SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 20
Descargar para leer sin conexión
Boverkets indikatorer 
ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS 
Nummer 3 
November 2014 
Bostadsbyggandet fortsätter att öka 
Befolkningen ökar snabbt 
Befolkningen ökade med nära 50 000 personer under första halv-året. 
Det är 9 000 fler än motsvarande period 2013. Flykting-strömmarna 
ökar. Migrationsverkets prognos är 80 000 asylsö-kande 
2014, 26 000 fler än 2013. 
Bostadspriserna ökar snabbt 
Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter 
fart under 2013, samtidigt som konjunkturen stärkts och räntorna 
är mycket låga. Bostadsrätter har ökat betydligt mer än småhus 
de senaste fem åren, men även småhusen har ökat avsevärt på 
senare tid. Den snabba prisökningen är oroväckande. 
Småhuspriserna i Malmö inte högre än år 2010 
Samtidigt finns det stora skillnader mellan svaga och starka mark-nader. 
I Malmö var småhuspriserna under tredje kvartalet nomi-nellt 
inte högre än fyra år tidigare. Eventuella åtgärder för att 
stabilisera skuldsättningen förutsätter alltså noggranna övervä-ganden 
för att inte riskera prisfall på någon delmarknad. 
Innehåll 
Samhällsekonomisk analys................. 2–3 
Befolkningsutveckling och 
bostadspriser...........................................4 
Bostadsbyggande................................ 5–7 
Byggprognos..............................................8 
Storstockholm.....................................9–12 
Storgöteborg.................................... 13–15 
Stormalmö........................................ 16–18 
Sammandrag........................................... 20 
Bostadsbyggandet har ökat snabbt efter eurokrisen 2011–2012, även utanför stor-stadsregionerna. 
även nästa år, men i lägre takt. I år påbörjas cirka 39 000 bostäder och nästa år 
42 500 bostäder enligt Boverkets prognos. De närmaste åren förväntas tillväxten i 
samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga. 
Flerbostadshus ökade med 50 procent 
Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat snabbt. 
Vid halvårsskiftet var tolvmånaderstakten drygt 27 000 bostä-der, 
vilket var 50 procent fler än ett år tidigare. I synnerhet ökade 
byggandet i Storstockholm och bland större högskolekommuner. 
År 2015 påbörjas cirka 30 500 bostäder i flerbostadshus. Det är 
det största antalet sedan 1990-talets början, bortsett från de så 
kallade ”Odellplattorna” i slutet av år 2006. Det byggs något fler 
hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen skiljer sig avsevärt 
mellan orterna. 
Även småhusbyggandet ökar betydligt 
Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade 20 procent de se-naste 
fyra kvartalen, då knappt 7 500 bostäder påbörjades. Det 
är hälften så många som under 2006–2007. Ökningen fortsätter 
dock, och vi bedömer att det påbörjas cirka 9 500 bostäder 
år 2015. 
Studentbostäder ökar avsevärt 
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ök-ning 
av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån 
förväntas bestå under 2015. Under första halvåret lämnades 
preliminärt bygglov för 1 200 studentbostäder, oräknat tillskott 
genom ombyggnad. 
50 000 
Bostadspriserna ökar åter snabbt på många håll. Byggandet ökar 
Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad 
45 000 
40 000 
35 000 
30 000 
25 000 
20 000 
15 000 
10 000 
5 000 
0 
Nybyggnad Ombyggnad * Boverkets bedömning
ANALYS 
Samhällsekonomisk analys 
Konjunkturen fortsätter att förbättras, även om utsikterna är något sämre än för 
några månader sedan. Räntorna förväntas vara mycket låga under de närmaste åren. 
Högre tillväxt nästa år 
Konjunkturinstitutet bedömde i augusti att den svenska konjunktu-ren 
skulle stärkas redan under detta halvår, men på senare tid har 
förväntningarna skruvats ner något. Finansminister Magdalena 
Andersson bedömde i oktober att svensk BNP ökar med 2,1 pro-cent 
i år och 3,0 procent nästa år. Det är i linje med Konjunktur-institutets 
(KI:s) augustiprognos, som myndigheten menar står 
sig även om det lutar åt en nedjustering för år 2015. Riksban-ken 
skrev nyligen ner sin prognos för BNP-tillväxten både i år och 
nästa år. 
Valda indikatorer, utfall och prognos (p) 
Årlig procentuell förändring respektive procent 
2013 2014p 2015p 2016p 
BNP till marknadspris 1,6 1,8 3,1 3,4 
Hushållens reala disponibla inkomster 2,6 2,8 2 1,7 
Sysselsatta 1 1,2 1,2 1,1 
Arbetslöshet 8,0 7,9 7,6 7,3 
KPI årsgenomsnitt 0 0 1,1 2,2 
Reporänta* 0,75 0,25 0,50 1,00 
10-årsränta* 2,1 1,8 2,1 2,7 
Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 
*Vid årets slut 
Oron i omvärlden är en nedåtrisk 
Utvecklingen i Ukraina och Ryssland skapar en osäkerhet i Europa. 
Effekten av den ljusning som kan skönjas i krisdrabbade länder 
motverkas av att ekonomiskt betydelsefulla länder i Europa 
tappar fart. 
Den svaga utvecklingen i Europa håller tillbaka svensk export. IMF 
reviderade nyligen ner sin tillväxtprognos för världsekonomin för 
andra gången på några månader. 
2 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
Byggsektorn har utvecklats starkt 
Aktiviteten i svensk ekonomi ökade under andra kvartalet enligt 
SCB. Jämfört med första kvartalet ökade BNP med 0,7 procent 
säsongrensat. Signalerna från KI:s konjunkturbarometer har 
varit positiva på senare tid och barometerindikatorn har i princip 
legat över hundrastrecket under hela det senaste året. Sektorn 
for byggverksamhet har legat en bra bit över sitt historiska 
genomsnitt och den starka byggsektorn har bidragit positivt till 
tillväxten under året. 
Stämningsläget i svensk ekonomi 
120 
110 
100 
90 
80 
70 
60 
Hushållen mindre optimistiska 
KI:s konjunkturbarometer i oktober visade att konsument-förtroendet 
återigen minskar efter ett tillfälligt uppsving i septem-ber, 
och att hushållens konfidensindikator nu ligger under det 
historiska genomsnittet. Hushållens förväntningar på svensk eko-nomi 
är högre ställda än förväntningarna på den egna ekonomin. 
Hans-Åke Palmgren, 
Bostadsanalytiker, redaktör 
Analys och byggprognos, 
byggfakta 
Tel: 0455-35 31 60 
E-post: hans-ake.palmgren@boverket.se 
Hans Jonsson 
Nationalekonom 
Analys, boendefakta 
och befolkningsfakta 
Tel: 0455-35 33 36 
E-post: hans.jonsson@boverket.se 
Rebecka Mogren 
Utredare 
Analys, boendefakta 
och befolkningsfakta 
Tel: 0455-35 30 42 
E-post: rebecka.mogren@boverket.se 
Syftet med Boverkets indikatorer är att 
sprida kunskaper som ger överblick inom 
områden som är av intresse för bostads­försörjning, 
planering och byggande. 
Grafisk form: Informationsenheten 
Utgivare: Boverket 
Utgivning: 2014-11-03 
Tryck: Boverket internt 
Upplaga: 100 
Tryck: ISBN 978-91-7563-171-4 
Pdf: ISBN 978-91-7563-172-1 
ISSN: 1650-965X 
Analysen avslutades den 29 oktober 2014 
Det är vi som gör Boverkets indikatorer 
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 
Barometerindikatorn Konfidensindikator hushåll (CCI) 
Källa: Konjunkturinstitutet
ANALYS 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 3 
Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker 
Arbetslösheten, som under en tid har legat relativt stabilt strax 
över 8 procent, tycks nu vara på nedåtgående. Ökningen i arbets-kraften, 
som har bidragit till att hålla arbetslösheten uppe, avtar, 
samtidigt som sysselsättningen ökar. Antalet nyanmälda platser 
ökar och antalet varsel sjunker. Samtidigt kvarstår strukturella 
problem och vissa problem att matcha efterfrågan med utbudet 
på arbetsmarknaden. 
Fortsatt låga räntor 
De exceptionellt låga inflationsutfallen under våren fick Riksbanken 
att fokusera på inflationsmålet. Sedan juli har reporäntan sänkts 
med 0,75 punkter och räntebanan har justerats ned betydligt. 
Höjningar av reporäntan tros nu komma först i mitten av 2016. 
Reporäntan ligger nu lägre än under finanskrisen trots att kon-junkturen 
är relativt god. Med en nollränta är Riksbankens verk-tyg 
begränsade om konjunkturen skulle försvagas. En mängd 
bolåneinstitut har justerat ner sina bolåneräntor, både före och 
efter Riksbankens räntebesked. Statliga SBAB har sänkt sina 
räntor kraftigt inom loppet av två veckor och tremånadersräntan 
ligger nu på 2,15 procent. De långa räntorna är historiskt låga, 
men eftersom de rörliga räntorna förväntas ligga på en låg nivå 
under lång tid, väljer merparten av hushållen alltjämt rörlig ränta 
på sina bostadslån. 
Hushållens upplåningstakt fortsätter öka 
I september var den årliga tillväxttakten i hushållens bostadslån 
6 procent. Med den takten förväntas skulden som andel av 
disponibel inkomst uppgå till 185 procent i slutet av 2017. Att 
denna utveckling är oroande och kräver noggrann övervakning är 
de flesta ekonomiska bedömare överens om. En undersökning1 
visade nyligen att även hushållen är bekymrade och att det verkar 
finnas ett stöd för vissa av de åtgardsförslag som diskuteras för 
att dämpa skuldökningen. 
Bolånekostnaderna förväntas stiga framöver 
Den låga inflationen och det låga räntelaget innebär ökade 
förväntningar på att insatser ska sättas in, inom andra 
politikområden än penningpolitiken, för att bromsa hushållens 
skuldökning. När det finanspolitiska stabilitetsrådet2 samman-träder 
i november kommer bland annat frågan om amorteringskrav 
att behandlas. Exempel på andra åtgärder som diskuteras är 
begränsningar i hushållens möjligheter att låna till rörlig ränta, 
ändrad avdragsrätt för ränteutgifter eller förändringar av bolåne-taket. 
De flesta bedömare tror dock att ett amorteringskrav ligger 
närmast till hands. Samtidigt gick Bankföreningen nyligen ut med 
en rekommendation om att alla nya lån med en belåningsgrad 
på över 50 procent ska amorteras. Med en sådan självreglering 
från branschen är det möjligt att det inte blir några lagstiftade 
amorteringskrav. Bankföreningens rekommendation utreds nu 
av Konkurrensverket. 
1 SEB:s Boprisindikator för september. 
2 Finanspolitiska stabilitetsrådet samlar Finansinspektionen, Riksbanken, 
Riksgälden och Finansdepartementet. 
Bolåneräntor och reporänta 
7 
6 
5 
4 
3 
2 
1 
0 
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 
3 mån Cirka 5 år Reporänta 
Källor: SBAB och Riksbanken
Befolkningsutveckling och bostadspriser 
Nästan 50 000 fler invånare under första halvåret 
Sveriges befolkning har ökat med över 49 000 personer under 
det första halvåret. Ökningen är betydligt större, nästan 9 000 
personer fler, än motsvarande tid det senaste året. Ökningen be-ror 
både på ett födelseöverskott och på en ökad nettoinvandring. 
Oroligheterna i Syrien är en av förklaringarna till utvecklingen. 
Födelseöverskottet motsvarar 29 procent av ökningen, medan 
nettoinvandringen utgör den resterande delen. 
De tre storstadskommunerna stod för 27 procent av den totala 
befolkningstillväxten. 
Stort antal asylsökande 
Under 2013 sökte 54 000 personer asyl i Sverige. En tredjedel, 
cirka 18 000, kom från Syrien. Mot bakgrund av situationen i kon-fliktområdet 
och andra oroshärdar i världen är Migrationsverkets 
prognos uppe i totalt sett 80 000 asylsökande för helåret 2014, 
vilket är 26 000 fler än för helåret 2013. Prognosen för ensam-kommande 
flyktingbarn har också höjts, vilket i sin tur innebär en 
uppjustering av prognosen för anhöriginvandring. I slutet av okto-ber 
hade 65 000 asylansökningar lämnats in. Ny prognos från 
Migrationsverket lämnas till regeringen den 4 november. 
Svårt att komma in på bostadsmarknaden 
Det totala antalet nyanlända som är i behov av att tas emot i 
kommunerna i år beräknas till drygt 51 000 personer. För år 2015 
beräknas 66 500 personer beviljas uppehållstillstånd och ha behov 
av att bosätta sig i landets kommuner3. Migrationsverket vittnar 
om att kommunplatserna inte räcker till; antalet personer som bor 
i anläggningsboende trots att de har fått uppehållstillstånd acku-muleras 
och är nu uppe i ca 12 000 personer, och antalet kom-munplatser 
för ensamkommande barn behöver enligt Migrations-verket 
fördubblas. Initiativ4 tas för att stödja ett ökat mottagande 
av nyanlända i kommunerna, men mot bakgrund av den utbredda 
bostadsbristen är det svårt för många kommuner att möta upp 
med utökade kommunplatser. 
Efter tre år i Sverige har ca 19 procent av de som kom som flyk-tingar 
och är i arbetsför ålder ett arbete. Efter 10 år saknar fortfa-rande 
hälften ett arbete.5 Det påverkar troligen möjligheterna att 
etablera sig på bostadsmarknaden även på längre sikt. 
Bostadspriserna ökar snabbt, men inte överallt 
Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter 
fart under 2013. Priserna på småhus har under perioden januari till 
och med september stigit med nästan 8 procent. Prisnivån under 
det tredje kvartalet 2014 var 7 procent högre än under motsva-rande 
kvartal 2013. Prisstegringen på småhus har gått allt snab-bare, 
vilket de röda staplarna i diagrammet visar. Den ökande 
förändringen i pris hänger samman med den uppåtgående konjunk-turen, 
det låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både 
vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknaden. 
4 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
Småhus- och bostadsrättspriser 
Index 2005:1=100 
Procent Index 
25 
20 
15 
10 
5 
0 
-5 
-10 
-15 
-20 
230 
220 
210 
200 
190 
180 
170 
160 
150 
140 
130 
120 
110 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) 
Förändring jämfört med samma period föregående år (br) 
Index (sh) Riket 
Index (br) Riket 
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar 
Utvecklingen är liknande på marknaden för bostadsrätter. Prisök-ningen 
i riket har varit över 9 procent under perioden januari till 
och med september. Prisstegringen för bostadsrätter fortsätter 
även den att öka även om det inte är i lika hög takt som för små-hus. 
Medelpriserna för bostadsrätter var 6 procent högre under 
det tredje kvartalet 2014 än motsvarande kvartal 2013. Priserna 
på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste 
åren, men sett över en femårsperiod har priserna på bostadsrätter 
ökat betydligt mer. 
Stora skillnader i bostadsrättspriser 
Det finns stora skillnader mellan bostadsmarknaderna i de tre stor-stadsregionerna. 
Priserna är i särklass högst i Stockholm och ökar 
dessutom mest. Priserna i Malmö är betydligt lägre och utveck-lingen 
av priserna är mer modesta. Prisläget och den kortsiktiga 
utvecklingen av priserna i Göteborg ligger mellan Stockholm och 
Malmö. Den senaste femårsperioden har dock Göteborg en pris-utveckling 
som procentuellt matchar Stockholms medan Malmös 
prisutveckling ligger på betydligt lägre nivå. 
ANALYS 
Bostadspriser juli–september 2014 
Bostadsrätter Småhus 
Område kronor/kvm Δ 1 år genomsnittspris Δ 1 år 
Riket 29 400 + 6 % 2 326 000 + 7 % 
Stockholm stad 57 300 + 13 % 5 503 000 + 8 % 
Göteborg stad 35 500 + 12 % 4 215 000 + 8 % 
Malmö stad 20 400 + 7 % 3 315 000 + 3 % 
Källa: Mäklarstatistik 
3 Länsstyrelsernas webbplats 2014-10-07 
4 Den 1 januari 2014 infördes en prestationsbaserad ersättning till 
kommuner för mottagande av nyanlända. 
5 SCB
Bostadsbyggandet 2013 och 2014 
ANALYS 
Påbörjade bostäder i flerbostadshus 
Glidande 12-månaderstal 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Storstockholm >75 000 
<75 000 
Storgöteborg 
Stormalmö 
Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för 
eftersläpning i inrapporteringen. 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 5 
Byggandet av flerbostadshus fortsatte att öka under första halvåret, 
medan tillväxten för småhus var svag. 
36 300 bostäder påbörjades 
de senaste fyra kvartalen 
Bostadsbyggandet tog åter fart i början av 2013, efter ha minskat 
markant under eurokrisen 2011–2012. Totalt påbörjades prelimi-närt 
cirka 36 300 bostäder de senaste fyra kvartalen, till och med 
andra kvartalet 2014. Av dessa var knappt 2 000 nettotillskott 
genom ombyggnad. Under första halvåret påbörjades nära 
20 000 bostäder. 
Flerbostadshus fortsatte öka 
Byggandet av flerbostadshus har fortsatt att öka. Under första 
halvåret påbörjades cirka 15 000 bostäder i flerbostadshus och 
3 800 i småhus. Jämfört med motsvarande period ett år tidiga-re 
ökade byggandet av flerbostadshus med knappt 30 procent, 
medan småhus ökade med 8 procent. Byggandet av flerbostads-hus 
är på de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet7. De 
stora uppräkningar vi gör för att kompensera för eftersläpningar i 
inrapporteringen till SCB gör dock att uppgifterna är något osäkra, 
i synnerhet på regional nivå. 
Stora ökningar även utanför storstadsområdena 
I Storstockholm påbörjades preliminärt 14 500 bostäder under 
de senaste fyra kvartalen. Under samma period påbörjades cirka 
4 200 bostäder i Storgöteborg, 2 300 i Stormalmö och 15 700 i 
övriga landet. 
Antalet påbörjade bostäder ökade i samtliga kommungrupper 
jämfört med motsvarande period ett år tidigare.8 Ökningen var 
cirka 40 procent i Storstockholm, 30 procent i Storgöteborg och 
20 procent i Stormalmö. 
Bland kommuner med fler än 75 000 invånare i övriga landet 
ökade nyproduktionen9 preliminärt med cirka 50 procent, medan 
ökningen var 30 procent bland kommuner med färre än 
75 000 invånare. 
Byggandet av flerbostadshus ökade markant 
även utanför storstadsområdena 
Byggandet av flerbostadshus har ökat avsevärt på många håll, i 
storstadsområdena och i övriga kommungrupper, vilket framgår 
av följande diagram.10 
Påbörjade bostäder 2013K3–2014K26 
Flerbostadshus 27 100 
Bostadsrätt 13 100 
Hyresrätt 13 800 
Äganderätt 200 
Småhus 7 400 
Total nybyggnad 34 500 
Nettotillskott genom ombyggnad 1 800 
Totalt påbörjade bostäder 36 300 
12 000 
10 000 
8 000 
6 000 
4 000 
2 000 
0 
6 Boverkets bearbetning av SCB:s statistik. 
7 Bortsett från de så kallade ”Odellplattorna” vid årsskiftet 2006/2007. 
8 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för 
eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler 
än 75 000 invånare har överskattats. 
9 Oräknat nettotillskott genom ombyggnader. 
10 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för 
eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler 
än 75 000 invånare har överskattats. 
Påbörjade bostäder 
Glidande 12-månaderstal 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Småhus 
Totalt 
Flerbostadshus 
Nettotillskott ombyggnad 
40 000 
35 000 
30 000 
25 000 
20 000 
15 000 
10 000 
5 000 
0 
Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för 
eftersläpning i inrapporteringen.
ANALYS 
Cirka 7 500 hyresrätter 
och bostadsrätter första halvåret 
Både hyresrätter och bostadsrätter fortsatte att öka kraftigt. 
Under första halvåret påbörjades preliminärt cirka 7 400 hyresrät-ter 
och 7 400 bostadsrätter samt 200 ägarlägenheter genom ny-byggnad 
av flerbostadshus. 
Under tolvmånadersperioden till och med juni ökade antalet påbör-jade 
hyresrätter med drygt 55 procent medan byggandet av bo-stadsrätter 
ökade med cirka 35 procent. Byggandet av hyresrätter 
ökade i synnerhet i Storstockholm och bland de större kommuner-na 
utanför storstadsregionerna. 
I den senare kommungruppen påbörjades cirka 65 procent fler hy-resrätter 
än bostadsrätter under tolvmånadersperioden. Omvänt 
påbörjades cirka 40 procent fler bostadsrätter än hyresrätter i 
Storgöteborg och drygt 35 procent fler i Storstockholm. 
Påbörjade bostäder i flerbostadshus 
Glidande 12-månaderstal 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Hyresrätt Bostadsrätt 
Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för 
eftersläpning i inrapporteringen. 
Småhus 
Totalt 
Flerbostadshus 
Nettotillskott ombyggnad 
16 000 
14 000 
12 000 
10 000 
8 000 
6 000 
4 000 
2 000 
0 
6 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
ANALYS 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 7 
120 
100 
80 
60 
40 
20 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
11 Utvecklingen kan dock vara överskattad i främst Storstockholm och 
bland större kommuner i övriga landet, till följd av den stora uppräkning vi 
gör för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB. 
12 Boverkets index visar försäljningen under de tre senaste månaderna 
jämfört med genomsnittet för motsvarande period under toppåren 2005- 
2007. 
13 JM, NCC, Peab, Skanska. 
14 Preliminära data från SCB. Uppgifterna är inte uppräknade för 
eftersläpningar. 
Byggloven för småhus har ökat betydligt 
Antalet bostäder i bygglov för småhus har ökat betydligt. Våra 
uppräknade data indikerar cirka 9 000 bostäder i tolvmånaderstakt 
till och med augusti, vilket är drygt 30 procent fler än ett år tidi-gare. 
11 Vi räknar med att drygt 90 procent av byggloven leder till 
byggstarter. Byggloven har främst ökat bland större kommuner 
utanför storstadsregionerna. Men även i Storstockholm har anta-let 
ökat. Bland de mindre kommunerna ser vi nu en liten ökning, 
efter fallet i anslutning till bolånetakets införande hösten 2010 
och eurokrisen sommaren 2011. 
Bygglov för småhus 
Glidande 12-månaderstal per kvartal 
6 000 
5 000 
4 000 
3 000 
2 000 
1 000 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Försäljningen av nya småhus har fortsatt att öka 
Det såldes cirka 33 procent fler styckebyggda småhus under tred-je 
kvartalet jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Det 
visar statistik från Trä- och Möbelföretagen (TMF) som Boverket 
bearbetar. Boverkets kvartalsindex låg på 61, jämfört med 100 
under toppåren 2005–2007.12 Försäljningen nådde botten i slutet 
av 2012 och början av 2013 då kvartalsindex som lägst var 34. 
Orderingång, styckebyggda småhus 
Januari 2006–september 2014 
Glidande 3-månaderstal 
Index = 100 för motsvarande period 2005–2007 
Försäljningen av nya bostadsrätter ökade 
Försäljningen av nya bostäder bland fyra av de större byggföreta-gen 
fortsatte att öka under andra kvartalet.13 Under årets första 
två kvartal såldes 29 procent fler bostäder än ett år tidigare, och 
försäljningen under första halvåret översteg nivåerna från toppå-ren 
2005–2007, i genomsnitt för de fyra företagen. Försäljningen 
föll under eurokrisen sommaren 2011, men började åter öka under 
andra halvåret 2012. Under andra kvartalet 2014 var index 104, 
jämfört med 100 i genomsnitt för motsvarande kvartal under 
2005–2007. 
Bygglov för minst 1 200 studentbostäder 
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ök-ning 
av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån 
förväntas bestå under 2015. 
Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov för nybyggnad 
av knappt 1 200 studentbostäder, oräknat nettotillskott genom 
ombyggnad.14 Flertalet av byggloven, drygt 770 bostäder, läm-nades 
i Storstockholm. Halvårssiffran kan jämföras med helåret 
2013, då bygglov lämnades för knappt 1 500 bostäder och hel-året 
2012 med 450 bostäder. 
0 
2 
>75 000 
<75 000 
Storstockholm Storgöteborg 
Stormalmö 
Källa: SCB, uppräknat av Boverket för att kompensera 
för eftersläpning i inrapporteringen. 
120 
100 
80 
60 
40 
20 
- 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Källa: TMF 
Sålda bostäder, kvartal 
Index = 100 för motsvarande period 2005–2007
ANALYS 
Prognos för bostadsbyggandet 
under 2014 och 2015 
Bostadsbyggandet fortsatte att öka under första halvåret. Boverket bedömer att till-växten 
nu avtar och att nära 39 000 bostäder påbörjas i år, vilket är 17 procent fler än 
2013. Byggandet ökar med 10 procent nästa år, då 42 500 bostäder påbörjas. 
Vi utgår från att konjunkturen är god och räntorna är fortsatt låga. 
Det finns dock en risk att konjunkturen utvecklas svagare än för-väntat, 
vilket i så fall håller tillbaka byggandet av bostadsrätter 
och småhus nästa år. 
Prognosen grundar sig bland annat på den aktuella utvecklingen 
av bygglov, priser, försäljning och bostadsbyggande, och på be-dömningar 
av landets kommuner i Boverkets bostadsmarknadsen-kät. 
Byggandet har hittills i år överstigit vad Boverkets bostads-marknadsenkät 
indikerar främst bland kommuner med fler än 
75 000 invånare. 
Ökning på många håll i landet 
Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder år 2015 ökar i 
främst Storgöteborg. Även i Stormalmö finns förväntningar om att 
byggandet kan komma att öka betydligt. I Storstockholm förvän-tar 
vi att byggandet ökar svagt nästa år, efter den snabba 
ökningen i år. 
Vi räknar med att byggandet av studentbostäder fortsätter att 
öka under 2015. Investeringsstödet för äldrebostäder avvecklas 
vid årsskiftet, vilket kan driva upp byggstarterna något i slutet av 
året, och omvänt leda till något färre registrerade byggstarter 
under 2015. 
8 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
Flerbostadshus fortsätter öka 
Priserna på bostadsrätter har fortsatt att öka i snabb takt, på 
många håll i landet. Byggloven för flerbostadshus har fortsatt 
att öka. 
Våra beräkningar15 tyder på att bygglov lämnats för över 30 000 
bostäder i flerbostadshus under tolvmånadersperioden till och 
med augusti. Bygglov till och med augusti ger ofta en rimlig indika-tion 
över byggstarterna för flerbostadshus under kalenderåret. Un-derliggande 
data är samtidigt osäkra, eftersom tillväxten är snabb 
och vi får göra betydande uppräkningar för att kompensera för ef-tersläpningar. 
Inte heller alla bygglov förefaller leda till byggstart. 
Vår sammantagna bedömning är att byggloven indikerar byggstar-ter 
på cirka 28 500 bostäder i år. 
Stor ökning av byggloven för småhus 
Småhuspriserna har ökat betydligt det senaste året. I september 
var prisindex i genomsnitt cirka 9 procent högre än ett år tidigare, 
dock med ganska stora regionala skillnader. Försäljningen av nya 
småhus har ökat betydligt. 
Alla våra statistikkällor indikerar ett ökat byggande av småhus i 
år. SCB:s statistik tyder preliminärt på att tolvmånaderstakten för 
bygglov för småhus var drygt 30 procent högre i augusti än ett år 
tidigare. Byggloven under de senaste sex månaderna uppgick pre-liminärt 
till över 5 000 bostäder. Orderingången från TMF indike-rar 
en ökning av byggstarterna med cirka 25 procent jämfört med 
2013. Data från Byggfakta ligger 25 procent högre i tolvmåna-derstakt 
till och med september än ett år tidigare. 
Bygglovsstatistiken tyder på att småhusbyggandet i år ökar i 
synnerhet bland kommuner med fler än 75 000 invånare. 
Under senare tid har byggloven ökat något bland medelstora och 
mindre kommuner, som tidigare svarade för en ganska stor del 
av småhusbyggandet. 
Prognos för bostadsbyggandet, november 2014 
2014 2015 
Nybyggnad 
Flerbostadshus 28 500 30 500 
Bostadsrätt 13 800 14 700 
Hyresrätt 14 500 15 500 
Äganderätt 200 300 
Småhus 8 300 9 500 
Total nybyggnad 36 800 40 000 
Nettotillskott genom ombyggnad 2 000 2 500 
Totalt påbörjade bostäder 38 800 42 500 
15 Med utgångspunkt i SCB:s statistik.
ANALYS – STORSTOCKHOLM 
Marknadsanalys Storstockholm 
Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de 
senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år 
tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utan-för 
Stockholms stad som vi ser en mycket stor ökning av byggstarterna. Befolkningen 
fortsatte att öka i hög takt under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att 
stiga i snabb takt. 
Befolkningen ökar 
Befolkningen i Storstockholm ökade med drygt 18 000 personer 
under första halvåret. Av dessa var drygt 7 000 födelseöverskott 
medan knappt 11 000 var nettoinflyttning. Stockholms kommun 
ökade med 7 500 personer och har nu fler än 900 000 invånare. 
Bostadspriserna fortsatte att öka 
Bostadsrättspriserna i Storstockholm har ökat i snabb takt sedan 
början av 2013. Småhuspriserna har haft en kraftig ökning efter 
2013, efter att ha varit relativt stabila de föregående tre åren. 
Ökningen är dock inte lika hög som för bostadsrätter. Det visar 
statistik från Valueguard. 
Priserna för bostadsrätter ökade med 10 procent under perioden 
januari till och med september i Stockholms stad. Prisökningen för 
småhus i Stockholms arbetsmarknadsområde var 9 procent. 
På ett års sikt steg småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknads-område 
med 11 procent. Bostadsrätter i Stockholms stad steg 
med 15 procent. Genomsnittligt pris per kvadratmeter för en 
bostadsrätt låg på över 56 000 kr under det tredje kvartalet. 
Bostadsrätterna har sett över en längre period haft en mycket 
kraftigare prisutveckling än småhus. Bostadsrättspriserna i Stock-holms 
stad steg med 49 procent jämfört med motsvarande period 
fem år tidigare. Småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknadsom-råde 
steg med 26 procent under samma period. 
Prisutvecklingen i Stockholmsområdet, september 2014 
Prisutveckling Småhus i Stockholms Bostadsrätter i 
jämfört med: arbetsmarknadsområde Stockholms stad 
Årsskiftet 9 % 10 % 
1 år 11 % 15 % 
5 år 26 % 49 % 
Genomsnittspris 4 272 700 56 600 kr/kvm 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 9 
Småhus- och bostadsrättspriser 
Index 2005:1 = 100 
Procent Index 
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar. 
25 
20 
15 
10 
5 
0 
-5 
-10 
-15 
-20 
230 
220 
210 
200 
190 
180 
170 
160 
150 
140 
130 
120 
110 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) 
Förändring jämfört med samma period föregående år (br) 
Index (sh) Stockholm 
Index (br) Stockholm 
Källa: Valueguard och Mäklarstatistik.
ANALYS – STORSTOCKHOLM 
Bostadsbyggandet i Storstockholm 
2013 och 2014 
Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de 
senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år 
tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utanför 
Stockholms stad som vi ser en stor ökning. Befolkningen fortsatte att öka i hög takt 
under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt. 
14 500 bostäder påbörjades 
Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men otillräcklig 
nivå. De senaste fyra kvartalen påbörjades cirka 14 500 bostäder 
enligt Boverkets bedömning. Av dessa var cirka 13 600 nybygg-nad 
och 900 nettotillskott genom ombyggnad. Tolvmånaderstak-ten 
var i stort sett oförändrad jämfört med kvartalet före. Under 
första halvåret påbörjades cirka 7 500 bostäder.16 
Byggandet av hyresrätter fördubblades 
Under de senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt nybyggnad 
av cirka 11 500 bostäder i flerbostadshus, medan cirka 2 100 bo-städer 
påbörjades i småhus. 
Påbörjade bostäder i Storstockholm 2013K3–2014K217 
Flerbostadshus 11 500 
Bostadsrätt 6 600 
Hyresrätt 4 600 
Äganderätt 200 
Småhus 2 100 
Total nybyggnad 13 600 
Nettotillskott genom ombyggnad 900 
Totalt påbörjade bostäder 14 500 
Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade preliminärt med 30 
procent, jämfört med ett år tidigare. För flerbostadshus var ök-ningen 
cirka 55 procent. 
16 000 
14 000 
12 000 
10 000 
8 000 
6 000 
4 000 
2 000 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
10 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
Antalet påbörjade hyresrätter har ökat mycket kraftigt sedan slu-tet 
av 2012. Tolvmånaderstakten ökade uppskattningsvis med 
175 procent jämfört med helåret 2012, medan bostadsrätter 
ökade med cirka 75 procent. 
Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad 
Storstockholm 
Glidande 12-månaderstal 
8 000 
7 000 
6 000 
5 000 
4 000 
3 000 
2 000 
1 000 
. 
Källa: SCB 
Påbörjade bostäder, Storstockholm 
Glidande 12-månaderstal 
0 
Småhus 
Totalt 
Flerbostadshus 
Ombyggnad 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Hyresrätt Bostadsrätt 
16 Boverkets bedömning 
17 Bedömningen är dock osäker, på grund av den justering vi gör för 
att kompensera för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB bland 
kommuner utanför Stockholms stad. 
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen
ANALYS – STORSTOCKHOLM 
Stockholms stad Övriga Storstockholm 
5 000 
4 500 
4 000 
3 500 
3 000 
2 500 
2 000 
1 500 
1 000 
500 
18 Uppgiften för de senaste fyra kvartalen är dock osäker, på grund av den 
justering vi gör för att kompensera för eftersläpning. 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 11 
Antalet påbörjade hyresrätter mer än fyrfaldigat 
i regionen utanför Stockholms stad 
Två tredjedelar av de påbörjade bostäderna fanns i övriga Stor-stockholm, 
alltså oräknat Stockholms stad. I dessa kommuner 
påbörjades uppskattningsvis 9 100 bostäder under tolvmånaders-perioden 
till och med juni. Det är 85 procent fler än ett år tidigare, 
då 5 100 bostäder påbörjades. Uppskattningsvis 6 900 var 
nybyggnad av flerbostadshus och 1 900 småhus, medan 
nettotillskottet genom ombyggnad uppgick till knappt 
250 bostäder.18 
Påbörjade hyresrätter 
Glidande 12-månaderstal 
5 000 
4 500 
4 000 
3 500 
3 000 
2 500 
2 000 
1 500 
1 000 
500 
Byggandet av hyresrätter har ökat kraftigt bland dessa kommu-ner. 
Det påbörjades cirka 3 200 hyresrätter i flerbostadshus de 
senaste fyra kvartalen, till och med halvårsskiftet. Även om det 
osäkra intervallet är betydande så kan vi konstatera att det var 
mer än fyra gånger fler än för två år sedan. Även byggandet av 
bostadsrätter i flerbostadshus har ökat betydligt, till cirka 3 700 
bostäder i tolvmånaderstakt. 
Påbörjade bostadsrätter 
Glidande 12-månaderstal 
Färre byggstarter i Stockholms stad 
I Stockholms stad minskade tvärtom takten i byggstarterna. Under 
första halvåret 2014 påbörjades 2 150 bostäder, vilket var 1 550 
färre än motsvarande period ett år tidigare. En tredjedel av minsk-ningen 
var hänförlig till ombyggnader. 
Knappt 5 000 bostäder påbörjades under de senaste fyra kvarta-len, 
inräknat nettotillskott genom ombyggnad, 450 färre än ett år 
tidigare. Av dessa var knappt 2 700 bostadsrätter och drygt 
1 400 hyresrätter i nybyggnad av flerbostadshus och 200 i små-hus. 
Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka 
650 bostäder. 
Stockholms stad Övriga Storstockholm 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen. 
Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen. 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
ANALYS – STORSTOCKHOLM 
Prognos för bostadsbyggandet i Storstockholm 
2014 och 2015 
Cirka 15 000 bostäder påbörjas nästa år 
Konjunkturen förväntas vara stark, räntorna låga och hushållens 
konsumtionsbenägenhet betydande. För nybyggnad var tolvmåna-derstakten 
för bygglov uppskattningsvis 14 500–15 000 bostäder 
i augusti. 
Vår prognos är att 15 000 bostäder påbörjas i år och 15 500 nästa 
år, varav cirka 1 000 som nettotillskott genom ombyggnad i år och 
något fler nästa år. Prognosen för i år baseras främst på bygglovs-statistik 
och för båda åren på Boverkets bostadsmarknadsenkät. 
Bygglov för minst 770 studentbostäder under första halvåret 
Storstockholms kommuner förväntade sig ett omfattande byg-gandet 
av studentbostäder under både 2014 och 2015, enligt 
Boverkets bostadsmarknadsenkät 2014. Hela tio kommuner räkna-de 
med att det påbörjas studentbostäder under 2014 eller 2015, 
genom ny- eller ombyggnad. 
Kommunernas bedömningar summerar till 1 350 påbörjade stu-dentbostäder 
i år och 2 100 nästa år, varav 200 som nettotillskott 
genom ombyggnader. Det kan jämföras med förra årets enkät då 
kommunerna angav att 65 studentbostäder var i ett långt fram-skridet 
projektskede under de närmaste två åren. Vanligen är dock 
kommunerna något för optimistiska i sin bedömning av byggandet. 
Bygglovsstatistiken är dock stark. Under första halvåret lämnades 
preliminärt bygglov i fem kommuner för drygt 770 studentbostä-der, 
enligt SCB, oräknat nettotillskott genom ombyggnad. Uppgif-terna 
är preliminära och kan komma att öka. Antalet kan jämföras 
med knappt 400 under helåret 2013 och 11 år 2012. 
12 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
ANALYS – STORGÖTEBORG 
Marknadsanalys Storgöteborg 
Bostadsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i regionen. Bostadspriserna har ökat 
i snabb takt de senaste två åren. Vi räknar med att antalet påbörjade bostäder ökar 
med 15 procent i år och att ökningen blir 25 procent under 2015. Sedan fyra år tillbaka 
byggs det främst bostadsrätter, men möjligen kan andelen hyresrätter öka. Ett avse-värt 
25 
20 
15 
10 
5 
0 
-5 
-10 
-15 
Småhus- och bostadsrättspriser 
Index 2005:1=100 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 13 
ökat byggande av studentbostäder är en förklaring. 
Befolkningen i Storgöteborg ökade under första halvåret med 
drygt 6 300 personer. Huvuddelen av ökningen kommer från 
nettoinflyttningen på 3 700 personer, medan resterande 
är födelseöverskott. 
Bostadsrätter fortsätter att öka snabbt i pris 
Bostadspriserna i Göteborg fortsätter att öka och trenden är att 
bostadsrättspriserna ökar snabbare är småhuspriserna. Öknings-takten 
har minskat något de senaste två kvartalen, men den årliga 
prisökningen ligger fortfarande över 5 procent för småhus och 
över 10 för bostadsrätter. 
Priserna på bostadsrätter har ökat med 11 procent i Göteborgs 
stad under perioden januari till och med september. Bostadsrätts-priserna 
i Göteborgs stad det tredje kvartalet ligger 13 procent 
över motsvarande kvartal 2013. 
Bostadsrättspriserna har jämfört med samma kvartal fem år tidi-gare 
ökat med 48 procent. Genomsnittspriset per kvadratmeter 
låg på över 35 000 kr under det tredje kvartalet i år. 
Småhuspriserna i Göteborgs arbetsmarknadsområde har ökat med 
5 procent under perioden januari till och med september. Småhus-priserna 
var under det tredje kvartalet i år 6 procent högre jämfört 
med motsvarande kvartal föregående år. 
Jämfört med motsvarande kvartal fem år tidigare har småhuspri-serna 
ökat med 21 procent. 
Procent Index 
-20 
230 
220 
210 
200 
190 
180 
170 
160 
150 
140 
130 
120 
110 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) 
Förändring jämfört med samma period föregående år (br) 
Index (sh) Göteborg 
Index (br) Göteborg 
Prisutveckling i Göteborg, maj 2014 
Prisutveckling Småhus i Göteborgs Bostadsrätter i 
jämfört med: arbetsmarknadsområde Göteborgs stad 
Årsskiftet 7 % 8 % 
1 år 6 % 13 % 
5 år 21 % 47 % 
Genomsnittspris 3 528 000 33 700 kr/kvm 
Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. 
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
ANALYS – STORGÖTEBORG 
Bostadsbyggandet i Storgöteborg 
2013 och 2014 
Byggandet av flerbostadshus har ökat det senaste året, 
och byggloven har ökat än mer. 
Högsta nivån sedan 2006/2007 
Bostadsbyggandet har ökat i år, men statistiken över bostads-byggandet 
är osäker. Vi bedömer att cirka 2 200 bostäder på-börjades 
under första halvåret. 
De senaste fyra kvartalen, till och med andra kvartalet, har det 
påbörjats cirka 3 000 bostäder i flerbostadshus och cirka 900 
bostäder i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick 
till cirka 250 bostäder. 
Jämfört med motsvarande period ett år tidigare ökade 
byggstarterna för både flerbostadshus och småhus med 
cirka 30 procent. 
4 500 
4 000 
3 500 
3 000 
2 500 
2 000 
1 500 
1 000 
500 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
14 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
2 000 
1 800 
1 600 
1 400 
1 200 
1 000 
800 
600 
400 
200 
Byggloven för flerbostadshus ökade 
Det påbörjades fler bostadsrätter än hyresrätter. Antalet 
påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus ökade uppskattningsvis 
med cirka 30 procent, till cirka 1 700 bostäder i tolvmånaderstakt. 
Hyresrätter ökade med cirka 25 procent, till 1 300 påbörjade 
bostäder, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen 2009. 
Flest flerbostadslägenheter i Göteborgs stad 
Cirka 75 procent av de bostäder som påbörjats i flerbostadshus 
under de senaste fyra kvartalen fanns i Göteborgs stad. Av 
dessa är knappt 45 procent hyresrätter och drygt 55 procent 
bostadsrätter. Fördelningen är ungefär densamma bland de 
bostäder som påbörjats i övriga regionen. 
Det förväntade byggandet av studentbostäder har kommit igång, 
men inte riktigt i förväntad takt. Det är endast Göteborgs stad 
som räknar med att det byggs studentbostäder i regionen. 
Enligt fastighetskontoret i Göteborg har omkring 300 bostäder 
påbörjats under första halvåret och totalt cirka 600 beräknas 
bli påbörjade under 2014. Nästa år förväntas att cirka 1 000 
studentbostäder påbörjas. 
Påbörjade bostäder i Storgöteborg 2013K3–2014K2 
Flerbostadshus 3 000 
Bostadsrätt 1 700 
Hyresrätt 1 300 
Äganderätt 0 
Småhus 900 
Total nybyggnad 3 900 
Nettotillskott genom ombyggnad 250 
Totalt påbörjade bostäder 4 150 
Påbörjade bostäder Storgöteborg 
Glidande 12-månaderstal 
0 
Småhus 
Totalt 
Flerbostadshus 
Ombyggnad 
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. 
Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad - Storgöteborg 
Glidande 12-månaderstal 
Hyresrätt Bostadsrätt 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
ANALYS – STORGÖTEBORG 
Prognos för bostadsbyggandet i Storgöteborg 
2014 och 2015 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 15 
Boverkets prognos är att det påbörjas cirka 4 200 bostäder i Stor-göteborg 
i år. Av dessa tillkommer cirka 3 000 bostäder genom 
nybyggnad av flerbostadshus. Byggandet av småhus förefaller att 
hamna på samma nivå som 2013, med cirka cirka 900 påbörjade 
bostäder under året. Nettotillskottet genom ombyggnad uppskat-tar 
vi till 300 bostäder. 
Prognos för bostadsbyggandet 2015 
Nästa år påbörjas cirka 5 300 bostäder i regionen, varav cirka 350 
som nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa beräknas cirka 
4 000 bostäder tillkomma i flerbostadshus, och 1 000 i småhus. 
80 procent av nybyggnationen beräknas alltså tillkomma i flerbo-stadshus. 
Prognosen utgår främst från Boverkets bostadsmark-nadsenkät. 
Enkäten indikerade att det byggs något fler hyresrätter 
än bostadsrätter, men fördelningen är osäker.
ANALYS – STORMALMÖ 
Marknadsanalys Stormalmö 
Bostadsbyggandet i Stormalmö har varit relativt stabilt under 2012 och 2013. 
Under 2013 ökade antalet bostäder i bygglov stort, något som skulle kunna indikera 
ett väsentligt ökat bostadsbyggande i regionen. SCB:s preliminära statistik för första 
halvåret 2014 visar dock inte på något uppsving totalt sett. 
Liten nettoinflyttning 
Under första halvåret ökade Stormalmös befolkning med 3 200 
personer. Huvuddelen av ökningen kommer från födelsenettot 
med nästan 1 900 personer, medan nettoinflyttningen uppgick till 
endast cirka 1 300 personer. 
Fortsatt svag utveckling av bostadspriserna 
Bostadspriserna i Malmö har haft en svagare utveckling jämfört 
med de andra storstadsregionerna. På fem år har bostadsrätts-priserna 
i Malmö stad nominellt ökat med 9 procent jämfört med 
närmare 50 i de övriga storstadregionerna. 
Bostadsrättspriserna i Malmö stad har ökat med 5 procent under 
perioden januari till och med september och under det tredje kvar-talet 
i år var priserna 6 procent högre jämfört med motsvarande 
period föregående år. Det är även stora skillnader i genomsnittligt 
kvadratmeterpris gentemot de andra två storstäderna. Priset i 
Malmö stad är under 20 000 kr, vilket endast utgör 36 procent av 
kvadratmeterpriset i Stockholms stad. Bostadspriserna i Malmö är 
nu tillbaka på samma nivåer som rådde 2011. 
Småhuspriserna i Malmös arbetsmarknadsområde har haft en rela-tivt 
kraftig ökning sedan nedgången i slutet av förra året. Småhus-priserna 
steg med 8 procent under perioden januari till och med 
september. Under tredje kvartalet var priserna 6 procent högre 
jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med 
motsvarande kvartal fem år tidigare har även då priserna stigit 
med 6 procent. 
Prisutveckling Småhus i Malmös Bostadsrätter i 
jämfört med: arbetsmarknadsområde Malmö stad 
Årsskiftet 8 % 5 % 
1 år 6 % 6 % 
5 år 6 % 9 % 
Genomsnittspris 2 690 000 19 710 kr/kvm 
Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. 
16 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
Småhus- och bostadsrättspriser 
Index 2005:1=100 
Procent Index 
30 
25 
20 
15 
10 
5 
0 
-5 
-10 
-15 
-20 
210 
200 
190 
180 
170 
160 
150 
140 
130 
120 
110 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) 
Förändring jämfört med samma period föregående år (br) 
Index (sh) Malmö 
Index (br) Malmö 
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
ANALYS – STORMALMÖ 
Bostadsbyggandet i Stormalmö 2013 och 2014 
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 17 
Glapp mellan bygglov och byggstarter 
Den stora ökningen av antalet bygglov under 2013 följdes av ett 
tapp under inledningen av 2014, även om årstakten alltjämt ligger 
högre än på mycket länge. Byggstarterna har inte utvecklats i linje 
med byggloven, vilket kan vara ett tecken på att marknaden har 
tvekat. Enligt uppgift från Malmö stad avsåg en betydande del av 
stadens bygglov 2013 ett antal större projekt med ett stort antal 
bostäder, som kan antas komma ut på marknaden i en stabil 
takt framöver. 
2 300 bostäder i årstakt 
De senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt 2 300 bostäder 
i Stormalmö. Bostadsbyggandet ligger därmed på en nivå 
mittemellan det låga bostadsbyggandet efter finanskrisen, då 
drygt 1 000 bostäder påbörjades, och toppnoteringen under 2010 
då 4 000 bostäder påbörjades. 
5 000 
4 500 
4 000 
3 500 
3 000 
2 500 
2 000 
1 500 
1 000 
500 
Bostadsrättsbyggandet har ökat 
Påbörjandestatistiken för flerbostadshus visar på en stabilisering 
i byggandet 2014, på en något högre nivå om drygt 1800 
påbörjade bostäder i årstakt. En uppdelning i upplåtelseformer 
visar att bostadsrättsbyggandet har tagit fart. Andra kvartalet 
2014 låg årstakten på 960 påbörjade bostadsrätter, vilket är en 
stor ökning jämfört med det tredje kvartalet 2013 då årstakten 
låg på 400. 
…men inte utanför Malmö stad 
En nedbrytning inom regionen visar dock att bostadsrätts-byggandet 
preliminärt står relativt stilla utanför Malmö stad, och 
att nivåerna alltjämt ligger under vad som byggdes i samband 
med finanskrisen. 
1000 
900 
800 
700 
600 
500 
400 
300 
200 
100 
Hyresrättsbyggandet har minskat 
Hyresrättsbyggandet, som ökade stadigt under 2013 tycks, 
enligt SCB:s preliminära statistik, ha gått tillbaka. Knappt 900 
hyresrätter påbörjades i årstakt, vilket var knappt 300 färre än 
under det starka fjärde kvartalet 2013. Det är främst i Malmö 
stad som hyresrättsbyggandet har backat, även om utvecklingen 
har varit negativ även i regionen i övrigt. Samtidigt visar senare 
uppgifter från Malmö stad att fler hyresrätter har påbörjats efter 
andra kvartalet. Eftersom påbörjandet av bostadsrätter under 
samma period har varit mer begränsat är det flest hyresrätter i 
byggstarterna i Malmö stad. 
Något färre småhus påbörjades 
Statistiken för småhus visar att byggloven fortsätter att öka, 
men att antalet påbörjade bostäder har fallit tillbaka något. 
Under andra kvartalet 2014 låg årstakten på cirka 370 påbörjade 
småhus. Det tycks dock finnas en potential för ett ökat 
småhusbyggande i regionen; bland annat visar Malmö stads 
senaste Tertialrapport att det finns ett ökande antal småhus i 
byggprocessen (i detaljplaner och startbesked). 
Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad Stormalmö 
Glidande 12-månaderstal 
1 600 
1 400 
1 200 
1 000 
800 
600 
400 
200 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Hyresrätt Bostadsrätt 
Påbörjade bostadsrätter 
Glidande 12-månaderstal 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Malmö stad Övriga Stormalmö 
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. 
Påbörjade bostäder Stormalmö 
Glidande 12-månaderstal 
0 
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 
Småhus 
Totalt 
Flerbostadshus 
Ombyggnad 
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
ANALYS – STORMALMÖ 
Prognos för bostadsbyggandet i Stormalmö 
2014 och 2015 
Malmö stad skriver upp sin prognos för 2014 
I Malmö stad har det påbörjats omkring 1 200 bostäder per år i 
genomsnitt under de senaste fem åren. Staden har nyligen revide-rat 
upp sin prognos för helåret 2014 till 1 500 byggstartade bo-städer. 
Till och med augusti hade drygt 900 bostäder påbörjats.19 
I Malmö stad är planberedskapen god, med många byggklara och 
pågående detaljplaner. Samtidigt har Malmö en relativt sett pris-känslig 
befolkning och bostadsrättsproducenterna har varit, och är 
alltjämt, avvaktande. 
Malmö stad har initierat projektet ”Bostadsinitiativet” för att få 
igång byggandet av fler bostäder i Malmö. Det leds av en särskilt 
inrättad ”bolots”, som ska verka pådrivande och fungera som en 
kommunikationskanal mellan stadens olika förvaltningar. 
Upp emot 3 000 bostäder påbörjas 
Boverket bedömer att något fler än 2 500 bostäder, som var prog-nosen 
i juni, kan komma att byggstartas i regionen under 2014. 
Bostadsbyggandet tycks ha tagit fart i Malmö stad, och byggstar-terna 
i Lund ligger enligt kommunens egna uppgifter i nivå med 
förväntningarna i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Kontakter 
med Malmö och Lund tyder på att hyresrättsbyggandet ökar efter 
halvårsskiftet. Anmärkningsvärt nog har det i hela Skåne län inte 
lämnats några bygglov för studentbostäder under första halvår-et 
2014, och antalet nya bygglov för specialbostäder till äldre är 
också mycket begränsat. 
Kommunernas uppgifter i Boverkets bostadsmarknadsenkät och 
de omfattande byggloven indikerar ett bostadsbyggande på upp 
emot 3 000 bostäder 2015. 
Konjunkturläget, som har stor inverkan på byggandet, är osäkert 
men ser ändå ut att stärkas framöver och byggsektorn har haft 
ordentlig skjuts på många håll ända sedan slutet av förra året. 
Arbetslösheten i Skåne minskar, om än i långsam takt. Regionen 
påverkas fortfarande av situationen i Danmark och från grannlan-det 
kommer både dåliga och goda nyheter; de danska tillväxtprog-noserna 
skrivs ner, medan den danska bostadsmarknaden tycks ha 
piggnat till.20 
18 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 
19 Öresundsinstitutet 
20 Malmö stad tertialrapport tertial 2 2014
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 19
Porto 
betalt A 
Sammandrag av indikatorerna 
Byggande Boende Kredit 
Ökning 
Avsändare: 
Boverket 
Box 534, Drottninggatan18 
371 23 Karlskrona 
Ingen förändring 
Minskning 
Pilarnas riktning anger 
respektive indikators förändring 
mellan angivna tidpunkter 
Bygglov till flerbostadshus 
September 2013 – augusti 2014/ 
september 2012 – april 2013 = +27 % 
Bygglov till småhus 
September 2013 – augusti 2014/ 
september 2012 – augusti 2013 = +30 % 
Box 534, 371 23 Karlskrona 
Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 
Besök Stockholm: Karlavägen 108 
Telefon: 0455-35 30 00 
Webbplats: www.boverket.se 
Priser på bostadsrätter 
3:e kv 2014/3:e kv 2013 = +14 % 
Priser på småhus 
3:e kv 2014/3:e kv 2013 = +9 % 
Långa räntan, veckogenomsnitt 
SBAB 5-årig bolåneränta 
Vecka 44 2014 = 2,83 % 
Vecka 44 2013 = 3,79 % 
Korta räntan, veckogenomsnitt 
SBAB 3-månaders bolåneränta 
Vecka 44 2014 = 2,27 % 
Vecka 44 2013 = 2,92 %

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013Nordea Bank
 
Regionala utsikter februari 2014
Regionala utsikter februari 2014Regionala utsikter februari 2014
Regionala utsikter februari 2014Nordea Bank
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...VIRGOkonsult
 
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017Johan Westerholm
 
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529VIRGOkonsult
 
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409VIRGOkonsult
 
Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823
Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823
Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823VIRGOkonsult
 
Anders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådet
Anders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådetAnders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådet
Anders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådetVIRGOkonsult
 
20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff
20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff
20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträffVIRGOkonsult
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...
Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...
Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...VIRGOkonsult
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...VIRGOkonsult
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...VIRGOkonsult
 

La actualidad más candente (20)

Konjunkturläget augusti 2015
Konjunkturläget augusti 2015Konjunkturläget augusti 2015
Konjunkturläget augusti 2015
 
Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013Ekonomiska Utsikter dec 2013
Ekonomiska Utsikter dec 2013
 
Regionala utsikter februari 2014
Regionala utsikter februari 2014Regionala utsikter februari 2014
Regionala utsikter februari 2014
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska laget vid pressträ...
 
Lönebildningsrapporten 2013
Lönebildningsrapporten 2013Lönebildningsrapporten 2013
Lönebildningsrapporten 2013
 
Konjunkturläget juni 2015
Konjunkturläget juni 2015Konjunkturläget juni 2015
Konjunkturläget juni 2015
 
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
Migrationens påverkan på pensionerna och grundskyddet svar regleringsbrev 2017
 
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
Peter Norman Svd Institutional Investor 20130529
 
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409
 
Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823
Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823
Anders Borgs presentation inkl nyckeltal Harpsund 20140823
 
Anders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådet
Anders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådetAnders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådet
Anders Borgs presentation 20140527 till Finanspolitiska rådet
 
20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff
20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff
20141013 Magdalena Anderssons presentationsbilder vid dagens pressträff
 
Konjunkturläget juni 2014
Konjunkturläget juni 2014Konjunkturläget juni 2014
Konjunkturläget juni 2014
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...
Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...
Magdalena Anderssons presentationsbilder 20170824 om Det ekonomiska läget och...
 
Konjunkturbarometern juli 2013
Konjunkturbarometern juli 2013Konjunkturbarometern juli 2013
Konjunkturbarometern juli 2013
 
Konjunkturläget augusti 2013
Konjunkturläget augusti 2013Konjunkturläget augusti 2013
Konjunkturläget augusti 2013
 
Konjunkturläget juni 2013
Konjunkturläget juni 2013Konjunkturläget juni 2013
Konjunkturläget juni 2013
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
Magdalena Anderssons presentationsbilder Det ekonomiska läget och inriktninge...
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...
 
Konjunkturläget mars 2014
Konjunkturläget mars 2014Konjunkturläget mars 2014
Konjunkturläget mars 2014
 

Destacado (16)

C#
C#C#
C#
 
Decada de 1990
Decada de 1990Decada de 1990
Decada de 1990
 
Supermarket
SupermarketSupermarket
Supermarket
 
Nicholas g bull captain
Nicholas g bull captainNicholas g bull captain
Nicholas g bull captain
 
BrochureAirSpain
BrochureAirSpainBrochureAirSpain
BrochureAirSpain
 
Rappport, en till en, utvärdering år 2
Rappport, en till en, utvärdering år 2Rappport, en till en, utvärdering år 2
Rappport, en till en, utvärdering år 2
 
Its undergraduate-16685-4106100069-presentation
Its undergraduate-16685-4106100069-presentationIts undergraduate-16685-4106100069-presentation
Its undergraduate-16685-4106100069-presentation
 
Grona i regering
Grona i regeringGrona i regering
Grona i regering
 
Panduan belajar auto_cad_2006__-akang
Panduan belajar auto_cad_2006__-akangPanduan belajar auto_cad_2006__-akang
Panduan belajar auto_cad_2006__-akang
 
Russian cuisine
Russian cuisineRussian cuisine
Russian cuisine
 
Aadi propertiesmy
Aadi propertiesmyAadi propertiesmy
Aadi propertiesmy
 
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
 
Tutorial autocad
Tutorial autocadTutorial autocad
Tutorial autocad
 
Waterloo some modern lessons
Waterloo some modern lessonsWaterloo some modern lessons
Waterloo some modern lessons
 
Modul ppm
Modul ppmModul ppm
Modul ppm
 
Primera guerra-mundial
Primera guerra-mundial Primera guerra-mundial
Primera guerra-mundial
 

Similar a Boverkets indikatorer-nr-3-november-2014

Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126Nordea Bank
 
Delårsrapport kv1 2017
Delårsrapport kv1 2017Delårsrapport kv1 2017
Delårsrapport kv1 2017Swedbank
 
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapportSveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapportJohan Westerholm
 
Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030Nordea Bank
 
Magdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionen
Magdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionenMagdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionen
Magdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionenVIRGOkonsult
 
Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...
Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...
Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...VIRGOkonsult
 
Nordeas Boränteprognos 130523
Nordeas Boränteprognos 130523Nordeas Boränteprognos 130523
Nordeas Boränteprognos 130523Nordea Bank
 
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)Nordea Bank
 
Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919Nordea Bank
 
Boränteprognos 21 juni
Boränteprognos 21 juniBoränteprognos 21 juni
Boränteprognos 21 juniNordea Bank
 
Uppsumering oktober 2011
Uppsumering oktober 2011Uppsumering oktober 2011
Uppsumering oktober 2011Nordea Bank
 
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012Nordea Bank
 
Sdp Riktning för Finland
Sdp Riktning för Finland Sdp Riktning för Finland
Sdp Riktning för Finland SDP
 
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signaleratBoränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signaleratNordea Bank
 
Boranteprognos 111117
Boranteprognos 111117Boranteprognos 111117
Boranteprognos 111117Nordea Bank
 
Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024Nordea Bank
 
Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...
Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...
Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...VIRGOkonsult
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821
Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821
Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821VIRGOkonsult
 

Similar a Boverkets indikatorer-nr-3-november-2014 (20)

Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126Nordea boranteprognos 121126
Nordea boranteprognos 121126
 
Delårsrapport kv1 2017
Delårsrapport kv1 2017Delårsrapport kv1 2017
Delårsrapport kv1 2017
 
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapportSveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
Sveriges Kommuner och Landsting ekonomiska rapport
 
Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030Nordea boranteprognos 121030
Nordea boranteprognos 121030
 
Magdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionen
Magdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionenMagdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionen
Magdalena Anderssons presentation 20150415 om vårpropositionen
 
Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...
Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...
Finansminister Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läg...
 
Nordeas Boränteprognos 130523
Nordeas Boränteprognos 130523Nordeas Boränteprognos 130523
Nordeas Boränteprognos 130523
 
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
Riksbanken inför decembermötet 2011 (2)
 
Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919Nordea boranteprognos 120919
Nordea boranteprognos 120919
 
Ekonomirapport skl
Ekonomirapport sklEkonomirapport skl
Ekonomirapport skl
 
Boränteprognos 21 juni
Boränteprognos 21 juniBoränteprognos 21 juni
Boränteprognos 21 juni
 
Uppsumering oktober 2011
Uppsumering oktober 2011Uppsumering oktober 2011
Uppsumering oktober 2011
 
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, december 2012
 
Sdp Riktning för Finland
Sdp Riktning för Finland Sdp Riktning för Finland
Sdp Riktning för Finland
 
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signaleratBoränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
Boränteprognos: Riksbanken höjer, men mindre än signalerat
 
Boranteprognos 111117
Boranteprognos 111117Boranteprognos 111117
Boranteprognos 111117
 
Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024Boränteprognos 20111024
Boränteprognos 20111024
 
Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...
Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...
Magdalena Anderssons Presentationsbilder av vårbudgeten 2018 Samhällsbygget -...
 
Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821
Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821
Magdalena Anderssons presentationsbilder från pressträffen 20150821
 
Konjunkturlaget december 2013
Konjunkturlaget december 2013 Konjunkturlaget december 2013
Konjunkturlaget december 2013
 

Más de Pierre Ringborg

Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Pierre Ringborg
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbPierre Ringborg
 
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdfPlanprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdfPierre Ringborg
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorPierre Ringborg
 
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSocialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergPierre Ringborg
 
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergPierre Ringborg
 
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergVänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergPierre Ringborg
 
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Pierre Ringborg
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaPierre Ringborg
 
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunHållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunPierre Ringborg
 
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagKf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagPierre Ringborg
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Pierre Ringborg
 
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetInriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetPierre Ringborg
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunPierre Ringborg
 
Vem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietVem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietPierre Ringborg
 
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandGrön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandPierre Ringborg
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Pierre Ringborg
 

Más de Pierre Ringborg (20)

Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webb
 
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdfPlanprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv senior
 
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSocialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
 
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
 
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergVänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
 
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsa
 
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunHållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
 
Utbyggnadsplan
UtbyggnadsplanUtbyggnadsplan
Utbyggnadsplan
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
 
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagKf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025
 
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetInriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
 
Vem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietVem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartiet
 
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandGrön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_halland
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
 
Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3
 

Boverkets indikatorer-nr-3-november-2014

  • 1. Boverkets indikatorer ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Nummer 3 November 2014 Bostadsbyggandet fortsätter att öka Befolkningen ökar snabbt Befolkningen ökade med nära 50 000 personer under första halv-året. Det är 9 000 fler än motsvarande period 2013. Flykting-strömmarna ökar. Migrationsverkets prognos är 80 000 asylsö-kande 2014, 26 000 fler än 2013. Bostadspriserna ökar snabbt Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter fart under 2013, samtidigt som konjunkturen stärkts och räntorna är mycket låga. Bostadsrätter har ökat betydligt mer än småhus de senaste fem åren, men även småhusen har ökat avsevärt på senare tid. Den snabba prisökningen är oroväckande. Småhuspriserna i Malmö inte högre än år 2010 Samtidigt finns det stora skillnader mellan svaga och starka mark-nader. I Malmö var småhuspriserna under tredje kvartalet nomi-nellt inte högre än fyra år tidigare. Eventuella åtgärder för att stabilisera skuldsättningen förutsätter alltså noggranna övervä-ganden för att inte riskera prisfall på någon delmarknad. Innehåll Samhällsekonomisk analys................. 2–3 Befolkningsutveckling och bostadspriser...........................................4 Bostadsbyggande................................ 5–7 Byggprognos..............................................8 Storstockholm.....................................9–12 Storgöteborg.................................... 13–15 Stormalmö........................................ 16–18 Sammandrag........................................... 20 Bostadsbyggandet har ökat snabbt efter eurokrisen 2011–2012, även utanför stor-stadsregionerna. även nästa år, men i lägre takt. I år påbörjas cirka 39 000 bostäder och nästa år 42 500 bostäder enligt Boverkets prognos. De närmaste åren förväntas tillväxten i samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga. Flerbostadshus ökade med 50 procent Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat snabbt. Vid halvårsskiftet var tolvmånaderstakten drygt 27 000 bostä-der, vilket var 50 procent fler än ett år tidigare. I synnerhet ökade byggandet i Storstockholm och bland större högskolekommuner. År 2015 påbörjas cirka 30 500 bostäder i flerbostadshus. Det är det största antalet sedan 1990-talets början, bortsett från de så kallade ”Odellplattorna” i slutet av år 2006. Det byggs något fler hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen skiljer sig avsevärt mellan orterna. Även småhusbyggandet ökar betydligt Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade 20 procent de se-naste fyra kvartalen, då knappt 7 500 bostäder påbörjades. Det är hälften så många som under 2006–2007. Ökningen fortsätter dock, och vi bedömer att det påbörjas cirka 9 500 bostäder år 2015. Studentbostäder ökar avsevärt Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ök-ning av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån förväntas bestå under 2015. Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov för 1 200 studentbostäder, oräknat tillskott genom ombyggnad. 50 000 Bostadspriserna ökar åter snabbt på många håll. Byggandet ökar Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Nybyggnad Ombyggnad * Boverkets bedömning
  • 2. ANALYS Samhällsekonomisk analys Konjunkturen fortsätter att förbättras, även om utsikterna är något sämre än för några månader sedan. Räntorna förväntas vara mycket låga under de närmaste åren. Högre tillväxt nästa år Konjunkturinstitutet bedömde i augusti att den svenska konjunktu-ren skulle stärkas redan under detta halvår, men på senare tid har förväntningarna skruvats ner något. Finansminister Magdalena Andersson bedömde i oktober att svensk BNP ökar med 2,1 pro-cent i år och 3,0 procent nästa år. Det är i linje med Konjunktur-institutets (KI:s) augustiprognos, som myndigheten menar står sig även om det lutar åt en nedjustering för år 2015. Riksban-ken skrev nyligen ner sin prognos för BNP-tillväxten både i år och nästa år. Valda indikatorer, utfall och prognos (p) Årlig procentuell förändring respektive procent 2013 2014p 2015p 2016p BNP till marknadspris 1,6 1,8 3,1 3,4 Hushållens reala disponibla inkomster 2,6 2,8 2 1,7 Sysselsatta 1 1,2 1,2 1,1 Arbetslöshet 8,0 7,9 7,6 7,3 KPI årsgenomsnitt 0 0 1,1 2,2 Reporänta* 0,75 0,25 0,50 1,00 10-årsränta* 2,1 1,8 2,1 2,7 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 *Vid årets slut Oron i omvärlden är en nedåtrisk Utvecklingen i Ukraina och Ryssland skapar en osäkerhet i Europa. Effekten av den ljusning som kan skönjas i krisdrabbade länder motverkas av att ekonomiskt betydelsefulla länder i Europa tappar fart. Den svaga utvecklingen i Europa håller tillbaka svensk export. IMF reviderade nyligen ner sin tillväxtprognos för världsekonomin för andra gången på några månader. 2 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 Byggsektorn har utvecklats starkt Aktiviteten i svensk ekonomi ökade under andra kvartalet enligt SCB. Jämfört med första kvartalet ökade BNP med 0,7 procent säsongrensat. Signalerna från KI:s konjunkturbarometer har varit positiva på senare tid och barometerindikatorn har i princip legat över hundrastrecket under hela det senaste året. Sektorn for byggverksamhet har legat en bra bit över sitt historiska genomsnitt och den starka byggsektorn har bidragit positivt till tillväxten under året. Stämningsläget i svensk ekonomi 120 110 100 90 80 70 60 Hushållen mindre optimistiska KI:s konjunkturbarometer i oktober visade att konsument-förtroendet återigen minskar efter ett tillfälligt uppsving i septem-ber, och att hushållens konfidensindikator nu ligger under det historiska genomsnittet. Hushållens förväntningar på svensk eko-nomi är högre ställda än förväntningarna på den egna ekonomin. Hans-Åke Palmgren, Bostadsanalytiker, redaktör Analys och byggprognos, byggfakta Tel: 0455-35 31 60 E-post: hans-ake.palmgren@boverket.se Hans Jonsson Nationalekonom Analys, boendefakta och befolkningsfakta Tel: 0455-35 33 36 E-post: hans.jonsson@boverket.se Rebecka Mogren Utredare Analys, boendefakta och befolkningsfakta Tel: 0455-35 30 42 E-post: rebecka.mogren@boverket.se Syftet med Boverkets indikatorer är att sprida kunskaper som ger överblick inom områden som är av intresse för bostads­försörjning, planering och byggande. Grafisk form: Informationsenheten Utgivare: Boverket Utgivning: 2014-11-03 Tryck: Boverket internt Upplaga: 100 Tryck: ISBN 978-91-7563-171-4 Pdf: ISBN 978-91-7563-172-1 ISSN: 1650-965X Analysen avslutades den 29 oktober 2014 Det är vi som gör Boverkets indikatorer 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Barometerindikatorn Konfidensindikator hushåll (CCI) Källa: Konjunkturinstitutet
  • 3. ANALYS Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 3 Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker Arbetslösheten, som under en tid har legat relativt stabilt strax över 8 procent, tycks nu vara på nedåtgående. Ökningen i arbets-kraften, som har bidragit till att hålla arbetslösheten uppe, avtar, samtidigt som sysselsättningen ökar. Antalet nyanmälda platser ökar och antalet varsel sjunker. Samtidigt kvarstår strukturella problem och vissa problem att matcha efterfrågan med utbudet på arbetsmarknaden. Fortsatt låga räntor De exceptionellt låga inflationsutfallen under våren fick Riksbanken att fokusera på inflationsmålet. Sedan juli har reporäntan sänkts med 0,75 punkter och räntebanan har justerats ned betydligt. Höjningar av reporäntan tros nu komma först i mitten av 2016. Reporäntan ligger nu lägre än under finanskrisen trots att kon-junkturen är relativt god. Med en nollränta är Riksbankens verk-tyg begränsade om konjunkturen skulle försvagas. En mängd bolåneinstitut har justerat ner sina bolåneräntor, både före och efter Riksbankens räntebesked. Statliga SBAB har sänkt sina räntor kraftigt inom loppet av två veckor och tremånadersräntan ligger nu på 2,15 procent. De långa räntorna är historiskt låga, men eftersom de rörliga räntorna förväntas ligga på en låg nivå under lång tid, väljer merparten av hushållen alltjämt rörlig ränta på sina bostadslån. Hushållens upplåningstakt fortsätter öka I september var den årliga tillväxttakten i hushållens bostadslån 6 procent. Med den takten förväntas skulden som andel av disponibel inkomst uppgå till 185 procent i slutet av 2017. Att denna utveckling är oroande och kräver noggrann övervakning är de flesta ekonomiska bedömare överens om. En undersökning1 visade nyligen att även hushållen är bekymrade och att det verkar finnas ett stöd för vissa av de åtgardsförslag som diskuteras för att dämpa skuldökningen. Bolånekostnaderna förväntas stiga framöver Den låga inflationen och det låga räntelaget innebär ökade förväntningar på att insatser ska sättas in, inom andra politikområden än penningpolitiken, för att bromsa hushållens skuldökning. När det finanspolitiska stabilitetsrådet2 samman-träder i november kommer bland annat frågan om amorteringskrav att behandlas. Exempel på andra åtgärder som diskuteras är begränsningar i hushållens möjligheter att låna till rörlig ränta, ändrad avdragsrätt för ränteutgifter eller förändringar av bolåne-taket. De flesta bedömare tror dock att ett amorteringskrav ligger närmast till hands. Samtidigt gick Bankföreningen nyligen ut med en rekommendation om att alla nya lån med en belåningsgrad på över 50 procent ska amorteras. Med en sådan självreglering från branschen är det möjligt att det inte blir några lagstiftade amorteringskrav. Bankföreningens rekommendation utreds nu av Konkurrensverket. 1 SEB:s Boprisindikator för september. 2 Finanspolitiska stabilitetsrådet samlar Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgälden och Finansdepartementet. Bolåneräntor och reporänta 7 6 5 4 3 2 1 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3 mån Cirka 5 år Reporänta Källor: SBAB och Riksbanken
  • 4. Befolkningsutveckling och bostadspriser Nästan 50 000 fler invånare under första halvåret Sveriges befolkning har ökat med över 49 000 personer under det första halvåret. Ökningen är betydligt större, nästan 9 000 personer fler, än motsvarande tid det senaste året. Ökningen be-ror både på ett födelseöverskott och på en ökad nettoinvandring. Oroligheterna i Syrien är en av förklaringarna till utvecklingen. Födelseöverskottet motsvarar 29 procent av ökningen, medan nettoinvandringen utgör den resterande delen. De tre storstadskommunerna stod för 27 procent av den totala befolkningstillväxten. Stort antal asylsökande Under 2013 sökte 54 000 personer asyl i Sverige. En tredjedel, cirka 18 000, kom från Syrien. Mot bakgrund av situationen i kon-fliktområdet och andra oroshärdar i världen är Migrationsverkets prognos uppe i totalt sett 80 000 asylsökande för helåret 2014, vilket är 26 000 fler än för helåret 2013. Prognosen för ensam-kommande flyktingbarn har också höjts, vilket i sin tur innebär en uppjustering av prognosen för anhöriginvandring. I slutet av okto-ber hade 65 000 asylansökningar lämnats in. Ny prognos från Migrationsverket lämnas till regeringen den 4 november. Svårt att komma in på bostadsmarknaden Det totala antalet nyanlända som är i behov av att tas emot i kommunerna i år beräknas till drygt 51 000 personer. För år 2015 beräknas 66 500 personer beviljas uppehållstillstånd och ha behov av att bosätta sig i landets kommuner3. Migrationsverket vittnar om att kommunplatserna inte räcker till; antalet personer som bor i anläggningsboende trots att de har fått uppehållstillstånd acku-muleras och är nu uppe i ca 12 000 personer, och antalet kom-munplatser för ensamkommande barn behöver enligt Migrations-verket fördubblas. Initiativ4 tas för att stödja ett ökat mottagande av nyanlända i kommunerna, men mot bakgrund av den utbredda bostadsbristen är det svårt för många kommuner att möta upp med utökade kommunplatser. Efter tre år i Sverige har ca 19 procent av de som kom som flyk-tingar och är i arbetsför ålder ett arbete. Efter 10 år saknar fortfa-rande hälften ett arbete.5 Det påverkar troligen möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden även på längre sikt. Bostadspriserna ökar snabbt, men inte överallt Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter fart under 2013. Priserna på småhus har under perioden januari till och med september stigit med nästan 8 procent. Prisnivån under det tredje kvartalet 2014 var 7 procent högre än under motsva-rande kvartal 2013. Prisstegringen på småhus har gått allt snab-bare, vilket de röda staplarna i diagrammet visar. Den ökande förändringen i pris hänger samman med den uppåtgående konjunk-turen, det låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknaden. 4 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1=100 Procent Index 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Riket Index (br) Riket Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar Utvecklingen är liknande på marknaden för bostadsrätter. Prisök-ningen i riket har varit över 9 procent under perioden januari till och med september. Prisstegringen för bostadsrätter fortsätter även den att öka även om det inte är i lika hög takt som för små-hus. Medelpriserna för bostadsrätter var 6 procent högre under det tredje kvartalet 2014 än motsvarande kvartal 2013. Priserna på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, men sett över en femårsperiod har priserna på bostadsrätter ökat betydligt mer. Stora skillnader i bostadsrättspriser Det finns stora skillnader mellan bostadsmarknaderna i de tre stor-stadsregionerna. Priserna är i särklass högst i Stockholm och ökar dessutom mest. Priserna i Malmö är betydligt lägre och utveck-lingen av priserna är mer modesta. Prisläget och den kortsiktiga utvecklingen av priserna i Göteborg ligger mellan Stockholm och Malmö. Den senaste femårsperioden har dock Göteborg en pris-utveckling som procentuellt matchar Stockholms medan Malmös prisutveckling ligger på betydligt lägre nivå. ANALYS Bostadspriser juli–september 2014 Bostadsrätter Småhus Område kronor/kvm Δ 1 år genomsnittspris Δ 1 år Riket 29 400 + 6 % 2 326 000 + 7 % Stockholm stad 57 300 + 13 % 5 503 000 + 8 % Göteborg stad 35 500 + 12 % 4 215 000 + 8 % Malmö stad 20 400 + 7 % 3 315 000 + 3 % Källa: Mäklarstatistik 3 Länsstyrelsernas webbplats 2014-10-07 4 Den 1 januari 2014 infördes en prestationsbaserad ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända. 5 SCB
  • 5. Bostadsbyggandet 2013 och 2014 ANALYS Påbörjade bostäder i flerbostadshus Glidande 12-månaderstal 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Storstockholm >75 000 <75 000 Storgöteborg Stormalmö Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 5 Byggandet av flerbostadshus fortsatte att öka under första halvåret, medan tillväxten för småhus var svag. 36 300 bostäder påbörjades de senaste fyra kvartalen Bostadsbyggandet tog åter fart i början av 2013, efter ha minskat markant under eurokrisen 2011–2012. Totalt påbörjades prelimi-närt cirka 36 300 bostäder de senaste fyra kvartalen, till och med andra kvartalet 2014. Av dessa var knappt 2 000 nettotillskott genom ombyggnad. Under första halvåret påbörjades nära 20 000 bostäder. Flerbostadshus fortsatte öka Byggandet av flerbostadshus har fortsatt att öka. Under första halvåret påbörjades cirka 15 000 bostäder i flerbostadshus och 3 800 i småhus. Jämfört med motsvarande period ett år tidiga-re ökade byggandet av flerbostadshus med knappt 30 procent, medan småhus ökade med 8 procent. Byggandet av flerbostads-hus är på de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet7. De stora uppräkningar vi gör för att kompensera för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB gör dock att uppgifterna är något osäkra, i synnerhet på regional nivå. Stora ökningar även utanför storstadsområdena I Storstockholm påbörjades preliminärt 14 500 bostäder under de senaste fyra kvartalen. Under samma period påbörjades cirka 4 200 bostäder i Storgöteborg, 2 300 i Stormalmö och 15 700 i övriga landet. Antalet påbörjade bostäder ökade i samtliga kommungrupper jämfört med motsvarande period ett år tidigare.8 Ökningen var cirka 40 procent i Storstockholm, 30 procent i Storgöteborg och 20 procent i Stormalmö. Bland kommuner med fler än 75 000 invånare i övriga landet ökade nyproduktionen9 preliminärt med cirka 50 procent, medan ökningen var 30 procent bland kommuner med färre än 75 000 invånare. Byggandet av flerbostadshus ökade markant även utanför storstadsområdena Byggandet av flerbostadshus har ökat avsevärt på många håll, i storstadsområdena och i övriga kommungrupper, vilket framgår av följande diagram.10 Påbörjade bostäder 2013K3–2014K26 Flerbostadshus 27 100 Bostadsrätt 13 100 Hyresrätt 13 800 Äganderätt 200 Småhus 7 400 Total nybyggnad 34 500 Nettotillskott genom ombyggnad 1 800 Totalt påbörjade bostäder 36 300 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 6 Boverkets bearbetning av SCB:s statistik. 7 Bortsett från de så kallade ”Odellplattorna” vid årsskiftet 2006/2007. 8 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler än 75 000 invånare har överskattats. 9 Oräknat nettotillskott genom ombyggnader. 10 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler än 75 000 invånare har överskattats. Påbörjade bostäder Glidande 12-månaderstal 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Småhus Totalt Flerbostadshus Nettotillskott ombyggnad 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen.
  • 6. ANALYS Cirka 7 500 hyresrätter och bostadsrätter första halvåret Både hyresrätter och bostadsrätter fortsatte att öka kraftigt. Under första halvåret påbörjades preliminärt cirka 7 400 hyresrät-ter och 7 400 bostadsrätter samt 200 ägarlägenheter genom ny-byggnad av flerbostadshus. Under tolvmånadersperioden till och med juni ökade antalet påbör-jade hyresrätter med drygt 55 procent medan byggandet av bo-stadsrätter ökade med cirka 35 procent. Byggandet av hyresrätter ökade i synnerhet i Storstockholm och bland de större kommuner-na utanför storstadsregionerna. I den senare kommungruppen påbörjades cirka 65 procent fler hy-resrätter än bostadsrätter under tolvmånadersperioden. Omvänt påbörjades cirka 40 procent fler bostadsrätter än hyresrätter i Storgöteborg och drygt 35 procent fler i Storstockholm. Påbörjade bostäder i flerbostadshus Glidande 12-månaderstal 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Hyresrätt Bostadsrätt Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. Småhus Totalt Flerbostadshus Nettotillskott ombyggnad 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 6 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
  • 7. ANALYS Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 7 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 11 Utvecklingen kan dock vara överskattad i främst Storstockholm och bland större kommuner i övriga landet, till följd av den stora uppräkning vi gör för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB. 12 Boverkets index visar försäljningen under de tre senaste månaderna jämfört med genomsnittet för motsvarande period under toppåren 2005- 2007. 13 JM, NCC, Peab, Skanska. 14 Preliminära data från SCB. Uppgifterna är inte uppräknade för eftersläpningar. Byggloven för småhus har ökat betydligt Antalet bostäder i bygglov för småhus har ökat betydligt. Våra uppräknade data indikerar cirka 9 000 bostäder i tolvmånaderstakt till och med augusti, vilket är drygt 30 procent fler än ett år tidi-gare. 11 Vi räknar med att drygt 90 procent av byggloven leder till byggstarter. Byggloven har främst ökat bland större kommuner utanför storstadsregionerna. Men även i Storstockholm har anta-let ökat. Bland de mindre kommunerna ser vi nu en liten ökning, efter fallet i anslutning till bolånetakets införande hösten 2010 och eurokrisen sommaren 2011. Bygglov för småhus Glidande 12-månaderstal per kvartal 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Försäljningen av nya småhus har fortsatt att öka Det såldes cirka 33 procent fler styckebyggda småhus under tred-je kvartalet jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Det visar statistik från Trä- och Möbelföretagen (TMF) som Boverket bearbetar. Boverkets kvartalsindex låg på 61, jämfört med 100 under toppåren 2005–2007.12 Försäljningen nådde botten i slutet av 2012 och början av 2013 då kvartalsindex som lägst var 34. Orderingång, styckebyggda småhus Januari 2006–september 2014 Glidande 3-månaderstal Index = 100 för motsvarande period 2005–2007 Försäljningen av nya bostadsrätter ökade Försäljningen av nya bostäder bland fyra av de större byggföreta-gen fortsatte att öka under andra kvartalet.13 Under årets första två kvartal såldes 29 procent fler bostäder än ett år tidigare, och försäljningen under första halvåret översteg nivåerna från toppå-ren 2005–2007, i genomsnitt för de fyra företagen. Försäljningen föll under eurokrisen sommaren 2011, men började åter öka under andra halvåret 2012. Under andra kvartalet 2014 var index 104, jämfört med 100 i genomsnitt för motsvarande kvartal under 2005–2007. Bygglov för minst 1 200 studentbostäder Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ök-ning av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån förväntas bestå under 2015. Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov för nybyggnad av knappt 1 200 studentbostäder, oräknat nettotillskott genom ombyggnad.14 Flertalet av byggloven, drygt 770 bostäder, läm-nades i Storstockholm. Halvårssiffran kan jämföras med helåret 2013, då bygglov lämnades för knappt 1 500 bostäder och hel-året 2012 med 450 bostäder. 0 2 >75 000 <75 000 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Källa: SCB, uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. 120 100 80 60 40 20 - 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Källa: TMF Sålda bostäder, kvartal Index = 100 för motsvarande period 2005–2007
  • 8. ANALYS Prognos för bostadsbyggandet under 2014 och 2015 Bostadsbyggandet fortsatte att öka under första halvåret. Boverket bedömer att till-växten nu avtar och att nära 39 000 bostäder påbörjas i år, vilket är 17 procent fler än 2013. Byggandet ökar med 10 procent nästa år, då 42 500 bostäder påbörjas. Vi utgår från att konjunkturen är god och räntorna är fortsatt låga. Det finns dock en risk att konjunkturen utvecklas svagare än för-väntat, vilket i så fall håller tillbaka byggandet av bostadsrätter och småhus nästa år. Prognosen grundar sig bland annat på den aktuella utvecklingen av bygglov, priser, försäljning och bostadsbyggande, och på be-dömningar av landets kommuner i Boverkets bostadsmarknadsen-kät. Byggandet har hittills i år överstigit vad Boverkets bostads-marknadsenkät indikerar främst bland kommuner med fler än 75 000 invånare. Ökning på många håll i landet Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder år 2015 ökar i främst Storgöteborg. Även i Stormalmö finns förväntningar om att byggandet kan komma att öka betydligt. I Storstockholm förvän-tar vi att byggandet ökar svagt nästa år, efter den snabba ökningen i år. Vi räknar med att byggandet av studentbostäder fortsätter att öka under 2015. Investeringsstödet för äldrebostäder avvecklas vid årsskiftet, vilket kan driva upp byggstarterna något i slutet av året, och omvänt leda till något färre registrerade byggstarter under 2015. 8 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 Flerbostadshus fortsätter öka Priserna på bostadsrätter har fortsatt att öka i snabb takt, på många håll i landet. Byggloven för flerbostadshus har fortsatt att öka. Våra beräkningar15 tyder på att bygglov lämnats för över 30 000 bostäder i flerbostadshus under tolvmånadersperioden till och med augusti. Bygglov till och med augusti ger ofta en rimlig indika-tion över byggstarterna för flerbostadshus under kalenderåret. Un-derliggande data är samtidigt osäkra, eftersom tillväxten är snabb och vi får göra betydande uppräkningar för att kompensera för ef-tersläpningar. Inte heller alla bygglov förefaller leda till byggstart. Vår sammantagna bedömning är att byggloven indikerar byggstar-ter på cirka 28 500 bostäder i år. Stor ökning av byggloven för småhus Småhuspriserna har ökat betydligt det senaste året. I september var prisindex i genomsnitt cirka 9 procent högre än ett år tidigare, dock med ganska stora regionala skillnader. Försäljningen av nya småhus har ökat betydligt. Alla våra statistikkällor indikerar ett ökat byggande av småhus i år. SCB:s statistik tyder preliminärt på att tolvmånaderstakten för bygglov för småhus var drygt 30 procent högre i augusti än ett år tidigare. Byggloven under de senaste sex månaderna uppgick pre-liminärt till över 5 000 bostäder. Orderingången från TMF indike-rar en ökning av byggstarterna med cirka 25 procent jämfört med 2013. Data från Byggfakta ligger 25 procent högre i tolvmåna-derstakt till och med september än ett år tidigare. Bygglovsstatistiken tyder på att småhusbyggandet i år ökar i synnerhet bland kommuner med fler än 75 000 invånare. Under senare tid har byggloven ökat något bland medelstora och mindre kommuner, som tidigare svarade för en ganska stor del av småhusbyggandet. Prognos för bostadsbyggandet, november 2014 2014 2015 Nybyggnad Flerbostadshus 28 500 30 500 Bostadsrätt 13 800 14 700 Hyresrätt 14 500 15 500 Äganderätt 200 300 Småhus 8 300 9 500 Total nybyggnad 36 800 40 000 Nettotillskott genom ombyggnad 2 000 2 500 Totalt påbörjade bostäder 38 800 42 500 15 Med utgångspunkt i SCB:s statistik.
  • 9. ANALYS – STORSTOCKHOLM Marknadsanalys Storstockholm Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utan-för Stockholms stad som vi ser en mycket stor ökning av byggstarterna. Befolkningen fortsatte att öka i hög takt under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt. Befolkningen ökar Befolkningen i Storstockholm ökade med drygt 18 000 personer under första halvåret. Av dessa var drygt 7 000 födelseöverskott medan knappt 11 000 var nettoinflyttning. Stockholms kommun ökade med 7 500 personer och har nu fler än 900 000 invånare. Bostadspriserna fortsatte att öka Bostadsrättspriserna i Storstockholm har ökat i snabb takt sedan början av 2013. Småhuspriserna har haft en kraftig ökning efter 2013, efter att ha varit relativt stabila de föregående tre åren. Ökningen är dock inte lika hög som för bostadsrätter. Det visar statistik från Valueguard. Priserna för bostadsrätter ökade med 10 procent under perioden januari till och med september i Stockholms stad. Prisökningen för småhus i Stockholms arbetsmarknadsområde var 9 procent. På ett års sikt steg småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknads-område med 11 procent. Bostadsrätter i Stockholms stad steg med 15 procent. Genomsnittligt pris per kvadratmeter för en bostadsrätt låg på över 56 000 kr under det tredje kvartalet. Bostadsrätterna har sett över en längre period haft en mycket kraftigare prisutveckling än småhus. Bostadsrättspriserna i Stock-holms stad steg med 49 procent jämfört med motsvarande period fem år tidigare. Småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknadsom-råde steg med 26 procent under samma period. Prisutvecklingen i Stockholmsområdet, september 2014 Prisutveckling Småhus i Stockholms Bostadsrätter i jämfört med: arbetsmarknadsområde Stockholms stad Årsskiftet 9 % 10 % 1 år 11 % 15 % 5 år 26 % 49 % Genomsnittspris 4 272 700 56 600 kr/kvm Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 9 Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1 = 100 Procent Index Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar. 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Stockholm Index (br) Stockholm Källa: Valueguard och Mäklarstatistik.
  • 10. ANALYS – STORSTOCKHOLM Bostadsbyggandet i Storstockholm 2013 och 2014 Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utanför Stockholms stad som vi ser en stor ökning. Befolkningen fortsatte att öka i hög takt under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt. 14 500 bostäder påbörjades Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men otillräcklig nivå. De senaste fyra kvartalen påbörjades cirka 14 500 bostäder enligt Boverkets bedömning. Av dessa var cirka 13 600 nybygg-nad och 900 nettotillskott genom ombyggnad. Tolvmånaderstak-ten var i stort sett oförändrad jämfört med kvartalet före. Under första halvåret påbörjades cirka 7 500 bostäder.16 Byggandet av hyresrätter fördubblades Under de senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt nybyggnad av cirka 11 500 bostäder i flerbostadshus, medan cirka 2 100 bo-städer påbörjades i småhus. Påbörjade bostäder i Storstockholm 2013K3–2014K217 Flerbostadshus 11 500 Bostadsrätt 6 600 Hyresrätt 4 600 Äganderätt 200 Småhus 2 100 Total nybyggnad 13 600 Nettotillskott genom ombyggnad 900 Totalt påbörjade bostäder 14 500 Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade preliminärt med 30 procent, jämfört med ett år tidigare. För flerbostadshus var ök-ningen cirka 55 procent. 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 10 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 Antalet påbörjade hyresrätter har ökat mycket kraftigt sedan slu-tet av 2012. Tolvmånaderstakten ökade uppskattningsvis med 175 procent jämfört med helåret 2012, medan bostadsrätter ökade med cirka 75 procent. Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad Storstockholm Glidande 12-månaderstal 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 . Källa: SCB Påbörjade bostäder, Storstockholm Glidande 12-månaderstal 0 Småhus Totalt Flerbostadshus Ombyggnad 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Hyresrätt Bostadsrätt 16 Boverkets bedömning 17 Bedömningen är dock osäker, på grund av den justering vi gör för att kompensera för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB bland kommuner utanför Stockholms stad. Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen
  • 11. ANALYS – STORSTOCKHOLM Stockholms stad Övriga Storstockholm 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 18 Uppgiften för de senaste fyra kvartalen är dock osäker, på grund av den justering vi gör för att kompensera för eftersläpning. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 11 Antalet påbörjade hyresrätter mer än fyrfaldigat i regionen utanför Stockholms stad Två tredjedelar av de påbörjade bostäderna fanns i övriga Stor-stockholm, alltså oräknat Stockholms stad. I dessa kommuner påbörjades uppskattningsvis 9 100 bostäder under tolvmånaders-perioden till och med juni. Det är 85 procent fler än ett år tidigare, då 5 100 bostäder påbörjades. Uppskattningsvis 6 900 var nybyggnad av flerbostadshus och 1 900 småhus, medan nettotillskottet genom ombyggnad uppgick till knappt 250 bostäder.18 Påbörjade hyresrätter Glidande 12-månaderstal 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Byggandet av hyresrätter har ökat kraftigt bland dessa kommu-ner. Det påbörjades cirka 3 200 hyresrätter i flerbostadshus de senaste fyra kvartalen, till och med halvårsskiftet. Även om det osäkra intervallet är betydande så kan vi konstatera att det var mer än fyra gånger fler än för två år sedan. Även byggandet av bostadsrätter i flerbostadshus har ökat betydligt, till cirka 3 700 bostäder i tolvmånaderstakt. Påbörjade bostadsrätter Glidande 12-månaderstal Färre byggstarter i Stockholms stad I Stockholms stad minskade tvärtom takten i byggstarterna. Under första halvåret 2014 påbörjades 2 150 bostäder, vilket var 1 550 färre än motsvarande period ett år tidigare. En tredjedel av minsk-ningen var hänförlig till ombyggnader. Knappt 5 000 bostäder påbörjades under de senaste fyra kvarta-len, inräknat nettotillskott genom ombyggnad, 450 färre än ett år tidigare. Av dessa var knappt 2 700 bostadsrätter och drygt 1 400 hyresrätter i nybyggnad av flerbostadshus och 200 i små-hus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka 650 bostäder. Stockholms stad Övriga Storstockholm 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen. Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen. 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
  • 12. ANALYS – STORSTOCKHOLM Prognos för bostadsbyggandet i Storstockholm 2014 och 2015 Cirka 15 000 bostäder påbörjas nästa år Konjunkturen förväntas vara stark, räntorna låga och hushållens konsumtionsbenägenhet betydande. För nybyggnad var tolvmåna-derstakten för bygglov uppskattningsvis 14 500–15 000 bostäder i augusti. Vår prognos är att 15 000 bostäder påbörjas i år och 15 500 nästa år, varav cirka 1 000 som nettotillskott genom ombyggnad i år och något fler nästa år. Prognosen för i år baseras främst på bygglovs-statistik och för båda åren på Boverkets bostadsmarknadsenkät. Bygglov för minst 770 studentbostäder under första halvåret Storstockholms kommuner förväntade sig ett omfattande byg-gandet av studentbostäder under både 2014 och 2015, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2014. Hela tio kommuner räkna-de med att det påbörjas studentbostäder under 2014 eller 2015, genom ny- eller ombyggnad. Kommunernas bedömningar summerar till 1 350 påbörjade stu-dentbostäder i år och 2 100 nästa år, varav 200 som nettotillskott genom ombyggnader. Det kan jämföras med förra årets enkät då kommunerna angav att 65 studentbostäder var i ett långt fram-skridet projektskede under de närmaste två åren. Vanligen är dock kommunerna något för optimistiska i sin bedömning av byggandet. Bygglovsstatistiken är dock stark. Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov i fem kommuner för drygt 770 studentbostä-der, enligt SCB, oräknat nettotillskott genom ombyggnad. Uppgif-terna är preliminära och kan komma att öka. Antalet kan jämföras med knappt 400 under helåret 2013 och 11 år 2012. 12 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
  • 13. ANALYS – STORGÖTEBORG Marknadsanalys Storgöteborg Bostadsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i regionen. Bostadspriserna har ökat i snabb takt de senaste två åren. Vi räknar med att antalet påbörjade bostäder ökar med 15 procent i år och att ökningen blir 25 procent under 2015. Sedan fyra år tillbaka byggs det främst bostadsrätter, men möjligen kan andelen hyresrätter öka. Ett avse-värt 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1=100 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 13 ökat byggande av studentbostäder är en förklaring. Befolkningen i Storgöteborg ökade under första halvåret med drygt 6 300 personer. Huvuddelen av ökningen kommer från nettoinflyttningen på 3 700 personer, medan resterande är födelseöverskott. Bostadsrätter fortsätter att öka snabbt i pris Bostadspriserna i Göteborg fortsätter att öka och trenden är att bostadsrättspriserna ökar snabbare är småhuspriserna. Öknings-takten har minskat något de senaste två kvartalen, men den årliga prisökningen ligger fortfarande över 5 procent för småhus och över 10 för bostadsrätter. Priserna på bostadsrätter har ökat med 11 procent i Göteborgs stad under perioden januari till och med september. Bostadsrätts-priserna i Göteborgs stad det tredje kvartalet ligger 13 procent över motsvarande kvartal 2013. Bostadsrättspriserna har jämfört med samma kvartal fem år tidi-gare ökat med 48 procent. Genomsnittspriset per kvadratmeter låg på över 35 000 kr under det tredje kvartalet i år. Småhuspriserna i Göteborgs arbetsmarknadsområde har ökat med 5 procent under perioden januari till och med september. Småhus-priserna var under det tredje kvartalet i år 6 procent högre jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med motsvarande kvartal fem år tidigare har småhuspri-serna ökat med 21 procent. Procent Index -20 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Göteborg Index (br) Göteborg Prisutveckling i Göteborg, maj 2014 Prisutveckling Småhus i Göteborgs Bostadsrätter i jämfört med: arbetsmarknadsområde Göteborgs stad Årsskiftet 7 % 8 % 1 år 6 % 13 % 5 år 21 % 47 % Genomsnittspris 3 528 000 33 700 kr/kvm Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
  • 14. ANALYS – STORGÖTEBORG Bostadsbyggandet i Storgöteborg 2013 och 2014 Byggandet av flerbostadshus har ökat det senaste året, och byggloven har ökat än mer. Högsta nivån sedan 2006/2007 Bostadsbyggandet har ökat i år, men statistiken över bostads-byggandet är osäker. Vi bedömer att cirka 2 200 bostäder på-börjades under första halvåret. De senaste fyra kvartalen, till och med andra kvartalet, har det påbörjats cirka 3 000 bostäder i flerbostadshus och cirka 900 bostäder i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka 250 bostäder. Jämfört med motsvarande period ett år tidigare ökade byggstarterna för både flerbostadshus och småhus med cirka 30 procent. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 14 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Byggloven för flerbostadshus ökade Det påbörjades fler bostadsrätter än hyresrätter. Antalet påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus ökade uppskattningsvis med cirka 30 procent, till cirka 1 700 bostäder i tolvmånaderstakt. Hyresrätter ökade med cirka 25 procent, till 1 300 påbörjade bostäder, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen 2009. Flest flerbostadslägenheter i Göteborgs stad Cirka 75 procent av de bostäder som påbörjats i flerbostadshus under de senaste fyra kvartalen fanns i Göteborgs stad. Av dessa är knappt 45 procent hyresrätter och drygt 55 procent bostadsrätter. Fördelningen är ungefär densamma bland de bostäder som påbörjats i övriga regionen. Det förväntade byggandet av studentbostäder har kommit igång, men inte riktigt i förväntad takt. Det är endast Göteborgs stad som räknar med att det byggs studentbostäder i regionen. Enligt fastighetskontoret i Göteborg har omkring 300 bostäder påbörjats under första halvåret och totalt cirka 600 beräknas bli påbörjade under 2014. Nästa år förväntas att cirka 1 000 studentbostäder påbörjas. Påbörjade bostäder i Storgöteborg 2013K3–2014K2 Flerbostadshus 3 000 Bostadsrätt 1 700 Hyresrätt 1 300 Äganderätt 0 Småhus 900 Total nybyggnad 3 900 Nettotillskott genom ombyggnad 250 Totalt påbörjade bostäder 4 150 Påbörjade bostäder Storgöteborg Glidande 12-månaderstal 0 Småhus Totalt Flerbostadshus Ombyggnad Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad - Storgöteborg Glidande 12-månaderstal Hyresrätt Bostadsrätt 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
  • 15. ANALYS – STORGÖTEBORG Prognos för bostadsbyggandet i Storgöteborg 2014 och 2015 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 15 Boverkets prognos är att det påbörjas cirka 4 200 bostäder i Stor-göteborg i år. Av dessa tillkommer cirka 3 000 bostäder genom nybyggnad av flerbostadshus. Byggandet av småhus förefaller att hamna på samma nivå som 2013, med cirka cirka 900 påbörjade bostäder under året. Nettotillskottet genom ombyggnad uppskat-tar vi till 300 bostäder. Prognos för bostadsbyggandet 2015 Nästa år påbörjas cirka 5 300 bostäder i regionen, varav cirka 350 som nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa beräknas cirka 4 000 bostäder tillkomma i flerbostadshus, och 1 000 i småhus. 80 procent av nybyggnationen beräknas alltså tillkomma i flerbo-stadshus. Prognosen utgår främst från Boverkets bostadsmark-nadsenkät. Enkäten indikerade att det byggs något fler hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen är osäker.
  • 16. ANALYS – STORMALMÖ Marknadsanalys Stormalmö Bostadsbyggandet i Stormalmö har varit relativt stabilt under 2012 och 2013. Under 2013 ökade antalet bostäder i bygglov stort, något som skulle kunna indikera ett väsentligt ökat bostadsbyggande i regionen. SCB:s preliminära statistik för första halvåret 2014 visar dock inte på något uppsving totalt sett. Liten nettoinflyttning Under första halvåret ökade Stormalmös befolkning med 3 200 personer. Huvuddelen av ökningen kommer från födelsenettot med nästan 1 900 personer, medan nettoinflyttningen uppgick till endast cirka 1 300 personer. Fortsatt svag utveckling av bostadspriserna Bostadspriserna i Malmö har haft en svagare utveckling jämfört med de andra storstadsregionerna. På fem år har bostadsrätts-priserna i Malmö stad nominellt ökat med 9 procent jämfört med närmare 50 i de övriga storstadregionerna. Bostadsrättspriserna i Malmö stad har ökat med 5 procent under perioden januari till och med september och under det tredje kvar-talet i år var priserna 6 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år. Det är även stora skillnader i genomsnittligt kvadratmeterpris gentemot de andra två storstäderna. Priset i Malmö stad är under 20 000 kr, vilket endast utgör 36 procent av kvadratmeterpriset i Stockholms stad. Bostadspriserna i Malmö är nu tillbaka på samma nivåer som rådde 2011. Småhuspriserna i Malmös arbetsmarknadsområde har haft en rela-tivt kraftig ökning sedan nedgången i slutet av förra året. Småhus-priserna steg med 8 procent under perioden januari till och med september. Under tredje kvartalet var priserna 6 procent högre jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med motsvarande kvartal fem år tidigare har även då priserna stigit med 6 procent. Prisutveckling Småhus i Malmös Bostadsrätter i jämfört med: arbetsmarknadsområde Malmö stad Årsskiftet 8 % 5 % 1 år 6 % 6 % 5 år 6 % 9 % Genomsnittspris 2 690 000 19 710 kr/kvm Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. 16 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1=100 Procent Index 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Malmö Index (br) Malmö Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
  • 17. ANALYS – STORMALMÖ Bostadsbyggandet i Stormalmö 2013 och 2014 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 17 Glapp mellan bygglov och byggstarter Den stora ökningen av antalet bygglov under 2013 följdes av ett tapp under inledningen av 2014, även om årstakten alltjämt ligger högre än på mycket länge. Byggstarterna har inte utvecklats i linje med byggloven, vilket kan vara ett tecken på att marknaden har tvekat. Enligt uppgift från Malmö stad avsåg en betydande del av stadens bygglov 2013 ett antal större projekt med ett stort antal bostäder, som kan antas komma ut på marknaden i en stabil takt framöver. 2 300 bostäder i årstakt De senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt 2 300 bostäder i Stormalmö. Bostadsbyggandet ligger därmed på en nivå mittemellan det låga bostadsbyggandet efter finanskrisen, då drygt 1 000 bostäder påbörjades, och toppnoteringen under 2010 då 4 000 bostäder påbörjades. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Bostadsrättsbyggandet har ökat Påbörjandestatistiken för flerbostadshus visar på en stabilisering i byggandet 2014, på en något högre nivå om drygt 1800 påbörjade bostäder i årstakt. En uppdelning i upplåtelseformer visar att bostadsrättsbyggandet har tagit fart. Andra kvartalet 2014 låg årstakten på 960 påbörjade bostadsrätter, vilket är en stor ökning jämfört med det tredje kvartalet 2013 då årstakten låg på 400. …men inte utanför Malmö stad En nedbrytning inom regionen visar dock att bostadsrätts-byggandet preliminärt står relativt stilla utanför Malmö stad, och att nivåerna alltjämt ligger under vad som byggdes i samband med finanskrisen. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Hyresrättsbyggandet har minskat Hyresrättsbyggandet, som ökade stadigt under 2013 tycks, enligt SCB:s preliminära statistik, ha gått tillbaka. Knappt 900 hyresrätter påbörjades i årstakt, vilket var knappt 300 färre än under det starka fjärde kvartalet 2013. Det är främst i Malmö stad som hyresrättsbyggandet har backat, även om utvecklingen har varit negativ även i regionen i övrigt. Samtidigt visar senare uppgifter från Malmö stad att fler hyresrätter har påbörjats efter andra kvartalet. Eftersom påbörjandet av bostadsrätter under samma period har varit mer begränsat är det flest hyresrätter i byggstarterna i Malmö stad. Något färre småhus påbörjades Statistiken för småhus visar att byggloven fortsätter att öka, men att antalet påbörjade bostäder har fallit tillbaka något. Under andra kvartalet 2014 låg årstakten på cirka 370 påbörjade småhus. Det tycks dock finnas en potential för ett ökat småhusbyggande i regionen; bland annat visar Malmö stads senaste Tertialrapport att det finns ett ökande antal småhus i byggprocessen (i detaljplaner och startbesked). Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad Stormalmö Glidande 12-månaderstal 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Hyresrätt Bostadsrätt Påbörjade bostadsrätter Glidande 12-månaderstal 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Malmö stad Övriga Stormalmö Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. Påbörjade bostäder Stormalmö Glidande 12-månaderstal 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14 Småhus Totalt Flerbostadshus Ombyggnad Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
  • 18. ANALYS – STORMALMÖ Prognos för bostadsbyggandet i Stormalmö 2014 och 2015 Malmö stad skriver upp sin prognos för 2014 I Malmö stad har det påbörjats omkring 1 200 bostäder per år i genomsnitt under de senaste fem åren. Staden har nyligen revide-rat upp sin prognos för helåret 2014 till 1 500 byggstartade bo-städer. Till och med augusti hade drygt 900 bostäder påbörjats.19 I Malmö stad är planberedskapen god, med många byggklara och pågående detaljplaner. Samtidigt har Malmö en relativt sett pris-känslig befolkning och bostadsrättsproducenterna har varit, och är alltjämt, avvaktande. Malmö stad har initierat projektet ”Bostadsinitiativet” för att få igång byggandet av fler bostäder i Malmö. Det leds av en särskilt inrättad ”bolots”, som ska verka pådrivande och fungera som en kommunikationskanal mellan stadens olika förvaltningar. Upp emot 3 000 bostäder påbörjas Boverket bedömer att något fler än 2 500 bostäder, som var prog-nosen i juni, kan komma att byggstartas i regionen under 2014. Bostadsbyggandet tycks ha tagit fart i Malmö stad, och byggstar-terna i Lund ligger enligt kommunens egna uppgifter i nivå med förväntningarna i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Kontakter med Malmö och Lund tyder på att hyresrättsbyggandet ökar efter halvårsskiftet. Anmärkningsvärt nog har det i hela Skåne län inte lämnats några bygglov för studentbostäder under första halvår-et 2014, och antalet nya bygglov för specialbostäder till äldre är också mycket begränsat. Kommunernas uppgifter i Boverkets bostadsmarknadsenkät och de omfattande byggloven indikerar ett bostadsbyggande på upp emot 3 000 bostäder 2015. Konjunkturläget, som har stor inverkan på byggandet, är osäkert men ser ändå ut att stärkas framöver och byggsektorn har haft ordentlig skjuts på många håll ända sedan slutet av förra året. Arbetslösheten i Skåne minskar, om än i långsam takt. Regionen påverkas fortfarande av situationen i Danmark och från grannlan-det kommer både dåliga och goda nyheter; de danska tillväxtprog-noserna skrivs ner, medan den danska bostadsmarknaden tycks ha piggnat till.20 18 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 19 Öresundsinstitutet 20 Malmö stad tertialrapport tertial 2 2014
  • 19. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 19
  • 20. Porto betalt A Sammandrag av indikatorerna Byggande Boende Kredit Ökning Avsändare: Boverket Box 534, Drottninggatan18 371 23 Karlskrona Ingen förändring Minskning Pilarnas riktning anger respektive indikators förändring mellan angivna tidpunkter Bygglov till flerbostadshus September 2013 – augusti 2014/ september 2012 – april 2013 = +27 % Bygglov till småhus September 2013 – augusti 2014/ september 2012 – augusti 2013 = +30 % Box 534, 371 23 Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 Besök Stockholm: Karlavägen 108 Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se Priser på bostadsrätter 3:e kv 2014/3:e kv 2013 = +14 % Priser på småhus 3:e kv 2014/3:e kv 2013 = +9 % Långa räntan, veckogenomsnitt SBAB 5-årig bolåneränta Vecka 44 2014 = 2,83 % Vecka 44 2013 = 3,79 % Korta räntan, veckogenomsnitt SBAB 3-månaders bolåneränta Vecka 44 2014 = 2,27 % Vecka 44 2013 = 2,92 %