Nytt om standarder och regelverk, del 1. Presenterat av Marcus Peterson, Svensk Betong, på Betongdagen den 13 oktober 2016 i Stockholm.

1. Nytt om standarder och regelverk
- del 1
Betongdagen 2016
Markus Peterson, Svensk Betong
• Implementering av nya EN 206
- Vad händer på Europa-fronten?
- Hur går det i Sverige?
• Relevant pågående revideringsarbete
- I Sverige (SIS)
- I Europa (CEN)
• Övrigt
- Framtida europeiska beständighetsregler
- Strålning
- Hållbart byggande

2. Hur har nya EN 206 införts i Europa?
• Flera länder klara och använder nya EN 206 + nationella
tillämpningsdokument
… men
• i några länder är man i slutskedet för nationella remisser mm, t.ex
Italien, Belgien och Grekland
… dock är det tvärstopp i två länder: Tyskland och Danmark
• Vad händer från europeiskt håll nu när EN 206 är klar?
- Tidigare rapport om hur EN 206 tillämpas ska uppdateras
- Nationella kompetensklasser ska ev. kartläggas
- Omfattande planer finns på nytt europeiskt gemensamt
beständighetskoncept (funktionsbaserat)

3. Status implementering nya SS-EN 206
och SS 137003 i Sverige
Implementering fabriksbetong
För fabriksbetongtillverkare pågår implementering av och certifiering mot nya
SS 137003 och SS-EN 206. Svensk Betongs reviderade kvalitetshandbok och nytt
utbildningsmaterial är publicerat för medlemmar.
Implementering prefab
Däremot måste hela den europeiska prefabsidan vänta innan man kan börja
tillämpa nya EN 206. Detta grundar sig på att relevanta produktstandarder idag
ej refererar till nya EN 13369 (som i sin tur ska referera till nya EN 206) men som
ej är publicerad ännu. Detta leder till ytterligare problematik för de som
tillverkar både fabriksbetong och prefab och ev. för de som tillverkar olika
prefab-produkter. Det kan i värsta fall dröja flera år innan alla prefabstandarder
refererar korrekt.

4. Implementering av EN 206 och 137003
Koppling till Sv Betong och kvalitetshandboken
• Standarder, Kvalitetshandboken, rutiner m.m – hur hänger det ihop?
• Styrdiagram/ ”control charts” (avslutat Sv. Betong-projekt)
• Återvunnen ballast (pågående Sv. Betong- projekt)

5. SS-EN 206:2013
SS 137003:2015
AMA Anläggning 13
Urval om betong
Kvalitets-
Handboken
Bilagor:
Mallar för Rutinbeskrivningar
mm
Viktiga Standarder Tekniska regler, tolkningar
rekommendationer,
exempel
Egna rutiner och
dokumentation
Certifierad fabriksbetong

6. Kvalitetshandboken
AMA Anläggning 10
(pdf)
AMA Anläggning 13
(länkad från text)
Aktuella
Arkiv
SS-EN 206:2013
SS 137003:2015

7. Gemensam struktur i SS-EN 206, SS 137003 och
Kvalitetshandboken
Innehåll 1 Omfattning
2 Normativa hänvisningar
3 Definitioner, symboler, förkortningar
4 Klassificering
5 Krav på betong och metoder för verifiering
6 Specificering av betong
7 Leverans av betongmassa
8 Kontroll och kriterier för överensstämmelse
9 Produktionskontroll
10 Utvärdering av överensstämmelse
11 Beteckning av betong med föreskrivna egenskaper
Bilagor (rutiner)

8. Viktiga nyheter – en översikt
Innehåll 1 Omfattning
2 Normativa hänvisningar
3 Definitioner, symboler, förkortningar
4 Klassificering
5 Krav på betong och metoder för verifiering
6 Specificering av betong
7 Leverans av betongmassa
8 Kontroll och kriterier för överensstämmelse
9 Produktionskontroll
10 Utvärdering av överensstämmelse
11 Beteckning av betong med föreskrivna egenskaper
Bilagor (rutiner)
8.2.1.3 och bilaga
H: Ny (frivillig)
metod C för
styrning och/eller
utvärdering av
hållfasthet
5.1.2 Nya
cement-
standarder
8.1 och 8.2.3.3
Ändrad frostprovning
och utvärdering av
lufthalt
9.6.2: Krav på
doseringsutrustn
flyttad till SS-EN 206
5.1.3: Nya krav
på ballast
5.2.3.3 -5.2.3.4 och
bilaga E: Ballast av
restbetong och
återvunna material
5.2.5.3 k-
värdeskonceptet
5.2.5.4 + bilaga O
och P i SS 137003:
Nytt (frivilligt)
koncept EPCC
5.3.2 Gränsvärden
för sammansättning
av betong (tabell 8a
och b)
9.9:
Självkompakterande
betong är inarbetat.
5.1.7 och
5.2.7 Nya
krav på
fibrer
8.2.3.1
Utvärdering
fibrer samt bilaga
A.4 förprovning
och B.5
identitetskriterier
fibrer

9. Resurssnål/rationell/robust betong
med hjälp av styrdiagram
Med hjälp av s.k.
styrdiagram är det tänkt att
betongtillverkaren ska kunna
styra/kontrollera kvaliteten i
betongproduktionen på ett
ännu mera rationellt sätt.
Provningsresultaten
analyseras visuellt och ger
indikationer på icke-
överensstämmelse i ett tidigt
skede om varningslinjer
överskrids.
Eftersom de plottade CUSUM-värdena
överstiger den övre varningslinjen
betyder detta att avvikelsen mot
målvärdet för hållfastheten blir för
stor och att betongsammansättningen
behöver korrigeras.
Motsvarande krav på
överensstämmelse som för
Metod B gäller dock fortfarande!
8.2.1.3.2 Medelvärdeskriterier fortlöpande tillverkning, Metod C
Plottade CUSUM-värden
(kumulativa summan av
skillnaden mellan uppmätt
värde och målvärdet för
tryckhållfastheten)
Varningslinje
(undre)
Varningslinje
(övre)

10. Mer om styrdiagram…
• Beskrivs i SS-EN 206; 8.2.1.3.2 (9-11).
• …och i bilaga H där en användningsmetod för s.k CUSUM-styrdiagram
och Shewhart-styrdiagram anges tillsammans med exempel på regler.
• Ytterligare vägledning ges i rapporten CEN/TR 16369.
• Svensk Betong har utvecklat ett eget PC-verktyg (Excel-ark) avseende
Metod C inklusive användarmanual (se bilaga i kvalitetshandboken).
• För att bygga upp erfarenhet av denna alternativa metod kan metoden
användas parallellt med nuvarande sätt att bedöma överensstämmelse
vid fortlöpande tillverkning (Metod B)
8.2.1.3.2 Medelvärdeskriterier fortlöpande tillverkning, Metod C

11. Resurssnål betong mha återvunnen
ballast av restbetong och rivningsmaterial
• Nya rekommendationer i EN 206
• Nya svenska regler i SS 137003
• Pågående projekt inom Sv Betong – syfte undersöka
verklig potential

12. Ballast av restbetong
EN 206 omfattar numera tre typer av ballast av
återvunna material:
Ballast återvunnen ur färsk restbetong
(reclaimed washed aggregate)
= Ballast som tvättats ur färsk betong från den
egna produktionen
Ballast från krossad restbetong (reclaimed
crushed aggregate)
= Ballast av krossad betong från den egna
produktionen och som inte använts i byggnadsverk
Ballast av återvunna rivningsmaterial (recycled
aggregate), se 5.2.3.4
= Ballast av återvunna byggnadsmaterial som
använts i byggnadsverk
5.2.3.3-5.2.3.4 Ballast av restbetong och återvunna rivningsmaterial Kvalitetshandboken 5.2.3.3-5.2.3.4
NYTT!

13. Ballast från restbetong Mängd Krav
Krossad eller färsk restbetong Upp till 5 % Inget – OK att använda
Krossad restbetong Över 5 % Se återvunna
rivningsmaterial
Återvunnen ur färsk restbetong Över 5 % Sorteras och ska
uppfylla ballastkraven i
SS-EN 12620
SS-EN 206 5.2.3.3 Ballast av restbetong Kvalitetshandboken 5.2.3.3

14. Ballast av återvunna
rivningsmaterial
Ballast av återvunna
rivningsmaterial delas in i två
klasser (A och B) och som
ställer krav på ingående
beståndsdelar enligt SS-EN
12620+A1:2008. Tillåtna
mängder i olika
exponeringsklasser redovisas i
SS 137003; tabell 6.
5.2.3.3 Ballast av återvunna rivningsmaterial Kvalitetshandboken 5.2.3.4
Ur SS 137003

15. Hur ser betongtillverkarna på användning av
restbetong och återvunna rivningsmaterial som
ballast till ny betong?
• Förstudie pågår via enkät till Svensk Betongs
medlemsföretag, exempel på frågeställningar:
- omfattning?
- erfarenheter (möjligheter, svårigheter)?
- hur hanteras t.ex restbetong idag?
- energiåtgång vid krossning och transport?
- är begränsning av avfall ett incitament i sig?
- som ballast eller vägfyllnadsmaterial?
• Projektets fortsättning…

16. Exempel på pågående revideringsarbete
Svenskt arbete inom SIS
SS 137244 Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning vid frysning
SS 137245 Betongprovning - Hårdnad betong - Betongkuber för frysprovning
• TK 190 har tillsatt en arbetsgrupp som är aktiv med att revidera dessa standarder
• Standardförslag framtagna som förväntas komma ut på remiss 2016
Europeiskt arbete inom CEN
SS-EN 13791 Bedömning hållfasthet i färdig konstruktion
• Viktig standard vid t.ex tvist mellan btg-leverantör och beställare
• Revidering pågår
• Officiell ”arbetsversion” för-remissades inom TC 104 våren 2015, Sverige tyckte att
standardförslaget innehöll flera förbättringar och förtydliganden
• Officiell remiss (CEN Enquiry) förväntas 2016/17 tillsammans med en guideline
(CEN/TR)

17. Gemensamma europeiska
beständighetsregler i framtiden?
• Syfte: öka harmonisering på beständighetsområdet
• Förslag/upplägg: Införa nya s.k ”motståndsklasser” (exposure resistance classes) som
ska kunna uppfyllas genom:
• funktionsprovning enligt standardiserade europeiska provningsmetoder för
karbonatisering, kloridinträngning och frost
• alternativt genom att uppfylla föreskrivna krav (s.k ”deemed-to-satisfy limiting
values”) t.ex max tillåtet vattenbindemedeltal (som ev. kan påverkas nationellt)
• Mål att omfattas av nästa Eurokod 2 (publiceras 2021?) och nästa EN 206 men osäker
tidplan
• Pågående arbete
• Ny arbetsgrupp inom CEN/TC 104 etablerad som behandlar detta koncept mht
nästa EN 206
• Ny arbetsgrupp inom CEN/TC 250 etablerad som behandlar konceptet mht
kommande EC 2
• Svensk arbetsgrupp ska bildas som speglar allt relevant standardiseringsarbete

18. Status övrig relevant standardisering
Strålning
• Nytt EU-direktiv publicerat, ska implementeras 2018
• Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tagit fram förslag på ny strålskyddslag
som anger referensnivå för byggnadsmaterial (motsvarar i stort sett dagens
funktionskrav enligt BBR)
• Standardisering inom CEN pågår: ny mätmetod och rapport om
dosmodellering förväntas vara klara senast 2018
Hållbart byggande
• Gemensam ”PCR” för fabriksbetong och prefab kommer 2017
(PCR=produktspecifika regler vid miljöbedömning av produkter ”EPD”)
- remiss avslutad i aug (svenskt remisseminarium har anordnats)
- Sverige aktivt främst angående input CO2-upptag
• Standard för sociala prestanda publicerades 2014 men används begränsat
- standarden innebär dock många fördelar för betong!
• Europeiskt arbete påbörjat med att inkludera även anläggningsbyggande
inom hållbarhetsstandarderna