Hur fungerar samspelet mellan regelverk och kravspecifikationerna? Håkan Johansson, Trafikverket.
•
0 recomendaciones•218 vistas
Hur fungerar samspelet mellan regelverk och kravspecifikationerna? Håkan Johansson, Trafikverket. Presenterat på Betongdagen den 21 november 2019 på Sheraton Hotel i Stockholm.
Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
La actualidad más candente
La actualidad más candente (20)
Similar a Hur fungerar samspelet mellan regelverk och kravspecifikationerna? Håkan Johansson, Trafikverket.
Similar a Hur fungerar samspelet mellan regelverk och kravspecifikationerna? Håkan Johansson, Trafikverket. (20)
Más de Svenska Betongföreningen
Más de Svenska Betongföreningen (20)
Hur fungerar samspelet mellan regelverk och kravspecifikationerna? Håkan Johansson, Trafikverket.
- 1. Trafikverkets klimatkrav Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se
- 2. 2 Trafikverkets uppdrag • Ansvara för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart • Planera för ett transportsystem som passar in i ett samhälle där klimatmål har nåtts. • Ansvara för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar • Minska ”egen” klimatpåverkan och arbeta långsiktigt för en klimatneutral infrastruktur.
- 3. 3 • Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045. • Sverige ska vara det först fossilfria välfärdslandet i världen. • Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. • Trafikverket har som upphandlare av infrastrukturhållning och materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen. Varför klimatkrav?
- 4. 4 • Betong/Cement • Drivmedel • Stål – armering och konstruktion • Asfalt Investeringsprojektens klimatpåverkan Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan 2018-2029
- 5. 6 • Utgångspunkt – mål enligt klimatlagen att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 • Trafikverket satte upp ett långsiktigt mål för 2045 och delmål för 2020, 2025 och 2030 • Konsekvensanalys tillsammans med branschen som visar att delmålen kan nås till ingen eller liten extra kostnad • Implementering av Klimatkalkyl från 2015 • Målen implementerade i upphandlingskrav från 2016 • Färdplan för en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 Från mål till handling
- 6. 7 Mål på väg mot klimatneutralitet Bonus för klimatneutralitet från 2030 Klimatneutralt senast 2045! 2030 även fossilfritt!
- 7. 8 Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav för investeringsprojekt ≥50 mkr Åtgärdsvalsstudie Byggproduktion Reduktionskrav på utförandeentreprenad, Klimatkalkyl Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav. Klimatdeklaration och EPD Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad, Klimatkalkyl ProjekteringPlanläggning Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen, Klimatkalkyl
- 8. 9 • I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av Klimatkalkyl. • Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. I snitt: – 15 procent reduktion 2020-24 jämfört med 2015 – 30 procent reduktion 2025-29 jämfört med 2015 – 50 procent reduktion 2030- jämfört med 2030 + fossilfritt • Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Den procentuella reduktionen består dock. Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt ≥50 miljoner kr
- 9. 10 • Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration. • Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom EPD. Det gäller alltid betong, cement, armeringsstål, konstruktionsstål och i vissa fall även bränslen. • Bonus utgår i samband med klimatdeklarationen för reduktioner större än kraven enligt modell presenterad i upphandlingen. Om kraven inte klaras utgår vite. • För entreprenader som avslutas 2030 eller senare ges bonus upp till 100 procents reduktion. Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt ≥50 miljoner kr
- 10. 11 Krav i upphandlingar av investeringsprojekt större än 50 miljoner kr 201801 to 201909 20 procent reduktion i medeltal
- 11. 12 • Totalentreprenad av ny förbifart inkluderande 7 betongbroar, ombyggnad av vägar, gång- och cykelvägar. • Reduktionskrav 0 procent jämfört med utgångsläge och bonus för upp till 10 procent reduktion (max 1 procent av kontraktsvärdet). Resultat: • Entreprenören reducerade utsläppen av växthusgaser med 18 procent genom en kombination av åtgärder I projektering, byggnation samt material o drivmedelsval, exempel: – Minskade mängder schakt och fyllning, optimering obunden överbyggnad och beläggning, biodiesel, armeringsstål med lägre klimatpåverkan Väg 44 Lidköping – Källby Första projektet med klimatkrav Lidköping
- 12. 13 Krav på mindre investeringsprojekt och på underhåll Åtgärdsvalsstudie ByggproduktionProjekteringPlanläggning <50 mkr och underhåll Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i projekteringen Material och drivmedelskrav på entreprenad Kontroll av uppfyllande av material- och drivmedelskrav EPD och drivmedelsredovisning
- 13. 14 Krav på material och drivmedel i mindre investeringsåtgärder (<50 mkr) och i underhållsentreprenader Produkt/material Entreprenad avslutas 2020-2024 Entreprenad avslutas 2025-2029 Armeringsstål ≤ 0,72 kg CO2e/kg stål ≤ 0,52 kg CO2e/kg stål Konstruktionsstål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för utvalda produkter Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål Cement Betong ≤ 0,70 kg CO2e/kg cement 25 % reduktion CO2e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen ≤ 0,62 kg CO2e/kg 35 % reduktion CO2e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt
- 14. 16 • Trafikverket utgår från AMA-anläggning • AMA17 tillåter högre inblandning av slagg och flygaska som gör att klimatkraven kan nås • Problem att det tar tid för en väg eller järnväg komma till, initialt kan man utgått från tidigare AMA som gällde då • Positiva exempel finns där avsteg gjorts för att möjliggöra högre inblandning trots att man i övrigt ligger kvar med tidigare AMA • Att bara tillåta räcker inte alltid • Tröghet finns både hos Trafikverket och entreprenör/konsult • Våga även utmana regelverket Samspel mellan klimatkrav och andra regelverk
- 15. 17 Basunderhåll väg utanför storstadsregion • Bonus för förnybara drivmedel utöver reduktionsplikt • I upphandlingar från hösten 2019 Beläggningsunderhåll • Bonus för beläggning med mer än 15 procent lägre emissioner än utgångsläge (“100 nivån”) • Piloter under 2019 • I upphandlingar från slutet av 2019 Andra klimatkrav
Notas del editor
- The tasks of the Transport Administration include in practice that we shall make sure that the transport system works, which is a basic precondition for guaranteeing that society will function. The Administration creates the prerequisites for ensuring that all transportation and travel is conducted in the best and safest way, regardless of where you live - in addition with due consideration to the environment and health. This is summarised in our vision. Everyone shall arrive in a smooth, green and secure manner (see next figure) SEK 55,4 billion in business volume, of which some SEK 23,9 billion for investments and about SEK 19,4 billion for operation, maintenance and traffic control. The remaining SEK 12 billion includes costs for the planning process, State joint-financing (e.g. for public transport), State subsidies for private roads, contracted traffic and support for research and innovation in the transport area. 98 400 km of State roads and 14 158 km of rail tracks
- Sveriges regering och riksdag har visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045. Regeringen har ambitionen att Sverige ska vara det första fossilfria landet i världen. Trafikverket ska enligt instruktionen verka för att de transportpolitiska målen (där klimatmålet är en del) uppnås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 10 procent av klimatpåverkan från väg och järnvägar.
- Klimatpåverkan från infrastrukturen står för ca 10 procent av väg och järnvägens samlade klimatpåverkan (trafik, fordon och infrastruktur), d.v.s 3 miljoner ton. Av detta står den statliga infrastrukturen för ca 1,2 miljoner ton varav 0,8 från väg och 0,4 från järnväg. Investeringsprojekten står för 0,3 -0,6 miljoner ton (varierar mellan år).
- Basunderhåll väg står för drygt 100 tusen ton utsläpp per år. Beläggningskontrakten som inte ingår i bilden står för ungefär lika mycket. Vid sidan av detta och investering i föregående bild står reinvestering för 0,5 miljoner ton.
- Kraven ska bidra till ökad måluppfyllelse av det transportpolitiska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid år 2045. Applicerat på infrastrukturhållningen innebär det en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2045 en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med 2015.
- Investment measures with a total cost of SEK 50 million SEK or more where the contract is expected to end 2020 or later. Procurement of materials to railway as concrete sleepers and rails. procurement of concrete sleepers carried out in October 2016 – March 2017 procurement of sleepers and rails to switches are carried out during 2018 Procurement requirements on designated materials (reinforcement steel, construction steel, concrete, cement) and fuels in investment measures less than 50 million SEK and all maintenance measures introduced in procurements from March 2018.
- Gemensamma med storstäderna För underhåll tas kraven med i upphandlingar från och med 15 mars 2018 men kravet gäller inte förrän 2020.
- Inspel från Arvid Hejl Vi har ett projekt (E14 Timmervägen- Blåberget) i Sundsvall som har börjat gjuta med anläggningsbetong som har ca 20% flygaska. Det är Cementa om levererar till Skanskas betongfabrik som i sin tur levererar till NCC. Det borde du presentera. Mälarbanan (som är ett stort järnvägsprojekt i stockholm) planerar att bygga vissa delar med stort (ca 30% av cementhalten) slagg. Byggstart är några år bort i tiden och de kommer hålla på flera år då det är ett stort projekt. Detta följer AMA, de måste bara hålla koll på sina exponeirngsmiljöer men så länge de inte har saltade miljöer så är det tillåtet med 33% slagg i cementen om man kan påvisa god frostbeständighet. Inspel från Åsa Lindgren: Det har blivit så överdrivet att regelverken utgör hinder, när det i praktiken går att göra avsteg och även finns principer för det. Olskroken är inget unikum i detta avseende. Den ”klimatsmartare” betongen har levererats på annat håll också, vad jag vet utan ”klimatkrav” som grund. När det gäller inblandningen av slagg och flygaska så gick regelverken före klimatkraven men förändringarna i regelverken gav ingen nämnvärd effekt. De klimatrelaterade produktionskraven vi satte för cement/betong handlar därför om att peka med hela handen och visa att ”jo, vi tycker faktiskt dessa regler (AMA) är lämpliga att tillämpa”. Några råd från Stefan Uppenberg: Välj så låg exponeringsklass som möjligt för respektive konstruktionsdel. Safea inte och välja en hög exponeringsklass som täcker allt! Välj så låg betongkvalitet som möjligt och därmed så högt vct (vatten cement tal) som möjligt Blanda in flygaska och slagg i så hög andel som tillåts Kräva information (i form av EPD enligt EN 15804) och jämföra klimatprestanda för cement och alternativa bindemedel vid val av produkt. Att tänka på: En av de viktigaste förutsättningarna för att möjliggöra användning av klimatförbättrad betong i projekt är att säkerställa att ”rätt” regelverk gäller! AMA Anläggning 17 måste gälla för att det ska vara möjligt att blanda in alternativa bindemedel i den utsträckning som anges i SS137003. Äldre versioner av AMA Anläggning, som fortfarande gäller i många projekt, begränsar de möjligheterna kraftigt. (se fallstudie Olskroken/Förbifarten) Våga utmana regelverk, val av exponeringsklasser och betongkvaliteter! Det är vanligt att betong med högre kvalitet än vad som krävs för byggnadsverkets bärighet och beständighet används. Det kan bero t.ex. på att man vill ”ligga på säkra sidan” och minska risken för negativa konsekvenser i logistik och produktion, eller på hårt ställda krav på uttorkning och korta tider för avformning. Nya forskningsrön visar att andelen cementklinker kan minskas mer än vad som definieras i SS 137003, speciellt vid tillsättning av GGBS i exponeringsklass XF4. Detta betyder att större inblandning av GGBS kan vara möjligt i XF4 (upp till 35%). Detta kräver dock i dagsläget beställarens godkännande. Redan i dagsläget finns det möjligheter att använda större mängder tillsatsmaterial än vad som anges i SS 137003 om bilaga N i samma regelverk tillämpas. Det bör påpekas att även om mängden tillsatsmaterial i en betong är inom tillåtna gränser i Tabell 8 i SS 137003 finns olika åsikter i branschen om hur tillsatsmaterialen påverkar betongens egenskaper. Vissa anser att det ger delvis försämrade betongegenskaper medan andra anser att det tvärtom ger delvis förbättrade egenskaper. Åsiktsvariationen kan till viss del bero på att det ännu finns begränsat med erfarenhet av tillämpning i anläggningsprojekt i Sverige. Internationellt finns dock mångåriga erfarenheter av denna typ av betong. (se fallstudie WS WSP) Inspireras av internationella exempel där det finns erfarenhet av klimatförbättrad betong i större utsträckning än i Sverige. (se fallstudie HS2) Det är viktigt att ändrade betongegenskaper (t.ex. med avseende på arbetsbarhet/gjutbarhet, beständighet, uttorkningstider) hanteras och tas hänsyn till i produktionsplanering och projektering och att det säkerställs med hjälp av provningar och liknande att tekniska och funktionella krav uppfylls. …Temperaturspricksriskanalyser…? (se fallstudie WS WSP) Betona vikt av ledarskap, organisation, samarbete i leverantörskedjan och mellan projektskeden…med hänvisning till HS2 och Olskroken – hänvisa handlingsplaner och checklistor i bilagor.