1. Boverkets indikatorer
ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS
Nummer 3
November 2014
Bostadsbyggandet fortsätter att öka
Befolkningen ökar snabbt
Befolkningen ökade med nära 50 000 personer under första halv-året.
Det är 9 000 fler än motsvarande period 2013. Flykting-strömmarna
ökar. Migrationsverkets prognos är 80 000 asylsö-kande
2014, 26 000 fler än 2013.
Bostadspriserna ökar snabbt
Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter
fart under 2013, samtidigt som konjunkturen stärkts och räntorna
är mycket låga. Bostadsrätter har ökat betydligt mer än småhus
de senaste fem åren, men även småhusen har ökat avsevärt på
senare tid. Den snabba prisökningen är oroväckande.
Småhuspriserna i Malmö inte högre än år 2010
Samtidigt finns det stora skillnader mellan svaga och starka mark-nader.
I Malmö var småhuspriserna under tredje kvartalet nomi-nellt
inte högre än fyra år tidigare. Eventuella åtgärder för att
stabilisera skuldsättningen förutsätter alltså noggranna övervä-ganden
för att inte riskera prisfall på någon delmarknad.
Innehåll
Samhällsekonomisk analys................. 2–3
Befolkningsutveckling och
bostadspriser...........................................4
Bostadsbyggande................................ 5–7
Byggprognos..............................................8
Storstockholm.....................................9–12
Storgöteborg.................................... 13–15
Stormalmö........................................ 16–18
Sammandrag........................................... 20
Bostadsbyggandet har ökat snabbt efter eurokrisen 2011–2012, även utanför stor-stadsregionerna.
även nästa år, men i lägre takt. I år påbörjas cirka 39 000 bostäder och nästa år
42 500 bostäder enligt Boverkets prognos. De närmaste åren förväntas tillväxten i
samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga.
Flerbostadshus ökade med 50 procent
Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat snabbt.
Vid halvårsskiftet var tolvmånaderstakten drygt 27 000 bostä-der,
vilket var 50 procent fler än ett år tidigare. I synnerhet ökade
byggandet i Storstockholm och bland större högskolekommuner.
År 2015 påbörjas cirka 30 500 bostäder i flerbostadshus. Det är
det största antalet sedan 1990-talets början, bortsett från de så
kallade ”Odellplattorna” i slutet av år 2006. Det byggs något fler
hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen skiljer sig avsevärt
mellan orterna.
Även småhusbyggandet ökar betydligt
Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade 20 procent de se-naste
fyra kvartalen, då knappt 7 500 bostäder påbörjades. Det
är hälften så många som under 2006–2007. Ökningen fortsätter
dock, och vi bedömer att det påbörjas cirka 9 500 bostäder
år 2015.
Studentbostäder ökar avsevärt
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ök-ning
av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån
förväntas bestå under 2015. Under första halvåret lämnades
preliminärt bygglov för 1 200 studentbostäder, oräknat tillskott
genom ombyggnad.
50 000
Bostadspriserna ökar åter snabbt på många håll. Byggandet ökar
Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Nybyggnad Ombyggnad * Boverkets bedömning
2. ANALYS
Samhällsekonomisk analys
Konjunkturen fortsätter att förbättras, även om utsikterna är något sämre än för
några månader sedan. Räntorna förväntas vara mycket låga under de närmaste åren.
Högre tillväxt nästa år
Konjunkturinstitutet bedömde i augusti att den svenska konjunktu-ren
skulle stärkas redan under detta halvår, men på senare tid har
förväntningarna skruvats ner något. Finansminister Magdalena
Andersson bedömde i oktober att svensk BNP ökar med 2,1 pro-cent
i år och 3,0 procent nästa år. Det är i linje med Konjunktur-institutets
(KI:s) augustiprognos, som myndigheten menar står
sig även om det lutar åt en nedjustering för år 2015. Riksban-ken
skrev nyligen ner sin prognos för BNP-tillväxten både i år och
nästa år.
Valda indikatorer, utfall och prognos (p)
Årlig procentuell förändring respektive procent
2013 2014p 2015p 2016p
BNP till marknadspris 1,6 1,8 3,1 3,4
Hushållens reala disponibla inkomster 2,6 2,8 2 1,7
Sysselsatta 1 1,2 1,2 1,1
Arbetslöshet 8,0 7,9 7,6 7,3
KPI årsgenomsnitt 0 0 1,1 2,2
Reporänta* 0,75 0,25 0,50 1,00
10-årsränta* 2,1 1,8 2,1 2,7
Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014
*Vid årets slut
Oron i omvärlden är en nedåtrisk
Utvecklingen i Ukraina och Ryssland skapar en osäkerhet i Europa.
Effekten av den ljusning som kan skönjas i krisdrabbade länder
motverkas av att ekonomiskt betydelsefulla länder i Europa
tappar fart.
Den svaga utvecklingen i Europa håller tillbaka svensk export. IMF
reviderade nyligen ner sin tillväxtprognos för världsekonomin för
andra gången på några månader.
2 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
Byggsektorn har utvecklats starkt
Aktiviteten i svensk ekonomi ökade under andra kvartalet enligt
SCB. Jämfört med första kvartalet ökade BNP med 0,7 procent
säsongrensat. Signalerna från KI:s konjunkturbarometer har
varit positiva på senare tid och barometerindikatorn har i princip
legat över hundrastrecket under hela det senaste året. Sektorn
for byggverksamhet har legat en bra bit över sitt historiska
genomsnitt och den starka byggsektorn har bidragit positivt till
tillväxten under året.
Stämningsläget i svensk ekonomi
120
110
100
90
80
70
60
Hushållen mindre optimistiska
KI:s konjunkturbarometer i oktober visade att konsument-förtroendet
återigen minskar efter ett tillfälligt uppsving i septem-ber,
och att hushållens konfidensindikator nu ligger under det
historiska genomsnittet. Hushållens förväntningar på svensk eko-nomi
är högre ställda än förväntningarna på den egna ekonomin.
Hans-Åke Palmgren,
Bostadsanalytiker, redaktör
Analys och byggprognos,
byggfakta
Tel: 0455-35 31 60
E-post: hans-ake.palmgren@boverket.se
Hans Jonsson
Nationalekonom
Analys, boendefakta
och befolkningsfakta
Tel: 0455-35 33 36
E-post: hans.jonsson@boverket.se
Rebecka Mogren
Utredare
Analys, boendefakta
och befolkningsfakta
Tel: 0455-35 30 42
E-post: rebecka.mogren@boverket.se
Syftet med Boverkets indikatorer är att
sprida kunskaper som ger överblick inom
områden som är av intresse för bostadsförsörjning,
planering och byggande.
Grafisk form: Informationsenheten
Utgivare: Boverket
Utgivning: 2014-11-03
Tryck: Boverket internt
Upplaga: 100
Tryck: ISBN 978-91-7563-171-4
Pdf: ISBN 978-91-7563-172-1
ISSN: 1650-965X
Analysen avslutades den 29 oktober 2014
Det är vi som gör Boverkets indikatorer
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Barometerindikatorn Konfidensindikator hushåll (CCI)
Källa: Konjunkturinstitutet
3. ANALYS
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 3
Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker
Arbetslösheten, som under en tid har legat relativt stabilt strax
över 8 procent, tycks nu vara på nedåtgående. Ökningen i arbets-kraften,
som har bidragit till att hålla arbetslösheten uppe, avtar,
samtidigt som sysselsättningen ökar. Antalet nyanmälda platser
ökar och antalet varsel sjunker. Samtidigt kvarstår strukturella
problem och vissa problem att matcha efterfrågan med utbudet
på arbetsmarknaden.
Fortsatt låga räntor
De exceptionellt låga inflationsutfallen under våren fick Riksbanken
att fokusera på inflationsmålet. Sedan juli har reporäntan sänkts
med 0,75 punkter och räntebanan har justerats ned betydligt.
Höjningar av reporäntan tros nu komma först i mitten av 2016.
Reporäntan ligger nu lägre än under finanskrisen trots att kon-junkturen
är relativt god. Med en nollränta är Riksbankens verk-tyg
begränsade om konjunkturen skulle försvagas. En mängd
bolåneinstitut har justerat ner sina bolåneräntor, både före och
efter Riksbankens räntebesked. Statliga SBAB har sänkt sina
räntor kraftigt inom loppet av två veckor och tremånadersräntan
ligger nu på 2,15 procent. De långa räntorna är historiskt låga,
men eftersom de rörliga räntorna förväntas ligga på en låg nivå
under lång tid, väljer merparten av hushållen alltjämt rörlig ränta
på sina bostadslån.
Hushållens upplåningstakt fortsätter öka
I september var den årliga tillväxttakten i hushållens bostadslån
6 procent. Med den takten förväntas skulden som andel av
disponibel inkomst uppgå till 185 procent i slutet av 2017. Att
denna utveckling är oroande och kräver noggrann övervakning är
de flesta ekonomiska bedömare överens om. En undersökning1
visade nyligen att även hushållen är bekymrade och att det verkar
finnas ett stöd för vissa av de åtgardsförslag som diskuteras för
att dämpa skuldökningen.
Bolånekostnaderna förväntas stiga framöver
Den låga inflationen och det låga räntelaget innebär ökade
förväntningar på att insatser ska sättas in, inom andra
politikområden än penningpolitiken, för att bromsa hushållens
skuldökning. När det finanspolitiska stabilitetsrådet2 samman-träder
i november kommer bland annat frågan om amorteringskrav
att behandlas. Exempel på andra åtgärder som diskuteras är
begränsningar i hushållens möjligheter att låna till rörlig ränta,
ändrad avdragsrätt för ränteutgifter eller förändringar av bolåne-taket.
De flesta bedömare tror dock att ett amorteringskrav ligger
närmast till hands. Samtidigt gick Bankföreningen nyligen ut med
en rekommendation om att alla nya lån med en belåningsgrad
på över 50 procent ska amorteras. Med en sådan självreglering
från branschen är det möjligt att det inte blir några lagstiftade
amorteringskrav. Bankföreningens rekommendation utreds nu
av Konkurrensverket.
1 SEB:s Boprisindikator för september.
2 Finanspolitiska stabilitetsrådet samlar Finansinspektionen, Riksbanken,
Riksgälden och Finansdepartementet.
Bolåneräntor och reporänta
7
6
5
4
3
2
1
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
3 mån Cirka 5 år Reporänta
Källor: SBAB och Riksbanken
4. Befolkningsutveckling och bostadspriser
Nästan 50 000 fler invånare under första halvåret
Sveriges befolkning har ökat med över 49 000 personer under
det första halvåret. Ökningen är betydligt större, nästan 9 000
personer fler, än motsvarande tid det senaste året. Ökningen be-ror
både på ett födelseöverskott och på en ökad nettoinvandring.
Oroligheterna i Syrien är en av förklaringarna till utvecklingen.
Födelseöverskottet motsvarar 29 procent av ökningen, medan
nettoinvandringen utgör den resterande delen.
De tre storstadskommunerna stod för 27 procent av den totala
befolkningstillväxten.
Stort antal asylsökande
Under 2013 sökte 54 000 personer asyl i Sverige. En tredjedel,
cirka 18 000, kom från Syrien. Mot bakgrund av situationen i kon-fliktområdet
och andra oroshärdar i världen är Migrationsverkets
prognos uppe i totalt sett 80 000 asylsökande för helåret 2014,
vilket är 26 000 fler än för helåret 2013. Prognosen för ensam-kommande
flyktingbarn har också höjts, vilket i sin tur innebär en
uppjustering av prognosen för anhöriginvandring. I slutet av okto-ber
hade 65 000 asylansökningar lämnats in. Ny prognos från
Migrationsverket lämnas till regeringen den 4 november.
Svårt att komma in på bostadsmarknaden
Det totala antalet nyanlända som är i behov av att tas emot i
kommunerna i år beräknas till drygt 51 000 personer. För år 2015
beräknas 66 500 personer beviljas uppehållstillstånd och ha behov
av att bosätta sig i landets kommuner3. Migrationsverket vittnar
om att kommunplatserna inte räcker till; antalet personer som bor
i anläggningsboende trots att de har fått uppehållstillstånd acku-muleras
och är nu uppe i ca 12 000 personer, och antalet kom-munplatser
för ensamkommande barn behöver enligt Migrations-verket
fördubblas. Initiativ4 tas för att stödja ett ökat mottagande
av nyanlända i kommunerna, men mot bakgrund av den utbredda
bostadsbristen är det svårt för många kommuner att möta upp
med utökade kommunplatser.
Efter tre år i Sverige har ca 19 procent av de som kom som flyk-tingar
och är i arbetsför ålder ett arbete. Efter 10 år saknar fortfa-rande
hälften ett arbete.5 Det påverkar troligen möjligheterna att
etablera sig på bostadsmarknaden även på längre sikt.
Bostadspriserna ökar snabbt, men inte överallt
Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter
fart under 2013. Priserna på småhus har under perioden januari till
och med september stigit med nästan 8 procent. Prisnivån under
det tredje kvartalet 2014 var 7 procent högre än under motsva-rande
kvartal 2013. Prisstegringen på småhus har gått allt snab-bare,
vilket de röda staplarna i diagrammet visar. Den ökande
förändringen i pris hänger samman med den uppåtgående konjunk-turen,
det låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både
vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknaden.
4 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
Småhus- och bostadsrättspriser
Index 2005:1=100
Procent Index
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
230
220
210
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh)
Förändring jämfört med samma period föregående år (br)
Index (sh) Riket
Index (br) Riket
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar
Utvecklingen är liknande på marknaden för bostadsrätter. Prisök-ningen
i riket har varit över 9 procent under perioden januari till
och med september. Prisstegringen för bostadsrätter fortsätter
även den att öka även om det inte är i lika hög takt som för små-hus.
Medelpriserna för bostadsrätter var 6 procent högre under
det tredje kvartalet 2014 än motsvarande kvartal 2013. Priserna
på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste
åren, men sett över en femårsperiod har priserna på bostadsrätter
ökat betydligt mer.
Stora skillnader i bostadsrättspriser
Det finns stora skillnader mellan bostadsmarknaderna i de tre stor-stadsregionerna.
Priserna är i särklass högst i Stockholm och ökar
dessutom mest. Priserna i Malmö är betydligt lägre och utveck-lingen
av priserna är mer modesta. Prisläget och den kortsiktiga
utvecklingen av priserna i Göteborg ligger mellan Stockholm och
Malmö. Den senaste femårsperioden har dock Göteborg en pris-utveckling
som procentuellt matchar Stockholms medan Malmös
prisutveckling ligger på betydligt lägre nivå.
ANALYS
Bostadspriser juli–september 2014
Bostadsrätter Småhus
Område kronor/kvm Δ 1 år genomsnittspris Δ 1 år
Riket 29 400 + 6 % 2 326 000 + 7 %
Stockholm stad 57 300 + 13 % 5 503 000 + 8 %
Göteborg stad 35 500 + 12 % 4 215 000 + 8 %
Malmö stad 20 400 + 7 % 3 315 000 + 3 %
Källa: Mäklarstatistik
3 Länsstyrelsernas webbplats 2014-10-07
4 Den 1 januari 2014 infördes en prestationsbaserad ersättning till
kommuner för mottagande av nyanlända.
5 SCB
5. Bostadsbyggandet 2013 och 2014
ANALYS
Påbörjade bostäder i flerbostadshus
Glidande 12-månaderstal
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Storstockholm >75 000
<75 000
Storgöteborg
Stormalmö
Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för
eftersläpning i inrapporteringen.
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 5
Byggandet av flerbostadshus fortsatte att öka under första halvåret,
medan tillväxten för småhus var svag.
36 300 bostäder påbörjades
de senaste fyra kvartalen
Bostadsbyggandet tog åter fart i början av 2013, efter ha minskat
markant under eurokrisen 2011–2012. Totalt påbörjades prelimi-närt
cirka 36 300 bostäder de senaste fyra kvartalen, till och med
andra kvartalet 2014. Av dessa var knappt 2 000 nettotillskott
genom ombyggnad. Under första halvåret påbörjades nära
20 000 bostäder.
Flerbostadshus fortsatte öka
Byggandet av flerbostadshus har fortsatt att öka. Under första
halvåret påbörjades cirka 15 000 bostäder i flerbostadshus och
3 800 i småhus. Jämfört med motsvarande period ett år tidiga-re
ökade byggandet av flerbostadshus med knappt 30 procent,
medan småhus ökade med 8 procent. Byggandet av flerbostads-hus
är på de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet7. De
stora uppräkningar vi gör för att kompensera för eftersläpningar i
inrapporteringen till SCB gör dock att uppgifterna är något osäkra,
i synnerhet på regional nivå.
Stora ökningar även utanför storstadsområdena
I Storstockholm påbörjades preliminärt 14 500 bostäder under
de senaste fyra kvartalen. Under samma period påbörjades cirka
4 200 bostäder i Storgöteborg, 2 300 i Stormalmö och 15 700 i
övriga landet.
Antalet påbörjade bostäder ökade i samtliga kommungrupper
jämfört med motsvarande period ett år tidigare.8 Ökningen var
cirka 40 procent i Storstockholm, 30 procent i Storgöteborg och
20 procent i Stormalmö.
Bland kommuner med fler än 75 000 invånare i övriga landet
ökade nyproduktionen9 preliminärt med cirka 50 procent, medan
ökningen var 30 procent bland kommuner med färre än
75 000 invånare.
Byggandet av flerbostadshus ökade markant
även utanför storstadsområdena
Byggandet av flerbostadshus har ökat avsevärt på många håll, i
storstadsområdena och i övriga kommungrupper, vilket framgår
av följande diagram.10
Påbörjade bostäder 2013K3–2014K26
Flerbostadshus 27 100
Bostadsrätt 13 100
Hyresrätt 13 800
Äganderätt 200
Småhus 7 400
Total nybyggnad 34 500
Nettotillskott genom ombyggnad 1 800
Totalt påbörjade bostäder 36 300
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
6 Boverkets bearbetning av SCB:s statistik.
7 Bortsett från de så kallade ”Odellplattorna” vid årsskiftet 2006/2007.
8 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för
eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler
än 75 000 invånare har överskattats.
9 Oräknat nettotillskott genom ombyggnader.
10 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för
eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler
än 75 000 invånare har överskattats.
Påbörjade bostäder
Glidande 12-månaderstal
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Småhus
Totalt
Flerbostadshus
Nettotillskott ombyggnad
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för
eftersläpning i inrapporteringen.
6. ANALYS
Cirka 7 500 hyresrätter
och bostadsrätter första halvåret
Både hyresrätter och bostadsrätter fortsatte att öka kraftigt.
Under första halvåret påbörjades preliminärt cirka 7 400 hyresrät-ter
och 7 400 bostadsrätter samt 200 ägarlägenheter genom ny-byggnad
av flerbostadshus.
Under tolvmånadersperioden till och med juni ökade antalet påbör-jade
hyresrätter med drygt 55 procent medan byggandet av bo-stadsrätter
ökade med cirka 35 procent. Byggandet av hyresrätter
ökade i synnerhet i Storstockholm och bland de större kommuner-na
utanför storstadsregionerna.
I den senare kommungruppen påbörjades cirka 65 procent fler hy-resrätter
än bostadsrätter under tolvmånadersperioden. Omvänt
påbörjades cirka 40 procent fler bostadsrätter än hyresrätter i
Storgöteborg och drygt 35 procent fler i Storstockholm.
Påbörjade bostäder i flerbostadshus
Glidande 12-månaderstal
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Hyresrätt Bostadsrätt
Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för
eftersläpning i inrapporteringen.
Småhus
Totalt
Flerbostadshus
Nettotillskott ombyggnad
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
6 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
7. ANALYS
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 7
120
100
80
60
40
20
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
11 Utvecklingen kan dock vara överskattad i främst Storstockholm och
bland större kommuner i övriga landet, till följd av den stora uppräkning vi
gör för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB.
12 Boverkets index visar försäljningen under de tre senaste månaderna
jämfört med genomsnittet för motsvarande period under toppåren 2005-
2007.
13 JM, NCC, Peab, Skanska.
14 Preliminära data från SCB. Uppgifterna är inte uppräknade för
eftersläpningar.
Byggloven för småhus har ökat betydligt
Antalet bostäder i bygglov för småhus har ökat betydligt. Våra
uppräknade data indikerar cirka 9 000 bostäder i tolvmånaderstakt
till och med augusti, vilket är drygt 30 procent fler än ett år tidi-gare.
11 Vi räknar med att drygt 90 procent av byggloven leder till
byggstarter. Byggloven har främst ökat bland större kommuner
utanför storstadsregionerna. Men även i Storstockholm har anta-let
ökat. Bland de mindre kommunerna ser vi nu en liten ökning,
efter fallet i anslutning till bolånetakets införande hösten 2010
och eurokrisen sommaren 2011.
Bygglov för småhus
Glidande 12-månaderstal per kvartal
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Försäljningen av nya småhus har fortsatt att öka
Det såldes cirka 33 procent fler styckebyggda småhus under tred-je
kvartalet jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Det
visar statistik från Trä- och Möbelföretagen (TMF) som Boverket
bearbetar. Boverkets kvartalsindex låg på 61, jämfört med 100
under toppåren 2005–2007.12 Försäljningen nådde botten i slutet
av 2012 och början av 2013 då kvartalsindex som lägst var 34.
Orderingång, styckebyggda småhus
Januari 2006–september 2014
Glidande 3-månaderstal
Index = 100 för motsvarande period 2005–2007
Försäljningen av nya bostadsrätter ökade
Försäljningen av nya bostäder bland fyra av de större byggföreta-gen
fortsatte att öka under andra kvartalet.13 Under årets första
två kvartal såldes 29 procent fler bostäder än ett år tidigare, och
försäljningen under första halvåret översteg nivåerna från toppå-ren
2005–2007, i genomsnitt för de fyra företagen. Försäljningen
föll under eurokrisen sommaren 2011, men började åter öka under
andra halvåret 2012. Under andra kvartalet 2014 var index 104,
jämfört med 100 i genomsnitt för motsvarande kvartal under
2005–2007.
Bygglov för minst 1 200 studentbostäder
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ök-ning
av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån
förväntas bestå under 2015.
Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov för nybyggnad
av knappt 1 200 studentbostäder, oräknat nettotillskott genom
ombyggnad.14 Flertalet av byggloven, drygt 770 bostäder, läm-nades
i Storstockholm. Halvårssiffran kan jämföras med helåret
2013, då bygglov lämnades för knappt 1 500 bostäder och hel-året
2012 med 450 bostäder.
0
2
>75 000
<75 000
Storstockholm Storgöteborg
Stormalmö
Källa: SCB, uppräknat av Boverket för att kompensera
för eftersläpning i inrapporteringen.
120
100
80
60
40
20
-
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Källa: TMF
Sålda bostäder, kvartal
Index = 100 för motsvarande period 2005–2007
8. ANALYS
Prognos för bostadsbyggandet
under 2014 och 2015
Bostadsbyggandet fortsatte att öka under första halvåret. Boverket bedömer att till-växten
nu avtar och att nära 39 000 bostäder påbörjas i år, vilket är 17 procent fler än
2013. Byggandet ökar med 10 procent nästa år, då 42 500 bostäder påbörjas.
Vi utgår från att konjunkturen är god och räntorna är fortsatt låga.
Det finns dock en risk att konjunkturen utvecklas svagare än för-väntat,
vilket i så fall håller tillbaka byggandet av bostadsrätter
och småhus nästa år.
Prognosen grundar sig bland annat på den aktuella utvecklingen
av bygglov, priser, försäljning och bostadsbyggande, och på be-dömningar
av landets kommuner i Boverkets bostadsmarknadsen-kät.
Byggandet har hittills i år överstigit vad Boverkets bostads-marknadsenkät
indikerar främst bland kommuner med fler än
75 000 invånare.
Ökning på många håll i landet
Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder år 2015 ökar i
främst Storgöteborg. Även i Stormalmö finns förväntningar om att
byggandet kan komma att öka betydligt. I Storstockholm förvän-tar
vi att byggandet ökar svagt nästa år, efter den snabba
ökningen i år.
Vi räknar med att byggandet av studentbostäder fortsätter att
öka under 2015. Investeringsstödet för äldrebostäder avvecklas
vid årsskiftet, vilket kan driva upp byggstarterna något i slutet av
året, och omvänt leda till något färre registrerade byggstarter
under 2015.
8 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
Flerbostadshus fortsätter öka
Priserna på bostadsrätter har fortsatt att öka i snabb takt, på
många håll i landet. Byggloven för flerbostadshus har fortsatt
att öka.
Våra beräkningar15 tyder på att bygglov lämnats för över 30 000
bostäder i flerbostadshus under tolvmånadersperioden till och
med augusti. Bygglov till och med augusti ger ofta en rimlig indika-tion
över byggstarterna för flerbostadshus under kalenderåret. Un-derliggande
data är samtidigt osäkra, eftersom tillväxten är snabb
och vi får göra betydande uppräkningar för att kompensera för ef-tersläpningar.
Inte heller alla bygglov förefaller leda till byggstart.
Vår sammantagna bedömning är att byggloven indikerar byggstar-ter
på cirka 28 500 bostäder i år.
Stor ökning av byggloven för småhus
Småhuspriserna har ökat betydligt det senaste året. I september
var prisindex i genomsnitt cirka 9 procent högre än ett år tidigare,
dock med ganska stora regionala skillnader. Försäljningen av nya
småhus har ökat betydligt.
Alla våra statistikkällor indikerar ett ökat byggande av småhus i
år. SCB:s statistik tyder preliminärt på att tolvmånaderstakten för
bygglov för småhus var drygt 30 procent högre i augusti än ett år
tidigare. Byggloven under de senaste sex månaderna uppgick pre-liminärt
till över 5 000 bostäder. Orderingången från TMF indike-rar
en ökning av byggstarterna med cirka 25 procent jämfört med
2013. Data från Byggfakta ligger 25 procent högre i tolvmåna-derstakt
till och med september än ett år tidigare.
Bygglovsstatistiken tyder på att småhusbyggandet i år ökar i
synnerhet bland kommuner med fler än 75 000 invånare.
Under senare tid har byggloven ökat något bland medelstora och
mindre kommuner, som tidigare svarade för en ganska stor del
av småhusbyggandet.
Prognos för bostadsbyggandet, november 2014
2014 2015
Nybyggnad
Flerbostadshus 28 500 30 500
Bostadsrätt 13 800 14 700
Hyresrätt 14 500 15 500
Äganderätt 200 300
Småhus 8 300 9 500
Total nybyggnad 36 800 40 000
Nettotillskott genom ombyggnad 2 000 2 500
Totalt påbörjade bostäder 38 800 42 500
15 Med utgångspunkt i SCB:s statistik.
9. ANALYS – STORSTOCKHOLM
Marknadsanalys Storstockholm
Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de
senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år
tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utan-för
Stockholms stad som vi ser en mycket stor ökning av byggstarterna. Befolkningen
fortsatte att öka i hög takt under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att
stiga i snabb takt.
Befolkningen ökar
Befolkningen i Storstockholm ökade med drygt 18 000 personer
under första halvåret. Av dessa var drygt 7 000 födelseöverskott
medan knappt 11 000 var nettoinflyttning. Stockholms kommun
ökade med 7 500 personer och har nu fler än 900 000 invånare.
Bostadspriserna fortsatte att öka
Bostadsrättspriserna i Storstockholm har ökat i snabb takt sedan
början av 2013. Småhuspriserna har haft en kraftig ökning efter
2013, efter att ha varit relativt stabila de föregående tre åren.
Ökningen är dock inte lika hög som för bostadsrätter. Det visar
statistik från Valueguard.
Priserna för bostadsrätter ökade med 10 procent under perioden
januari till och med september i Stockholms stad. Prisökningen för
småhus i Stockholms arbetsmarknadsområde var 9 procent.
På ett års sikt steg småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknads-område
med 11 procent. Bostadsrätter i Stockholms stad steg
med 15 procent. Genomsnittligt pris per kvadratmeter för en
bostadsrätt låg på över 56 000 kr under det tredje kvartalet.
Bostadsrätterna har sett över en längre period haft en mycket
kraftigare prisutveckling än småhus. Bostadsrättspriserna i Stock-holms
stad steg med 49 procent jämfört med motsvarande period
fem år tidigare. Småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknadsom-råde
steg med 26 procent under samma period.
Prisutvecklingen i Stockholmsområdet, september 2014
Prisutveckling Småhus i Stockholms Bostadsrätter i
jämfört med: arbetsmarknadsområde Stockholms stad
Årsskiftet 9 % 10 %
1 år 11 % 15 %
5 år 26 % 49 %
Genomsnittspris 4 272 700 56 600 kr/kvm
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 9
Småhus- och bostadsrättspriser
Index 2005:1 = 100
Procent Index
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
230
220
210
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh)
Förändring jämfört med samma period föregående år (br)
Index (sh) Stockholm
Index (br) Stockholm
Källa: Valueguard och Mäklarstatistik.
10. ANALYS – STORSTOCKHOLM
Bostadsbyggandet i Storstockholm
2013 och 2014
Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de
senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år
tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utanför
Stockholms stad som vi ser en stor ökning. Befolkningen fortsatte att öka i hög takt
under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt.
14 500 bostäder påbörjades
Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men otillräcklig
nivå. De senaste fyra kvartalen påbörjades cirka 14 500 bostäder
enligt Boverkets bedömning. Av dessa var cirka 13 600 nybygg-nad
och 900 nettotillskott genom ombyggnad. Tolvmånaderstak-ten
var i stort sett oförändrad jämfört med kvartalet före. Under
första halvåret påbörjades cirka 7 500 bostäder.16
Byggandet av hyresrätter fördubblades
Under de senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt nybyggnad
av cirka 11 500 bostäder i flerbostadshus, medan cirka 2 100 bo-städer
påbörjades i småhus.
Påbörjade bostäder i Storstockholm 2013K3–2014K217
Flerbostadshus 11 500
Bostadsrätt 6 600
Hyresrätt 4 600
Äganderätt 200
Småhus 2 100
Total nybyggnad 13 600
Nettotillskott genom ombyggnad 900
Totalt påbörjade bostäder 14 500
Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade preliminärt med 30
procent, jämfört med ett år tidigare. För flerbostadshus var ök-ningen
cirka 55 procent.
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
10 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
Antalet påbörjade hyresrätter har ökat mycket kraftigt sedan slu-tet
av 2012. Tolvmånaderstakten ökade uppskattningsvis med
175 procent jämfört med helåret 2012, medan bostadsrätter
ökade med cirka 75 procent.
Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad
Storstockholm
Glidande 12-månaderstal
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
.
Källa: SCB
Påbörjade bostäder, Storstockholm
Glidande 12-månaderstal
0
Småhus
Totalt
Flerbostadshus
Ombyggnad
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Hyresrätt Bostadsrätt
16 Boverkets bedömning
17 Bedömningen är dock osäker, på grund av den justering vi gör för
att kompensera för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB bland
kommuner utanför Stockholms stad.
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen
11. ANALYS – STORSTOCKHOLM
Stockholms stad Övriga Storstockholm
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
18 Uppgiften för de senaste fyra kvartalen är dock osäker, på grund av den
justering vi gör för att kompensera för eftersläpning.
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 11
Antalet påbörjade hyresrätter mer än fyrfaldigat
i regionen utanför Stockholms stad
Två tredjedelar av de påbörjade bostäderna fanns i övriga Stor-stockholm,
alltså oräknat Stockholms stad. I dessa kommuner
påbörjades uppskattningsvis 9 100 bostäder under tolvmånaders-perioden
till och med juni. Det är 85 procent fler än ett år tidigare,
då 5 100 bostäder påbörjades. Uppskattningsvis 6 900 var
nybyggnad av flerbostadshus och 1 900 småhus, medan
nettotillskottet genom ombyggnad uppgick till knappt
250 bostäder.18
Påbörjade hyresrätter
Glidande 12-månaderstal
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Byggandet av hyresrätter har ökat kraftigt bland dessa kommu-ner.
Det påbörjades cirka 3 200 hyresrätter i flerbostadshus de
senaste fyra kvartalen, till och med halvårsskiftet. Även om det
osäkra intervallet är betydande så kan vi konstatera att det var
mer än fyra gånger fler än för två år sedan. Även byggandet av
bostadsrätter i flerbostadshus har ökat betydligt, till cirka 3 700
bostäder i tolvmånaderstakt.
Påbörjade bostadsrätter
Glidande 12-månaderstal
Färre byggstarter i Stockholms stad
I Stockholms stad minskade tvärtom takten i byggstarterna. Under
första halvåret 2014 påbörjades 2 150 bostäder, vilket var 1 550
färre än motsvarande period ett år tidigare. En tredjedel av minsk-ningen
var hänförlig till ombyggnader.
Knappt 5 000 bostäder påbörjades under de senaste fyra kvarta-len,
inräknat nettotillskott genom ombyggnad, 450 färre än ett år
tidigare. Av dessa var knappt 2 700 bostadsrätter och drygt
1 400 hyresrätter i nybyggnad av flerbostadshus och 200 i små-hus.
Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka
650 bostäder.
Stockholms stad Övriga Storstockholm
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen.
Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen.
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
12. ANALYS – STORSTOCKHOLM
Prognos för bostadsbyggandet i Storstockholm
2014 och 2015
Cirka 15 000 bostäder påbörjas nästa år
Konjunkturen förväntas vara stark, räntorna låga och hushållens
konsumtionsbenägenhet betydande. För nybyggnad var tolvmåna-derstakten
för bygglov uppskattningsvis 14 500–15 000 bostäder
i augusti.
Vår prognos är att 15 000 bostäder påbörjas i år och 15 500 nästa
år, varav cirka 1 000 som nettotillskott genom ombyggnad i år och
något fler nästa år. Prognosen för i år baseras främst på bygglovs-statistik
och för båda åren på Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Bygglov för minst 770 studentbostäder under första halvåret
Storstockholms kommuner förväntade sig ett omfattande byg-gandet
av studentbostäder under både 2014 och 2015, enligt
Boverkets bostadsmarknadsenkät 2014. Hela tio kommuner räkna-de
med att det påbörjas studentbostäder under 2014 eller 2015,
genom ny- eller ombyggnad.
Kommunernas bedömningar summerar till 1 350 påbörjade stu-dentbostäder
i år och 2 100 nästa år, varav 200 som nettotillskott
genom ombyggnader. Det kan jämföras med förra årets enkät då
kommunerna angav att 65 studentbostäder var i ett långt fram-skridet
projektskede under de närmaste två åren. Vanligen är dock
kommunerna något för optimistiska i sin bedömning av byggandet.
Bygglovsstatistiken är dock stark. Under första halvåret lämnades
preliminärt bygglov i fem kommuner för drygt 770 studentbostä-der,
enligt SCB, oräknat nettotillskott genom ombyggnad. Uppgif-terna
är preliminära och kan komma att öka. Antalet kan jämföras
med knappt 400 under helåret 2013 och 11 år 2012.
12 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
13. ANALYS – STORGÖTEBORG
Marknadsanalys Storgöteborg
Bostadsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i regionen. Bostadspriserna har ökat
i snabb takt de senaste två åren. Vi räknar med att antalet påbörjade bostäder ökar
med 15 procent i år och att ökningen blir 25 procent under 2015. Sedan fyra år tillbaka
byggs det främst bostadsrätter, men möjligen kan andelen hyresrätter öka. Ett avse-värt
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
Småhus- och bostadsrättspriser
Index 2005:1=100
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 13
ökat byggande av studentbostäder är en förklaring.
Befolkningen i Storgöteborg ökade under första halvåret med
drygt 6 300 personer. Huvuddelen av ökningen kommer från
nettoinflyttningen på 3 700 personer, medan resterande
är födelseöverskott.
Bostadsrätter fortsätter att öka snabbt i pris
Bostadspriserna i Göteborg fortsätter att öka och trenden är att
bostadsrättspriserna ökar snabbare är småhuspriserna. Öknings-takten
har minskat något de senaste två kvartalen, men den årliga
prisökningen ligger fortfarande över 5 procent för småhus och
över 10 för bostadsrätter.
Priserna på bostadsrätter har ökat med 11 procent i Göteborgs
stad under perioden januari till och med september. Bostadsrätts-priserna
i Göteborgs stad det tredje kvartalet ligger 13 procent
över motsvarande kvartal 2013.
Bostadsrättspriserna har jämfört med samma kvartal fem år tidi-gare
ökat med 48 procent. Genomsnittspriset per kvadratmeter
låg på över 35 000 kr under det tredje kvartalet i år.
Småhuspriserna i Göteborgs arbetsmarknadsområde har ökat med
5 procent under perioden januari till och med september. Småhus-priserna
var under det tredje kvartalet i år 6 procent högre jämfört
med motsvarande kvartal föregående år.
Jämfört med motsvarande kvartal fem år tidigare har småhuspri-serna
ökat med 21 procent.
Procent Index
-20
230
220
210
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh)
Förändring jämfört med samma period föregående år (br)
Index (sh) Göteborg
Index (br) Göteborg
Prisutveckling i Göteborg, maj 2014
Prisutveckling Småhus i Göteborgs Bostadsrätter i
jämfört med: arbetsmarknadsområde Göteborgs stad
Årsskiftet 7 % 8 %
1 år 6 % 13 %
5 år 21 % 47 %
Genomsnittspris 3 528 000 33 700 kr/kvm
Källa: Valueguard och Mäklarstatistik.
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
14. ANALYS – STORGÖTEBORG
Bostadsbyggandet i Storgöteborg
2013 och 2014
Byggandet av flerbostadshus har ökat det senaste året,
och byggloven har ökat än mer.
Högsta nivån sedan 2006/2007
Bostadsbyggandet har ökat i år, men statistiken över bostads-byggandet
är osäker. Vi bedömer att cirka 2 200 bostäder på-börjades
under första halvåret.
De senaste fyra kvartalen, till och med andra kvartalet, har det
påbörjats cirka 3 000 bostäder i flerbostadshus och cirka 900
bostäder i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick
till cirka 250 bostäder.
Jämfört med motsvarande period ett år tidigare ökade
byggstarterna för både flerbostadshus och småhus med
cirka 30 procent.
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
14 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
Byggloven för flerbostadshus ökade
Det påbörjades fler bostadsrätter än hyresrätter. Antalet
påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus ökade uppskattningsvis
med cirka 30 procent, till cirka 1 700 bostäder i tolvmånaderstakt.
Hyresrätter ökade med cirka 25 procent, till 1 300 påbörjade
bostäder, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen 2009.
Flest flerbostadslägenheter i Göteborgs stad
Cirka 75 procent av de bostäder som påbörjats i flerbostadshus
under de senaste fyra kvartalen fanns i Göteborgs stad. Av
dessa är knappt 45 procent hyresrätter och drygt 55 procent
bostadsrätter. Fördelningen är ungefär densamma bland de
bostäder som påbörjats i övriga regionen.
Det förväntade byggandet av studentbostäder har kommit igång,
men inte riktigt i förväntad takt. Det är endast Göteborgs stad
som räknar med att det byggs studentbostäder i regionen.
Enligt fastighetskontoret i Göteborg har omkring 300 bostäder
påbörjats under första halvåret och totalt cirka 600 beräknas
bli påbörjade under 2014. Nästa år förväntas att cirka 1 000
studentbostäder påbörjas.
Påbörjade bostäder i Storgöteborg 2013K3–2014K2
Flerbostadshus 3 000
Bostadsrätt 1 700
Hyresrätt 1 300
Äganderätt 0
Småhus 900
Total nybyggnad 3 900
Nettotillskott genom ombyggnad 250
Totalt påbörjade bostäder 4 150
Påbörjade bostäder Storgöteborg
Glidande 12-månaderstal
0
Småhus
Totalt
Flerbostadshus
Ombyggnad
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad - Storgöteborg
Glidande 12-månaderstal
Hyresrätt Bostadsrätt
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
15. ANALYS – STORGÖTEBORG
Prognos för bostadsbyggandet i Storgöteborg
2014 och 2015
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 15
Boverkets prognos är att det påbörjas cirka 4 200 bostäder i Stor-göteborg
i år. Av dessa tillkommer cirka 3 000 bostäder genom
nybyggnad av flerbostadshus. Byggandet av småhus förefaller att
hamna på samma nivå som 2013, med cirka cirka 900 påbörjade
bostäder under året. Nettotillskottet genom ombyggnad uppskat-tar
vi till 300 bostäder.
Prognos för bostadsbyggandet 2015
Nästa år påbörjas cirka 5 300 bostäder i regionen, varav cirka 350
som nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa beräknas cirka
4 000 bostäder tillkomma i flerbostadshus, och 1 000 i småhus.
80 procent av nybyggnationen beräknas alltså tillkomma i flerbo-stadshus.
Prognosen utgår främst från Boverkets bostadsmark-nadsenkät.
Enkäten indikerade att det byggs något fler hyresrätter
än bostadsrätter, men fördelningen är osäker.
16. ANALYS – STORMALMÖ
Marknadsanalys Stormalmö
Bostadsbyggandet i Stormalmö har varit relativt stabilt under 2012 och 2013.
Under 2013 ökade antalet bostäder i bygglov stort, något som skulle kunna indikera
ett väsentligt ökat bostadsbyggande i regionen. SCB:s preliminära statistik för första
halvåret 2014 visar dock inte på något uppsving totalt sett.
Liten nettoinflyttning
Under första halvåret ökade Stormalmös befolkning med 3 200
personer. Huvuddelen av ökningen kommer från födelsenettot
med nästan 1 900 personer, medan nettoinflyttningen uppgick till
endast cirka 1 300 personer.
Fortsatt svag utveckling av bostadspriserna
Bostadspriserna i Malmö har haft en svagare utveckling jämfört
med de andra storstadsregionerna. På fem år har bostadsrätts-priserna
i Malmö stad nominellt ökat med 9 procent jämfört med
närmare 50 i de övriga storstadregionerna.
Bostadsrättspriserna i Malmö stad har ökat med 5 procent under
perioden januari till och med september och under det tredje kvar-talet
i år var priserna 6 procent högre jämfört med motsvarande
period föregående år. Det är även stora skillnader i genomsnittligt
kvadratmeterpris gentemot de andra två storstäderna. Priset i
Malmö stad är under 20 000 kr, vilket endast utgör 36 procent av
kvadratmeterpriset i Stockholms stad. Bostadspriserna i Malmö är
nu tillbaka på samma nivåer som rådde 2011.
Småhuspriserna i Malmös arbetsmarknadsområde har haft en rela-tivt
kraftig ökning sedan nedgången i slutet av förra året. Småhus-priserna
steg med 8 procent under perioden januari till och med
september. Under tredje kvartalet var priserna 6 procent högre
jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med
motsvarande kvartal fem år tidigare har även då priserna stigit
med 6 procent.
Prisutveckling Småhus i Malmös Bostadsrätter i
jämfört med: arbetsmarknadsområde Malmö stad
Årsskiftet 8 % 5 %
1 år 6 % 6 %
5 år 6 % 9 %
Genomsnittspris 2 690 000 19 710 kr/kvm
Källa: Valueguard och Mäklarstatistik.
16 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
Småhus- och bostadsrättspriser
Index 2005:1=100
Procent Index
30
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
210
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förändring jämfört med samma period föregående år (sh)
Förändring jämfört med samma period föregående år (br)
Index (sh) Malmö
Index (br) Malmö
Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar.
17. ANALYS – STORMALMÖ
Bostadsbyggandet i Stormalmö 2013 och 2014
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014 17
Glapp mellan bygglov och byggstarter
Den stora ökningen av antalet bygglov under 2013 följdes av ett
tapp under inledningen av 2014, även om årstakten alltjämt ligger
högre än på mycket länge. Byggstarterna har inte utvecklats i linje
med byggloven, vilket kan vara ett tecken på att marknaden har
tvekat. Enligt uppgift från Malmö stad avsåg en betydande del av
stadens bygglov 2013 ett antal större projekt med ett stort antal
bostäder, som kan antas komma ut på marknaden i en stabil
takt framöver.
2 300 bostäder i årstakt
De senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt 2 300 bostäder
i Stormalmö. Bostadsbyggandet ligger därmed på en nivå
mittemellan det låga bostadsbyggandet efter finanskrisen, då
drygt 1 000 bostäder påbörjades, och toppnoteringen under 2010
då 4 000 bostäder påbörjades.
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Bostadsrättsbyggandet har ökat
Påbörjandestatistiken för flerbostadshus visar på en stabilisering
i byggandet 2014, på en något högre nivå om drygt 1800
påbörjade bostäder i årstakt. En uppdelning i upplåtelseformer
visar att bostadsrättsbyggandet har tagit fart. Andra kvartalet
2014 låg årstakten på 960 påbörjade bostadsrätter, vilket är en
stor ökning jämfört med det tredje kvartalet 2013 då årstakten
låg på 400.
…men inte utanför Malmö stad
En nedbrytning inom regionen visar dock att bostadsrätts-byggandet
preliminärt står relativt stilla utanför Malmö stad, och
att nivåerna alltjämt ligger under vad som byggdes i samband
med finanskrisen.
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
Hyresrättsbyggandet har minskat
Hyresrättsbyggandet, som ökade stadigt under 2013 tycks,
enligt SCB:s preliminära statistik, ha gått tillbaka. Knappt 900
hyresrätter påbörjades i årstakt, vilket var knappt 300 färre än
under det starka fjärde kvartalet 2013. Det är främst i Malmö
stad som hyresrättsbyggandet har backat, även om utvecklingen
har varit negativ även i regionen i övrigt. Samtidigt visar senare
uppgifter från Malmö stad att fler hyresrätter har påbörjats efter
andra kvartalet. Eftersom påbörjandet av bostadsrätter under
samma period har varit mer begränsat är det flest hyresrätter i
byggstarterna i Malmö stad.
Något färre småhus påbörjades
Statistiken för småhus visar att byggloven fortsätter att öka,
men att antalet påbörjade bostäder har fallit tillbaka något.
Under andra kvartalet 2014 låg årstakten på cirka 370 påbörjade
småhus. Det tycks dock finnas en potential för ett ökat
småhusbyggande i regionen; bland annat visar Malmö stads
senaste Tertialrapport att det finns ett ökande antal småhus i
byggprocessen (i detaljplaner och startbesked).
Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad Stormalmö
Glidande 12-månaderstal
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Hyresrätt Bostadsrätt
Påbörjade bostadsrätter
Glidande 12-månaderstal
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Malmö stad Övriga Stormalmö
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
Påbörjade bostäder Stormalmö
Glidande 12-månaderstal
0
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2
2008 2009 2010 2011 2012 2013 ’14
Småhus
Totalt
Flerbostadshus
Ombyggnad
Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.
18. ANALYS – STORMALMÖ
Prognos för bostadsbyggandet i Stormalmö
2014 och 2015
Malmö stad skriver upp sin prognos för 2014
I Malmö stad har det påbörjats omkring 1 200 bostäder per år i
genomsnitt under de senaste fem åren. Staden har nyligen revide-rat
upp sin prognos för helåret 2014 till 1 500 byggstartade bo-städer.
Till och med augusti hade drygt 900 bostäder påbörjats.19
I Malmö stad är planberedskapen god, med många byggklara och
pågående detaljplaner. Samtidigt har Malmö en relativt sett pris-känslig
befolkning och bostadsrättsproducenterna har varit, och är
alltjämt, avvaktande.
Malmö stad har initierat projektet ”Bostadsinitiativet” för att få
igång byggandet av fler bostäder i Malmö. Det leds av en särskilt
inrättad ”bolots”, som ska verka pådrivande och fungera som en
kommunikationskanal mellan stadens olika förvaltningar.
Upp emot 3 000 bostäder påbörjas
Boverket bedömer att något fler än 2 500 bostäder, som var prog-nosen
i juni, kan komma att byggstartas i regionen under 2014.
Bostadsbyggandet tycks ha tagit fart i Malmö stad, och byggstar-terna
i Lund ligger enligt kommunens egna uppgifter i nivå med
förväntningarna i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Kontakter
med Malmö och Lund tyder på att hyresrättsbyggandet ökar efter
halvårsskiftet. Anmärkningsvärt nog har det i hela Skåne län inte
lämnats några bygglov för studentbostäder under första halvår-et
2014, och antalet nya bygglov för specialbostäder till äldre är
också mycket begränsat.
Kommunernas uppgifter i Boverkets bostadsmarknadsenkät och
de omfattande byggloven indikerar ett bostadsbyggande på upp
emot 3 000 bostäder 2015.
Konjunkturläget, som har stor inverkan på byggandet, är osäkert
men ser ändå ut att stärkas framöver och byggsektorn har haft
ordentlig skjuts på många håll ända sedan slutet av förra året.
Arbetslösheten i Skåne minskar, om än i långsam takt. Regionen
påverkas fortfarande av situationen i Danmark och från grannlan-det
kommer både dåliga och goda nyheter; de danska tillväxtprog-noserna
skrivs ner, medan den danska bostadsmarknaden tycks ha
piggnat till.20
18 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 2014
19 Öresundsinstitutet
20 Malmö stad tertialrapport tertial 2 2014