Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
La actualidad más candente
La actualidad más candente (20)
Más de Lena Koinberg
Más de Lena Koinberg (16)
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
- 1. Sammanfattning till NP åk 9 Kemi åk 8 Lena Koinberg
- 2. Denna presentation innehåller • Kol och kolföreningar – Organisk kemi – kolets kemi – Kolväten – Fossila bränslen – Alkoholer – Organiska syror och estrar • Livets kemi – Fotosyntes och cellandning – Matens kemi - Kolhydrater, Fetter, Proteiner, vitaminer och mineralämnen
- 3. Baskemi för årskurs 7-9 Kol och kolföreningar Lena Koinberg
- 4. Kol • Kol är ett grundämne. • Organisk kemi är kemi som handlar om kolföreningar. • Allt som är levande eller har varit levande innehåller kolatomer.
- 5. Amorft kol • I amorft kol så ligger kolatomerna huller om buller. • Träkol och stenkol är amorft kol.
- 6. Rent kol • Rent kol har kolatomerna ordnade i regelbundna mönster. • Rent kol finns i fyra olika former: – Grafit – Diamant – Fulleren – Grafen • De har olika egenskaper på grund av att kolatomernas bindningar är olika.
- 7. Rent kol • Grafit består av många atomlager som sitter ihop med tunna bindningar. Grafit är ett mjukt, svart ämne som lätt smetar av sig. Grafit finns i blyerts. • Grafen liknar grafit, men är bara ett atomlager tjockt. • Diamant är världens hårdaste ämne. Diamanter bildas i jordens inre vid mycket högt tryck och hög temperatur. Alla kolatomer i en diamant är tätt ihopkopplade. • I Fulleren så är atomerna ordnade som fotbollar eller långa rör.
- 8. Nanoteknik • Med nanoteknik så kan man påverka och omvandla material på atomnivå. • Fulleren och grafen har nyligen upptäckts. • Fulleren och grafen är två material som man tror kommer att bli viktiga inom nanotekniken. • Grafen har fantastiska egenskaper. Den leder ström, är formbar, genomskinlig och 100 gånger starkare än stål.
- 9. Kolets kretslopp Förbränning av fossila bränslen Släpper ut koldioxid Döda växter och djur kan omvandlas till fossila bränslen Växter använder koldioxid I fotosyntesen Djur och växter skapar koldioxid I cellandningen När döda djur och växter sönderdelas bildas koldioxid KOLDIOXID
- 11. Kolväten • Kolväten är kemiska föreningar som innehåller enbart kolatomer och väteatomer. • Kolväten brinner bra i luft. • Exempel på kolväten: – Olja – Bensin – Gasol – Asfalt
- 12. Kolvätens bindningar • Kolatomer kan bilda 4 starka bindningar till andra atomer. • I metan binder en kolatom 4 st väteatomer. Formeln för Metan är CH4. • I etan sitter två kolatomer ihop med varandra. Varje kolatom binder också 3 väteatomer. Formeln för Etan är C2H6.
- 13. Strukturformel Namn Molekylformel Strukturformel Molekylmodell Metan CH4 Etan C2H6 Propan C3H8 Butan C4H10 • Strukturformel visar hur atomerna sitter ihop.
- 14. Metanserien De med kortast kolkedjor är i gasform. De halvlånga är flytande. De med längst kolkedjor är i fast form. Det beror på att långa kedjor har svårare att röra sig. Antal kolatomer Namn Summaformel Finns i Tillstånd i rumstemperatur 1 Metan CH4 Naturgas Gas 2 Etan C2H6 Naturgas Gas 3 Propan C3H8 Gasol Gas 4 Butan C4H10 Gasol Gas 5 Pentan C5H12 Bensin Flytande 6 Hexan C6H14 Bensin Flytande 7 Heptan C7H16 Bensin Flytande 8 Oktan C8H18 Bensin Flytande 9 Nonan C9H20 Bensin Flytande 10 Dekan C10H22 Bensin Flytande C11H24-C16H34 Fotogen Flytande C17H36-C70H142 Paraffin, asfalt Fast
- 15. Enkel-, dubbel- och trippelbindning • Enkelbindning: Alla kolatomer binder 4 olika atomer. Namnet slutar på –an Mättat kolväte som är stabilt. • Dubbelbindning: Två kolatomer har 2 bindningar. Namnet slutar på –en Omättat kolväte som reagerar lätt. • Trippelbindning: Två kolatomer har 3 bindningar. Namnet slutar på –yn Omättat kolväte som reagerar lätt. Etan Eten Etyn
- 16. Polymerer • Polymerer är en lång kolkedja som är uppbyggd av en stor mängd likadana små molekyler. • Plast och gummi är polymerer.
- 18. Fossila bränslen • Kol finns lagrad i berggrunden som stenkol, olja och naturgas. Stenkol, olja och naturgas är fossila bränslen. • Fossila bränslen är en ändlig resurs, det betyder att de kommer att ta slut i framtiden. • Förbränning av fossila bränslen bidrar till den förstärkta växthuseffekten.
- 19. Så skapades fossila bränslen • Fossila bränslen bildades för flera miljoner år sedan. Döda växter och djur hann inte förmultna utan sjönk till bottnen i sjöar och hav. På botten så täcktes de av sand, grus och lera. Under högt tryck, hög temperatur och utan syre så ombildades de till svarta kolväten kallade fossila bränslen.
- 20. Destillation av råolja • Råolja pumpas upp ur marken. • Råolja är en blandning av olika kolväten. • Vid destillation av olja så skiljer man de olika kolvätena åt. • Olika kolväten har olika kokpunkt. Genom att värma upp oljan kan kolvätena separeras.
- 21. Förbränning av fossila bränslen • kolväte + syre koldioxid + vatten + energi • När vi eldar med fossila bränslen så bildas koldioxid, vattenånga och värme. • Koldioxiden som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Det beror på att vi tillför kolföreningar som varit bundna i marken i flera miljoner år.
- 22. Nackdelar med fossila bränslen • Att bränna fossila bränslen ger skador på miljön. • Det blir: – Förstärkt växthuseffekt – Försurningsskador – Skador vid oljeutsläpp
- 23. Naturgas och biogas • Både naturgas och biogas är gasblandningar som mest består av metan. • Naturgas är ett fossilt bränsle som finns i berggrunden. • Naturgasen bildades för flera miljoner år sedan. • Förbränning av naturgas bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Kolet i naturgasen finns inte med i dagens kretslopp för kol. • Biogas bildas i slammet från reningsverk. • Biogasen bildades nyligen. • Förbränning av biogas bidrar inte till den förstärkta växthuseffekten. Kolet i biogasen finns med i dagens kretslopp för kol.
- 24. Förnybara energikällor • Förnybara energikällor skadar inte miljön lika mycket som förbränning av fossila bränslen. • Exempel på förnybara energikällor: – Vattenkraft – Solenergi – Vindkraft – Vågenergi
- 25. Alkoholer
- 26. Alkoholer • Alkoholer liknar kolväten. Skillnaden är att en väteatom bytts ut mot en OH-grupp. • OH-grupp: 1 syreatom (O) + 1 väteatom (H) • Alkoholers namn slutar på -ol. Exempel: Metanol, Etanol, Propanol och Butanol
- 27. Metanol och etanol • Metanol kallas också träsprit. • Metanol är mycket giftigt! • Metanol används som lösningsmedel och motorbränsle. • Etanol är alkoholen i öl, vin och sprit. • Etanol finns också i bränsle, lösningsmedel och desinfektionsmedel.
- 28. Etanol istället för bensin • Etanol kan användas som bränsle i bilar och bussar. • Etanolen i bränsle tillverkas av sockerrör, skogsavfall och svenskt vete. • Etanol bidrar inte till den förstärkta växthuseffekten. Det beror på att den tillverkas av produkter som redan är en del av det naturliga kretsloppet.
- 29. Alkoholer med flera OH-grupper • Glykol är en alkohol med 2 OH-grupper. • Glycerol är en alkohol med 3 OH-grupper.
- 30. Organiska syror och estrar
- 31. Organiska syror skyddar och ger smak • Organiska syror innehåller syragruppen –COOH. • –COOH består av 1 kolatom, 2 syreatomer och 1 väteatom. • Organiska syrors namn slutar på –syra. Exempel: Metansyra och Etansyra.
- 32. Metansyra och etansyra • Metansyra kallas också myrsyra. • Det myror sprutar på dig som försvar är myrsyra. • Det som bränns i brännässlor är också myrsyra. • Etansyra kallas också ättiksyra. • Den ättika man köper i matbutiker innehåller ättiksyra.
- 33. Estrar • Estrar ger smak och doft. • Estrar används i glass, godis och läsk.
- 34. Baskemi för årskurs 7-9 Livets kemi Lena Koinberg
- 35. Fotosyntes och cellandning Lena Koinberg
- 36. Kroppens behov • Människan behöver få i sig syre, vatten och näringsämnen. • Syre behövs vid cellandningen. • Vatten är lösningsmedlet i kroppen. Det transporterar lösta ämnen till och från cellerna och transporterar avfallsämnen ut ur kroppen. • Näringsämnen är exempelvis kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler.
- 37. Fotosyntes • Fotosyntesen sker i växternas blad. • I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll. • Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från solljuset. • koldioxid + vatten + energi socker + syre
- 38. Cellandningen • Alla organismer har cellandning. • Cellandning sker i kroppens celler. • socker + syre koldioxid + vatten + energi • Fotosyntesen och cellandningen hänger ihop. • Cellandning är fotosyntes baklänges.
- 39. Matens kemi Kolhydrater, Fetter, Proteiner, Vitaminer & Mineralämnen Lena Koinberg
- 40. Kolhydrater • Kolhydrater är ett samlingsnamn för olika sockerarter. • Energin från kolhydrater gör att vi kan hålla oss varma, röra oss, tänka, m.m.
- 41. Enkla sockerarter • Enkla sockerarter består av enda sockermolekyl. • Glukos och fruktos är enkla sockerarter. • Glukos finns i frukter, bär, godis och sportdryck. • Sockret som bildas vid fotosyntesen är glukos. • Fruktos finns i frukt.
- 42. Sammansatta sockerarter • Sammansatta sockerarter är uppbyggda av två eller flera sockerringar. • Strösocker (sackaros) och mjölksocker (laktos) är sammansatta sockerarter. • Stärkelse är en sammansatt sockerart som finns i potatis, pasta och bröd. • Cellulosa är en sammansatt sockerart. Cellulosa är ”skelett” i växternas celler.
- 43. Snabba och långsamma kolhydrater • Snabba kolhydrater finns i läsk, godis, kakor och vitt bröd. • Det går snabbt för kroppen att bryta ner snabba kolhydrater till glukos. • Långsamma kolhydrater finns i potatis, pasta, grönsaker och grovt bröd. • Det tar lång tid för kroppen att bryta ner långsamma kolhydrater till glukos.
- 44. Fetter • Fasta fetter kallas för fett. • Flytande fetter kallas ofta för oljor. • Vår mat måste innehålla fett. Fett behövs både för att vi ska kunna hålla värmen och för att vi behöver få i oss vissa vitaminer som bara finns lösta i fett. • Fett innehåller mycket energi. • Kroppen kan lagra energi som fett. Vårt fett är en energireserv för kroppen.
- 45. Vegetabiliska och animaliska fetter • Vegetabiliska fetter: Fetter som kommer från växter. • Vegetabiliska fetter finns bl.a. i: – Olivolja – Majsolja – Rapsolja • Animaliska fetter: Fetter som kommer från djur. • Animaliska fetter finns bl.a. i: – Kött – Fisk – Smör – Ost – Mjölk
- 46. Proteiner • Proteiner bygger upp kroppen och får kroppen att fungera. • Proteiner: – Är byggmaterial till celler, muskler och skelett. – Används för transporter i cellerna och blodet. – Används i vårt immunförsvar. • Proteiner finns bl.a. i: – Kött – Fisk – Mjölkprodukter – Ägg
- 47. Proteiner är byggda av aminosyror • En proteinmolekyl består av en lång kedja av byggstenar som kallas aminosyror. • Det finns 20 olika aminosyror. • Cellerna i kroppen kan producera hälften av aminosyrorna. • De essentiella aminosyrorna kan inte produceras i kroppen. Dessa aminosyror måste vi få oss via maten. • Kött, fisk och mjölkprodukter innehåller alla aminosyror.
- 48. Enzymer • Enzymer är en speciell sorts proteiner. • Enzymerna tillverkas i kroppen. • Enzymer skyndar på kemiska reaktioner i kroppen, utan att själva delta i reaktionen.
- 49. Vitaminer och mineralämnen • Vitaminer och mineralämnen är viktiga för kroppen. Vid brist på vitaminer och mineralämnen så blir vi sjuka. • Äter vi en bra och varierad kost så får vi i oss alla vitaminer och mineralämnen som vi behöver. • Vitaminer är kolföreningar och heter t.ex. A- vitamin, B-vitamin, C-vitamin, D-vitamin, E- vitamin och K-vitamin. • Mineralämnen är ofta metaller såsom t.ex. järn.