1. Rapport En-till-En
2011-07-01--2013-06-30
Elevsvar på frågan
Om du svarat att du ändrat ditt sätt att arbeta, vad gör du med datorn i skolan nu som du inte gjorde innan?
Barn och Utbildningsförvaltningen
Team IT och lärande
2013-09-26
3. 6.2 Lokal fortbildning .......................................................................................................................................................... 6
7. Enkätundersökning .................................................................................................................................... 6
8. Ekonomi .......................................................................................................................................................... 8
8.1 Ekonomi: Prognos och utfall ..................................................................................................................................... 8
9. Avslutning ...................................................................................................................................................... 8
10.Bilagor............................................................................................................................................................ 9
1. Sammanfattning
En-till-En kan nu betraktas som etablerat för berörda klasser i Varberg. De stora
möjligheterna att förändra lärandet i positiv riktning har många elever och lärare tagit till sig.
Att hitta formerna för det digitala lärande har inletts. Satsningen har bland många lärare
startat en pedagogisk diskussion om lärande och kunskapssyn som vi på sikt tror kommer att
göra digitala verktyg till en naturlig del av lärandet i skolan.
Vi ser att satsningen mot 6-9 och gymnasiet har lett till en diskussion om tillgången på
digitala verktyg även bland de yngre eleverna och förvaltningens ambition är att bredda Entill-En-satsningen mot yngre åldrar så snabbt det går. För att vinna erfarenheter kommer två år
4-klasser i Påskbergsskolan under läsåret 2013/14 att ha var sitt digitala verktyg, en iPad.
4. 2. Inledning
Vi har i utvärderingen utgått från de fyra benen för en lyckad En-till-En satsning som anges i
BUN:s beslutsunderlag för En-till-En:
Vision – Infrastruktur – Kompetens - Digitala lärresurser.
Under respektive rubrik delger vi våra erfarenheter. Som grund till denna utvärdering har vi
också genomfört en enkät varje år bland lärare och elever. Resultatet av enkäten redovisas
under separat rubrik. Sist i rapporten redovisas det ekonomiska utfallet.
3. Vision
I beslutsunderlaget för En-till-En gavs skolorna uppdraget att lokalt utforma visioner och
handlingsplaner för införandet av En-till-En. På en del grundskolor har det bildats
utvecklingsgrupper som har jobbat med att ta fram dessa handlingsplaner och visioner. Dessa
utvecklingsgrupper har haft en stor betydelse för genomförandet av En-till-En på de skolorna.
4. Infrastruktur
En förutsättning för en lyckad En-till-En-satsning är att tekniken finns på plats och fungerar.
Under år 2 har erfarenheterna från år 1 tagits tillvara och näten fungerar nu bra där de är
utbyggda.
4.1 Projektorer
Alla 6-9-salar och gymnasiets salar har nu en projektor. De mycket goda erfarenheterna från
detta ger att vi måste fortsätta utbyggnaden i F-5-salar.
Val av projektionslösning beror på lokalernas beskaffenhet och elevgruppens ålder. Vi har
prövat en 55” TV i yngre åldrar med gott resultat.
4.2 Trådat nät
De trådade näten är nu utbyggda för att motsvara skolans krav.
4.3 Trådlösa nät
IT-service har installerat trådlöst nät i samtliga skolor. Under året har en komplettering gjorts
så att det är uppsatt en accesspunkt per klassrum i 6-9 samt gymnasiet vilket behövs för att ge
en bra funktion.
Det återstår dock att få F-5-delar utbyggda till samma standard i alla skolor, vilket vi hoppas
kunna ske under 2014.
4.4 Datorer till pedagoger
Alla pedagoger som har elever med En-till-En har nu en Mac. De goda erfarenheterna från
detta har gjort att många skolor även har försett F-5-lärare med Mac.
5. 4.5 Datorer till elever
Samtliga nära 4000 elever som omfattas av En-till-En har nu var sin dator.
4.6 Särskolan
Eleverna på särskolan har nu digitala verktyg efter behov. Det kan vara personliga datorer
eller iPads eller interaktiva skrivtavlor i salar.
5. Lärresurser
5.1 Skolplattform Porten
Barn och Utbildningsförvaltningens egen skolplattform Porten som öppnades för En-till-Enskolorna i september 2011 omfattar nu hela En-till-En-området. Viss komplettering är gjord
under senaste året och Porten fungerar bra för de delar där klassen är basgruppen. Gymnasiet
som är kursbaserat behöver dock utökad funktionalitet. Denna fråga tas i samband med att
övriga samarbetssystem ses över för grundskolan under 2013/14.
5.2 GR-strömmande media
I samband med att fler skolor började använda GR stötte vi på problem med dålig kapacitet.
Bandbredden mot internet utökades vilket delvis löste problemet, men det fungerade inte
förrän GR placerat en kopia av filmdatabasen inne i kommunens nät och IT-service gjort
justeringar i det trådlösa nätet under våren 2013.
5.3 Resurser på nätet
Det finns en mängd fria resurser på nätet. Svårigheten ligger i att hitta tjänster som passar och
kompletterar pedagogens egna idéer om undervisning. IT-pedagogerna har försökt att
synliggöra dessa resurser för pedagogerna genom olika utbildningsinsatser ute på skolorna.
Lärarna skapar nya uppgifter anpassade till en digital miljö som ex ljudinspelningar,
inskannade dokument och nätforum för diskussioner. Detta var möjligt tidigare men blir
mycket enklare att realisera då alla elever sitter med samma digitala verktyg både i och
utanför skolan.
5.4 På Riktigt
LIN Education har utvecklat På Riktigt i samarbete med Varbergs kommun och tre andra
kommuner.
”På Riktigt är ett pedagogiskt digitalt ramverk för omdefinierat lärande. Ramverket vilar på
byggstenarna: Orientering, experiment, samarbete, lust och verklighet, som vi anser viktiga
och nödvändigt för att kunna bedriva och utforma modern undervisning.
Inom det pedagogiskt digitala ramverket producerar Lin Educations producenter lärcirklar
tillsammans med och för grundskolans senare del. Under utbildningsläger får deltagande
pedagoger från kommuner som ingått ett samarbete arbeta fram pedagogiskt innehåll
samtidigt som de får all den hjälp de behöver i form av omdefinieringsexperter, grafiker,
regissörer, programmerare m.m. När pedagogerna går hem från lägret har de inte bara varit
med om en fantastisk kompetensutveckling, utan de har också varit med och skapat ett
pedagogiskt digitalt innehåll, så kallande lärcirklar, till ramverket På Riktigt.”
Drygt 20 lärare från Varberg har deltagit i utvecklingsläger.
Alla elever i år 7-9 har nu och fyra år framåt tillgång till På Riktigt.
6. 6. Fortbildning
I upphandlingen kring En-till-En ingår omfattande utbildning för lärare och rektorer.
Fortbildningen har haft inriktning mot datorn som pedagogiskt verktyg för att nå de mål som
BUN har satt upp för satsningen.
6.1 Upphandlad fortbildning
Totalt har 31 rektorer och 61 lärare och IT-pedagoger gått Tänk Om:s skolutbildning inriktad
på skolutveckling i en digital miljö. Fokus i utbildningen har varit att skapa en vision för varje
skola som rektor och lärspridare sen kan använda i arbetet på den lokala enheten.
Under läsåret har vi anordnat fortbildning med fokus på digitala verktyg för lärande.
Under ht-12 anordnades en heldag med fortbildning för grundskolan och gymnasiet. Dagen
bestod av storföreläsningar samt workshops. Drygt 1000 medarbetare deltog och
utvärderingen av dagen föll ut positivt (7,5 p av 10 p).
Under vt-13 erbjöds lärarna workshops inom olika ämnesområden med inriktning på
grundskola och gymnasieskolan. Ca 150 lärare deltog vid dessa tillfällen.
6.2 Lokal fortbildning
I En-till-En-satsningen ingår projektanställning av 2,5 IT-pedagogtjänster som har i uppgift
att stötta lärare och elever i införandet av digitala verktyg. IT-pedagogerna har arbetat med
fortbildning ute på skolorna i form av workshops med lärare samt lektionsmedverkan.
Under året höll IT-pedagogerna i 3 st Teachmeet (ett informellt sätt för lärarna att dela
erfarenheter om IT och Lärande) varav ett var helt inriktat på iPads mot de yngre eleverna.
I april 2013 reste 50 lärare, rektorer och kanslipersonal till SETT-mässan i Stockholm och tog
del av utställningar och seminarier med inriktning på IT och lärande.
7. Enkätundersökning
Två olika enkäter har gått ut till de elever och lärare som nu jobbar enligt En-till-Enkonceptet, en till de skolor som startade ht-11 och en till de skolor som startade ht-12.
Resultat har slagits ihop i denna sammanställning men redovisas separat i bilagorna.
Svaren från gymnasieskolan (lärare och elever) samt från lärarna som startade ht-11 är för få
för att få validitet i svaren. De svaren finns ej med i sammanställningen nedan.
Enkäten bestod av två delar: En del med kvantitativa frågor och en del med kvalitativa öppna
frågor. Frågorna i enkäterna skiljde sig något åt men innebörden var den samma, dvs hur
elever och lärare förhåller sig till BUN:s mål. I enkäten ger elever och lärare sin syn på hur de
upplevt första respektive andra året med En-till-En.
I de kvantitativa svaren, både från elever och lärare, går det att utläsa att det har skett
förändringar i positiv riktning vad gäller BUN:s mål. De svarande har fått uppskatta sina
upplevelser på en skala från 1-10, se bilagor för detaljer. 1340 elever har svarat på enkäten.
7. När det gäller elevsvaren finns det en skillnad mellan de elever som arbetat med datorn ett år
och de elever som arbetat med datorn i två år. Generellt är de elever som fick sin personliga
dator ht-12 positivare och ser större förändringar än de elever som fick sin dator ht-11.
• Båda elevgrupperna anser att deras lust att lära har ökat (ht-12 90% och ht-11 75%).
• Eleverna anser att deras resultat har förbättrats (ht-12 75% och ht-11 50%)
• Eleverna anser att lärarna har ändrat sitt sätt att undervisa (ht-12 90% och ht-11 75%).
• 90% av eleverna ur de båda grupperna anser att de i varierande grad har ändrat sitt sätt
att arbeta.
Lärarnas svar bekräftar i stora drag elevernas erfarenheter, dock anser de inte att elevernas
resultat har förbättrats i samma utsträckning som eleverna anser detta. Lärarna uppger att de
har ändrat sitt arbete och utvecklat digitala arbetsformer och att de delvis upplever en ökad
lust att lära.
I den kvalitativa delen gavs möjligheten för elever och lärare att uttrycka fördelar respektive
nackdelar med att ha tillgång till en egen dator. Vi tog fram kategorier ur föregående års
fritextsvar och lät eleverna och lärarna förhålla sig till dessa. De hade även möjligheter att
ange svar i fritext (Övrigt).
Elevsvar från år 1 och år 2 sammanställt i procent.
En stor del av eleverna anser att det går snabbare/är enklare att göra skolarbete (75%) och att
det är lättare att håll ordning på skolarbetet (70%). Drygt hälften (61%) anser att det är
roligare att jobba med skolarbete och 31% att de lär sig mer.
Nackdelarna är att det är ett störningsmoment på lektionerna (43%) och att tekniken fungerar
dåligt (31%).
Bland lärarna anser 67% att tillgängligheten på datorer är en fördel och 64% att eleverna nu
kan välja hur de vill arbeta eller variera sitt arbetssätt. 41% angav att de ser det som en fördel
att de kan arbeta effektivare med eleverna. 59% anser att datorn är ett störningsmoment för
eleverna och 35% anser att tekniken fungerar dåligt.
Under första delen av läsåret fungerade inte tekniken tillfredsställande vilket syns i
utvärderingarna ovan. Ökad internetkapacitet och rätt inställd brandvägg har gjort att
dessa problem i stort sett försvunnit under senare delen av vt -13.
8. 8. Ekonomi
8.1 Budgetuppföljning
Ekonomin under genomförandeperioden 2011-07-01 -- 2013-06-30 har totalt sett följt budget.
8.2 Försäkring/Garanti
I leasingavgiften ingår en försäkring som täcker oförutsedda händelser, t ex tappad dator med
skada som följd. Vi har under de två första åren haft följande ärenden:
Garantiärenden
Försäkringsärenden
Stöldärenden
1542 (de flesta garantilagade sprickor i den första datormodellen)
475
24
Detta betyder att 475 000 kr betalats i självrisk för skador.
9. Avslutning
Efter de två år som projekttiden omfattar har en stor förändring ägt rum i Varbergs
kommunala skolor. Tack vare det beslut som BUN fattade i januari 2011 har alla elever från
år 6 i grundskolan upp till år 3 på gymnasiet tillgång till en personlig dator. Grundsärskolans
elever från år 6 och gymnasiesärskolans elever har tillgång till dator eller annat digitalt
verktyg/hjälpmedel utifrån sina förutsättningar.
De kommunala skolorna har tagit ett stort steg framåt vad det gäller användande av IT i
lärmiljön och de skillnader i tillgång på digitala lärverktyg för de äldre elever som innan
rådde mellan olika skolor är nu utjämnade.
Projektorinstallationer i alla En-till-En-klassrum på alla skolor ger samma möjligheter till
elever och pedagoger att visualisera inlärningen oberoende av vilken skola de går i eller
arbetar på.
En-till-En har tagit Varbergs kommunala grundskolor och kommunala gymnasium till en ny
och utjämnad nivå vad det gäller teknik och digitala verktyg.
9. Vi ser att elever och lärare uppfattar att de jobbar effektivare och att det blir roligare att lära.
Eleverna anser att de lär sig mer och lärarna att de utvecklat digitala arbetsformer. Vi ser även
att utmaningen om uppmärksamhet blivit tydligare med ett digitalt verktyg i klassrummet.
Den stora utmaningen ligger i att säkerställa att även de yngre eleverna och barnen i våra
verksamheter får tillgång till moderna och digitala verktyg i skolan och förskolan. I dagsläget
är skillnaderna stora och skapar klyftor beroende på vilken skola man går i och från vilken
bakgrund man kommer. Detta är inte något vi kan acceptera med om vi skall förbereda våra
ungdomar inför morgondagens samhälle.
10. Bilagor
Bilaga 1: Elevsvar ht11
Bilaga 2: Elevsvar ht12
Bilaga 3: Lärarsvar ht 12
10. Bilaga 1
Elevsvar från de skolor som startade HT-11
Antal svar: 470
Skala 1 (inte alls) -10 (mycket)
Skala 1 (inte alls) -10 (mycket)
12. Notera att procentsatserna till höger avspeglar förhållande mellan svaren. Omräknat till
andelen svar blir utfallet följande:
13. Bilaga 2
Elevsvar från de skolor som startade HT-12
Antal svar: 870
Skala 1 (inte alls roligare) -10 (mycket roligare)
Skala 1 (inte alls) -10 (mycket)
14. 3b. Om du svarat att du ändrat ditt sätt att arbeta, vad gör du med datorn i skolan nu
som du inte gjorde innan?
Denna fråga ställdes som en följdfråga till de elever som uppgav att de har ändrat sitt
sätt att arbeta i skolan. Ett stort antal elever uppgav att de har ändrat sitt arbetssätt, hela
81 %. Av dessa elever svarar 43% att de använder datorn och internet för att hitta
information som de tidigare hade letat efter i böcker. De uppger också att de använder
en mängd olika program som underlättar i deras skolarbete och som gör undervisningen
roligare. Det märks också i svaren där många elever (40%) uppger att de jobbar
snabbare, enklare och mer effektivt med sin egen dator. Skolarbetet upplevs som
roligare. Eleverna uppger också att de skriver mycket mer nu när skrivandet upplevs
enklare. Med sin egen dator menar en del av eleverna (10%) att de har bättre koll på
läxor och andra dokument. Några elever (4%) uppger att de gör mer läxor och prov på
datorn än tidigare. Några elever (3 %) tycker det är svårare att koncentera sig nu då de
distraheras av möjligheten att spela spel/lyssna på musik och dylikt.
Skala 1 (inte alls) -10 (mycket)
15. Skala 1 (sämre) -10 (bättre)
Notera att procentsatserna till höger avspeglar förhållande mellan svaren. Omräknat till
andelen svar blir utfallet följande:
16. 8. Vad tycker du lärarna skall tänka på när eleverna har en personlig dator?
Nästan hälften av eleverna (48%) uppger att de önskar mer regler och kontroll gällande
användandet av datorerna, främst på lektionerna. Eleverna menar att det förekommer
mycket surfande på hemsidor som inte har med undervisningen att göra tex Facebook
och uppmanar lärare att kontrollera sina elever mer. Vidare menar en stor andel elever
(29%) att datorerna kunde användas i större utsträckning, att de inte utnyttjas
tillräckligt eller att undervisningen inte anpassas till datorerna. Av utvärderingen kan
det även konstateras att det finns önskemål om hjälp dels med laddning av datorer på
skolan men också att lärare tar hänsyn till elevernas olika tekniska kunskaper i
undervisningen (6%). Ett mindre andel elever (4%) uttrycker en önskan att inte helt gå
över till digital undervisning, att fortfarande öva på att skriva för hand och få läxor i
pappersform.
17. Bilaga 3
Lärarsvar från de skolor som startade HT-12
Antal svar: 69
Skala 1 (inte alls) -10 (mycket)
Skala 1 (inte alls) -10 (mycket)