kokpunkt.
• Ämnet fryser/stelnar vid fryspunkt.
• Ämnet smälter vid smältpunkt.

13. Värme är rörelse
• Absoluta nollpunkten: -273,15°C
• Vid absoluta nollpunkten är partiklarna
(atomer och molekyler) stilla.
• Absoluta nollpunkten är den lägsta
temperatur som existerar i universum.
• Vid temperaturer över absoluta nollpunkten
så rör sig partiklarna.

14. Fast fas, flytande fas och gasfas
• Fast fas: Partiklarna ligger tätt ihop, nästan helt
stilla.
• Flytande fas: Partiklarna rör sig och flyter runt
varandra.
• Gasfas: Partiklarna rör sig och är så långt ifrån
varandra att de inte nuddar varandra.

15. Flyta eller sjunka
• Ett ämne med lägre densitet flyter ovanpå ett
ämne med högre densitet.
• En kork flyter på vatten. Kork har lägre
densitet än vatten.
• En järnbit sjunker i vatten. Järn har högre
densitet än vatten.

16. Densitet
• 1 kopp full med järn väger mer än 1 kopp full
med aluminium.
• Järn har högre densitet än aluminium.
• Det beror på 2 saker:
1. En järnatom väger mer än en aluminiumatom.
2. Järnatomerna sitter tätt ihop, medan det är
längre avstånd mellan aluminiumatomerna.
• Densitet är massa per volymenhet.
• Densitet mäts i kg/dm3

17. Rena ämnen och blandningar

18. Rena ämnen och blandningar
• Rena ämnen är inte blandade med något
annat ämne.
• Grundämnen är alltid rena ämnen.
• Blandningar består av flera olika ämnen.
• Ämnen i blandningar går att skilja åt.

19. Lösning
• Lösning är en blandning där det inte går att
se de ingående ämnena.
• Saft är en flytande lösning.
• Luft är en gasformig lösning.
• Legering är en fast lösning. En legering är
en blandning av två eller flera metaller.
• Lösningsmedel: Vätskan i en lösning.
• Mättad lösning: En lösning som inte kan
lösa mer av ett ämne. Sätter man i mer så
hamnar det på botten.
• Vätskor kan lösa gaser. Exempelvis andas
fiskar syre som är löst i vatten. Kolsyran i
läsk är en gas löst i vätska.

20. Emulsion och uppslamning
• Emulsion: Blandning med finfördelade
vätskor som egentligen inte löser sig i
varandra. I de flesta ämnen återbildas
skikten om de får stå en stund.
• Exempel på emulsion: hudkräm
• Uppslamning: En blandning där det är
lätt att se ämnena som är blandade.
• Exempel på uppslamning: Vatten och
lera i en grumlig vattenpöl.

21. Separationsmetoder
• Separationsmetoder används för att
separera olika ämnen från varandra
• Sedimentering
– De tyngre partiklarna i en vätska faller
till botten
– Exempel: Grumlig vattenpöl, O’boy
• Filtrering
– Häller något genom filter. Stora partiklar
fastnar i filtret.
– Exempel: Brygger kaffe med kaffefilter

22. Separationsmetoder fortsättning
• Indunstning
– Lösning koncentreras genom att vätskan ångar
bort.
– Exempel: Framställning av havssalt
• Destillering
– Olika ämnen har olika kokpunkt. Kokar lösning
och leder bort ämnen när de börjar koka.
– Exempel: Framställning av bensin, destillerat
vatten och alkohol
• Kromatografi
– Olika ämnen sugs upp olika snabbt av papper.
– Används för att spåra dopade idrottare.

23. Reaktioner och eld
Lena Koinberg

24. Fysikalisk förändring
• Vid fysikalisk förändring så kan ämnet återgå till
sin ursprungliga form.
• Exempel: När ett ämne byter fas, t.ex. börjar koka
• Exempel: När vi löser ett ämne, t.ex. löser socker i
vatten.

25. Kemisk reaktion
• Vid en kemisk reaktion bildas det nya
ämnen.
• Vid en kemisk reaktion så förändras
molekylerna i ämnena och nya
molekyler bildas.
• När ved brinner så ser det en kemisk
reaktion mellan kol och syre. Det
bildas nya ämnen såsom koldioxid,
aska och vattenånga.

26. Reaktionsformel
• Reaktionsformel: Till vänster om pilen skrivs ämnena
som reagerar med varandra. Till höger om pilen
skrivs ämnena som bildas.
• Atomerna som finns när reaktionen startar finns kvar
i de nya ämnena som bildas.
• kol + syre koldioxid
• Reaktionsformel: C + O2 CO2

27. Eld
• För att skapa eld krävs:
– Bränsle, t.ex. trä, stearin, bensin
– Syre, som finns i luften
– Värme, från t.ex. tändsticka, blixtnedslag
• Släcka eld:
– Ta bort värme: När man häller vatten på eld
så kyler man elden.
– Ta bort syre: Brandsläckare kväver elden och
stänger ute syret.
– Ta bort bränsle: Tar man bort veden så
slocknar elden i brasan.

28. Syror och baser
Lena Koinberg

29. pH-skala
• pH-värde runt 7: Neutral (t.ex. destillerat vatten)
• pH-värde lägre än 7: Sur
• pH-värde högre än 7: Basisk
• Indikatorer visar om ett ämne är surt, neutralt
eller basiskt.

30. Syror
• Syror har surt pH, d.v.s. pH-värde lägre än 7.
• Citronsyra finns i citron och apelsin.
• Mjölksyra bildas i musklerna om de tränar hårt.
• Kolsyra bildas när koldioxid löses i vatten.
• Myrsyra är myrors och brännässlors försvar.
• Starka syror är starkt frätande.
• Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är starka
syror.
• Saltsyra i magsäcken sönderdelar maten.

31. Baser
• Baser har basiskt pH-värde, d.v.s. pH-värde över 7.
• Tvål, diskmedel och tvättmedel är oftast basiska.
• Bakpulver är basiskt.
• Starka baser är frätande.
• Natriumhydroxid och kaliumhydroxid är starka
baser.

32. Försurning
• Naturens normala pH-värde är strax under 7.
• Vid försurning så sjunker pH-värdet i naturen och det
blir försämrad miljö för växter och djur.
• Bilar och industrier orsakar försurning då dom
förbränner fossila bränslen som kol, olja och naturgas.
• Vid förbränning av fossila bränslen släpps svaveldioxid
och kväveoxid ut.
• Svaveldioxid och kväveoxid är lättlösliga i vatten. När
de löser sig i regnvattnet så bildas surt regn. När det
regnet når marken så sjunker pH-värdet i jord och
vatten. Det blir försurning.
• Basiskt kalkpulver kan spridas över försurade områden
för att höja pH-värdet.

33. Luft
Lena Koinberg

34. Luft är en gasblandning
• Luften består av molekyler och har en massa
som går att väga.
• Högre upp i atmosfären är luften tunnare, det
är längre mellan molekylerna.
• Luft är en gasblandning. 78% är kvävgas (N2),
21% är syrgas (O2) och 1% är andra gaser.

35. Syre (O2) och Ozon (O3)
• Syrgas har 2 syreatomer. Ozon har 3 syreatomer.
• Syre bildas vid växternas fotosyntes.
• Vi andas in syre från luften. Syret transporteras till
våra celler där det används i cellandningen.
• Högt upp i atmosfären finns ozonlagret som
stoppar skadligt UV-ljus från solen.
• Utsläpp av freoner tunnar ut ozonlagret.
• Ozon nära marken kallas för marknära ozon. Det
bildas p.g.a. utsläpp från trafik och industrier.
• Marknära ozon orsakar skador hos växter och djur.

36. Koldioxid och kolmonoxid
• Koldioxid:
– Koldioxid bildas vid cellandning hos växter och djur.
– Koldioxid bildas även vid förbränning av fossila
bränslen som kol, olja och naturgas.
– Växter tar upp koldioxid från luften vid fotosyntesen.
• Kolmonoxid:
– Kolmonoxid bildas när något förbränns då det är brist på
syre.
– Kolmonoxid är farligt. Andas man in för mycket kolmonoxid
så dör man.

37. Växthuseffekt
• Växthusgaser håller kvar en del av värmen från
jorden så att den inte strålar ut i rymden. Den
naturliga växthuseffekten är nödvändig för att vi
ska kunna leva på jorden. Det här är bra!
• Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja och
naturgas) så ökar mängden koldioxid i
atmosfären. Koldioxid är en växthusgas. Det blir
då förstärkt växthuseffekt och jordens
medeltemperatur höjs. Det här är dåligt!
• Varmare klimat medför att glaciärer smälter och
haven stiger. Vissa landområden hamnar då
under vatten.

38. Vatten

39. Vatten
• Allt levande innehåller vatten.
• En människa består till 70% av vatten.
• 2/3 av jorden är täckt av vatten.
• En vattenmolekyl (H2O) består av 2
väteatomer (H2) och 1 syreatom (O).

40. Vatten tyngst vid +4°C
• Vatten i fast fas (is) har lägre densitet än flytande
vatten. Därför flyter is ovanpå vattnet.
• Vatten har högst densitet när det är +4°C. Eftersom
det fyragradiga vattnet är tyngst så sjunker det till
botten både på sommaren och på vintern.

41. Ytspänning
• Ytspänning är som en seg hinna på vattenytan.
• Ytspänning gör det möjligt för insekter att
springa på vattenytan.
• Ytspänning gör vattendroppen rund.
• Vattenmolekylerna vid ytan håller ihop extra hårt
med vattenmolekylerna på sidan och neråt. Det
gör att ytspänning uppstår.

42. Vatten lagrar värme
• Vatten har hög värmekapacitet. Det betyder
att det är bra på att hålla värmen. Det tar lång
tid att värma eller kyla vatten.
• Golfströmmen transporterar varmt vatten till
Norden. Utan golfströmmen skulle det vara
kallare i Norden.

43. Vattnets kretslopp
• Vattnets kretslopp pågår hela tiden.
• Vatten avdunstar från mark, växter, sjöar och hav.
• Vattenångan stiger uppåt. Uppe i atmosfären är det kallare.
Där kondenserar vattenångan i moln till vattendroppar som
faller ner som regn.
• En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten.

44. Dricksvatten i Sverige
• Vatten från naturen renas med filter och
kemikalier innan vi får det i kranarna som
dricksvatten.
• Det vatten som renas är antingen grundvatten
från marken eller ytvatten från en sjö eller en
älv.

45. Avloppsvatten renas i reningsverk
• Avloppsvatten renas med galler, bakterier och
kemikalier.
• Vattnet släpps sedan ut i naturen igen.
• Fasta rester från reningsverk kallas rötslam.
• Rötslam innehåller mycket näring.
• Rötslam kan också innehålla föroreningar som
tungmetaller och mediciner.
• Av rötslam kan man tillverka biogas. Biogas kan
användas som bränsle i bilar och bussar.

46. Mark

47. Berg och jord
• I berggrunden finns olika bergarter.
• Några vanliga bergarter är granit, gnejs och kalksten.
• En kemisk förening eller ett grundämne som ingår i en
bergart kallas för en mineral.
• Mineraler som man bryter i gruvor kallas för malm. I
Sverige produceras mycket järnmalm och kopparmalm.
• Jord består av två delar:
– Rester från döda växter och djur
– Små gruskorn och sandkorn
• I jorden finns också nedbrytare såsom svampar,
insekter, maskar och bakterier.

48. Jord har två kretslopp
• När jordskorpan krockar så bildas
det nya berg. Vatten och is bryter
sakta ner berg till jord. När
jordskorpan sedan krockar igen så
bildas det nya berg. Ett varv i
bergs kretslopp tar flera miljoner
år.
• Växter och djur föds och lever.
När de dör så omvandlar
nedbrytare dom till jord. Sedan
föds nya växter och djur. Ett varv i
jords kretslopp tar 10-20 år.