Föreläsningsmaterial som ligger till grund för utbildning till exportsäljare. Ämnesområde "affärsavtal - marknadrätt"

1. INTERNATIONELL
AFFÄRSJURIDIK
Stockholm 16/3 2015

2. INTERNATIONELLA AVTAL
När behöver vi avtal ?
Varför behöver vi avtal ?

3. Baliavtalet i hamn – värt 1 000 miljarder dollar
årligen
Det första frihandelsavtalet i Världshandelsorganisationens
historia har efter många stormar blivit verklighet. Baliavtalet,
som ska ge en skjuts åt världsekonomin värd 1 000 miljarder
dollar årligen, klubbades formellt igenom på
torsdagseftermiddagen i Genève.
Avtalet innebär att krånglig tulladministration och byråkrati
ska minskas så att handel över gränserna blir smidigare och
mindre kostsam. De fattigaste länder ska få ekonomisk hjälp
att modernisera sin tullhantering.

4. Några snabba fakta om internationell ekonomi och handel
Världsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln har emellertid
vuxit snabbare än världsekonomin; den globala exporten har femdubblats.
EU:s inre marknad består av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20
miljoner företag.
EU är den största aktören i världshandeln med varor och tjänster.
Världens tre största varuexportländer är Kina, Tyskland och USA. De tre största
varuimportländerna är USA, Kina och Tyskland.
Utvecklingsländernas andel av världs-handeln med varor är drygt 30%.
Handelsavtalet GATT(Allmänna tull- och handelsavtalet) trädde i kraft 1948. WTO
grundades 1995 och övertog GATT:s roll. Tjänsteavtalet GATS slöts 1995.
Sedan GATT började gälla har genomsnittstullen för industrivaror i industri-länder
sjunkit från 40 % till några få procent.
Totalt har WTO i dagsläget 153 medlemmar som täcker omkring 95% av världs-
handeln. Alla stora länder är medlemmar i WTO.

5. VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN
(WTO)
I världshandelsorganisationen (WTO)
förhandlar världens länder om villkoren för
internationell handel.
WTO:s regelverk - GATT, GATS och TRIPS
Läs mer http://www.regeringen.se/sb/d/2653

6. BEGREPP OLIKA AVTAL
GATS / General Agreement on Trade in Services är ett
internationellt handelsavtal vilket fungerar som regelverket för
handel med tjänster på en global nivå.
GATT reglerar handeln med varor
TRIPS innehåller regler om upphovsrätt, varumärken,
geografiska ursprungsbeteckningar, mönster/design, patent,
kretsmönster för halvledare samt företagshemligheter.
(Regler från Pariskonventionen, Bernkonventionen, Romkonventionen och
Överenskommelsen om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter har
inkorporerats i TRIPS-avtalet.)

7. WTO
Avtalen i WTO
GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) är ursprunget till det
multilaterala regelverket på handelsområdet. GATT trädde i kraft
1948 och från början deltog 23 länder. Fram till 1994 hade avtalet
utvecklats och omfattade flertalet länder med undantag främst av
statshandelsländer. Det övergripande målet var då som nu att
bidra till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd genom att underlätta
handeln.

8. GLOBALISERING ÖKAR BEHOVET AV
GEMENSAMMA AVTAL HUR VI LÖSER
TVISTER
”Bilaterala avtal om särskild tvistlösning vid
handelsavtal har funnits under hela
efterkrigstiden.
Sverige har redan ingått ett hundratal, EU runt
1 500 och i Världen ska det finnas över 3 000
handelsavtal med klausuler om tvistlösning
via neutrala institut.
Tvistlösningsavtalen har blivit mer populära i
takt med demokratisering och ökar välstånd.”

9. HANDELSAVTAL – INTE SJÄLVKLARA!
Det förhandlas just nu intensivt om ett
frihandelsavtal mellan EU och USA.
Tanken är att det ska bli fritt fram att handla med
varor över Atlanten.
Men kritiker varnar för att det kan leda till att vi får hit
produkter som strider mot europeiska hälsoregler.
FRÅGA ?
Vilka områden är aktuella och varför är lokala
producenter rädda ?

10. OLIKA FORMER AV AFFÄRSAVTAL
 Distributionsavtal
 Återförsäljaravtal
 Agentavtal
 Kommissionsavtal
 Franchiseavtal
 Mäklaravtal
 Samarbetsavtal
 Kompanjonavtal
 Joint venture-avtal
 Licensavtal
 Optionsavtal
 Letter of intent
 Konsultavtal
 Sponsoravtal
 Övriga affärsavtal
 Entreprenadavtal
 Kreditavtal
 Bemanningsavtal
 Avtal om transport och spedition
 Avtal om företagsköp
OH 2:5

11. ÅTERFÖRSÄLJARAVTAL
Klädföretaget Maximus har återförsäljaravtal
med vissa ut, hur skyltningen av Maximus
kläder ska utformas osv. förnimmelse av det
framtida livet med alltmer av dataskärmar,
återförsäljaravtalet.

12. AGENTAVTAL
Solitaire AB har agenturen för det ryska företaget
Dobre Viva som tillverkar dryckesglas. Man har
enligt ett agentavtal ensamrätten för Skandinavien,
och företagets försäljare åker runt till butiker och tar
upp beställningar.
Dessa skickas vidare ordervärdet. Man arbetar inte
under sitt eget namn utan i uppdragsgivarens namn
Dobre Viva.

13. KOMMISSIONSAVTAL
Ett företag som förmedlar försäljning av bilar via
en webbsida på Internet beskriver sina tjänster på
följande sätt:
”När du anlitar oss för att sälja din bil skriver vi ett
avtal. Avtalet kallas för ’kommissionsavtal’ och vi
arbetar under låsen om kommission.
Vi som är bilmäklare kallas för ’kommittent’.”

14. FRANCHISEAVTAL
Burger Bum AB är ett företag som hjälper till att
starta hamburgerrestauranger Man utbildar
butiksägare, skaffar lämpliga lokaler, hyr ut och
planerar restauranginredning.
Arbete tar man en avgift på 8 % av butikens
omsättning enligt franchiseavtalet.

15. MÄKLARAVTAL
Net Express AB är ett reseföretag som
förmedlar flygresor och flygbolag och
hotellbokningscentraler.
För varje förmedlad resa eller bokat rum får
Net Express mäklarprovision .

16. LETTER OF INTENT
En avsiktsförklaring används ofta för att fastställa grunddragen i ett avtal som ska förhandlas,
dvs. innan själva avtalet fullbordas. Avsiktsförklaringar påminner om vanliga avtal, men är
vanligen (om de är korrekt utformade) inte bindande i sin helhet. Bindande delar i
avsiktsförklaringar inbegriper vanligen sekretess, förhandlingsexklusivitet och en allmän
lojalitetsplikt mellan parterna.
Avsiktsförklaringar benämns med engelska termer, vanligen ”letter of intent” (ofta förkortat ”LOI”).
Det händer även att avsiktsförklaringar kallas ”memorandum of understanding” (förkortat
”MOU”).
Ett problem med avsiktsförklaringar är att de kan tolkas som bindande i större utsträckning än
vad åtminstone en av parterna avsåg vid tidpunkten vid dess tillkomst. Det är därför viktigt att
avsiktsförklaringar formuleras riktigt och verkligen återspeglar parternas avsikter.

17. UPPGIFT
Förklara innebörden av detta avtal genom att använda
läroboken och /eller källor via internet.
Joint venture avtal – Förklara och utveckla fördelar och
eventuella nackdelar med detta avtal

18. MARKNADS-
RÄTT

19. MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Lagen ska främja konsumenternas och näringslivets intressen
i samband med marknadsföring av produkter och motverka
marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och
näringsidkare (1 §).
 Med marknadsföring avses reklam och andra åtgärder i
näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen
av och tillgången på produkter (3 §).
 Marknadsföringen ska stämma överens med god
marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot
konsumenter och näringsidkare (5 §).
 Budskapet ska kunna identifieras (9 §).
 Marknadsföringen får inte innehålla vilseledande
påståenden (10 §).
 Förpackningen får inte vara vilseledande (13 §).
OH 11:1

20. MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Vilseledande efterbildningar är förbjudna (14 §).
 Endast konkursboet får i marknadsföring använda
ordet ”konkursutförsäljning” (15 §).
 Uttrycket ”utförsäljning” eller liknande ska avse
slutförsäljning av hela eller delar av lagret, gälla
under begränsad tid och innebära väsentligt lägre
priser (16 §).
 Uttrycket ”realisation” får bara användas om
försäljningen avser varor som ingår i det ordinarie
sortimentet, gäller under begränsad tid och innebär
väsentligt lägre priser (17 §).
 Jämförande reklam får inte vara missvisande (18 §).
OH 11:1 forts

21. MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Marknadsföring via e-post, telefax eller liknande får
endast skickas till den som på förhand har tackat ja
till den. Undantag är om säljaren har fått e-
postadressen vid en tidigare försäljning (19 §).
 Vid marknadsföring med e-post ska det alltid finnas
avsändaradress, om man vill att marknadsföringen
ska upphöra (20 c §).
 Andra marknadsföringsmetoder för individuell
kommunikation än de som nämns i 19 § får
användas om inte berörd person har motsatt sig
detta, t ex genom det s k nixregistret (21 §).
 Säljare som erbjuder garanti ska informera om vad
den innebär och hur man ska kunna utnyttja den
(22 §).
OH 11:1 forts

22. SANKTIONER ENLIGT
MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Förbud mot fortsatt marknadsföring som strider mot god
marknadsföringssed eller på annat sätt är otillbörlig (23§).
 Åläggande att i marknadsföringen lämna sådan information
som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt (24 §).
 Åläggande att betala marknadsstörningsavgift vid brott mot
lagen. Avgiften är lägst 5 000 kr och högst 5 miljoner kr (31 §).
 Konsument eller annan näringsidkare kan få skadestånd av en
säljare som har brutit mot lagen och därmed orsakat skada (37
§).
OH 11:2

23. SANKTIONER ENLIGT MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Beslut om sanktion kan kombineras med
vitesföre-läggande, som utfaller om
överträdelsen upprepas. Stockholms tingsrätt
(och vissa andra tingsrätter) kan utdöma vite (26
§ och 49 §).
 Talan om sådant som strider mot marknads-
föringslagen kan väckas i Marknadsdomstolen av
 Konsumentombudsmannen (KO)
 näringsidkare som berörs av marknadsföringen
 sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller
löntagare (47 §)
OH 11:2 forts

24. ALKOHOLLAGEN
 Marknadsföring får inte riktas till barn eller ungdomar under 25 år.
 Storleken på annonsen är begränsad och den får bara visa
enstaka varor samt varumärke eller annat kännetecken.
 Dryckens alkoholhalt ska anges.
 Alkoholhaltiga drycker får inte marknadsföras i TV.
 Drycker med mer än 15 procent alkoholhalt får inte finnas med i
annonser som riktar sig till konsumenter.
 Reklam för lättöl, som är tillåten, får inte kunna förväxlas med
reklam för starköl.
 Det får inte framstå i annons att hög alkoholhalt är positivt och
inte heller att alkohol är ett naturligt inslag i t ex högtider eller att
den ger social framgång eller ökar prestationsförmågan.
 Tidningsannonser om alkohol ska innehålla information om
alkoholens skadeverkningar som ska täcka minst 20 % av
annonsytan.
OH 11:3

25. PRISINFORMATIONSLAGEN
 Lagen har som mål att konsumenter ska få korrekt och tydlig
prisinformation om produkter.
 Priset kan anges på förpackningen,
på hyllkanten eller i en prislista.
 Om det finns praktiska hinder kan priset
finnas i en prislista eller prisfrågeterminal.
 Huvudregeln är att priset ska anges
skriftligt och inklusive moms.
 Om avgifter eller andra kostnader
tillkommer ska detta anges.
 Priset för en vara ska anges dels per
förpackning, dels per enhet, t ex kilo eller liter.
 Priser för tjänster ska finnas lätt tillgängliga där verksamheten
bedrivs eller marknadsförs.
OH 11:4

26. PRODUKTSÄKERHETSLAGEN
 Enligt produktsäkerhetslagen måste varor och tjänster
som företag tillverkar, importerar eller säljer vara säkra
 En näringsidkare ska enligt lagen:
 lämna säkerhetsinformation som behövs för att bedöma
riskerna (13 §)
 lämna varningsinformation om en såld vara eller tjänst anses
farlig (14 §)
 återkalla varor och tjänster om det behövs för att förebygga
skadefall (15 §)
 Konsumentverket kan meddela förelägganden och
förbud som behövs för att lagstiftningen ska efterföljas
(27 §).
 Regeringen kan utfärda föreskrifter om säljförbud och
exportförbud för varor och tjänster som är farliga (36 §).
OH 11:5

27. LAG OM LEKSAKERS SÄKERHET
Konsumentverket kan utforma
regler för leksaker för barn under
14 år avseende
 skydd för hälsa och säkerhet
 utformning
 märkning och annan
produktinformation
Näringsidkare kan överklaga
Konsumentverkets beslut till
kammarrätten.
OH 11:6

28. KONKURRENSLAGEN
Lagen har till ändamål att undanröja och
motverka hinder för en effektiv konkurrens i
fråga om produktion av och handel med
varor, tjänster och andra nyttigheter (1 kap
1 §).
Lagen ska således förhindra skadliga
begränsningar i konkurrensen, bl a genom
 Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete
mellan företag (2 kap 1 §), t ex prissamarbete,
ensamrättsavtal, marknadsuppdelning och
karteller
OH 11:7

29. KONKURRENSLAGEN
 Förbud mot missbruk av dominerande ställning (2
kap 7 §), t ex oskäliga priser och diskriminering av
vissa kunder
OH 11:7 forts

30. KONKURRENSLAGEN
OH 11:7 forts

31. Utvecklande beskrivning av dominerande ställning
Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braathens Sverige AB, enligt
vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att på olika samverkans förfarande
missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesflygmarknaden.
Några veckor efter klagomålet från Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta
klagomålsärendet och istället på eget initiativ pröva SAS förfarande.
Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillämpa sitt
Eurobonussystem på inrikeslinjerna där det fanns andra konkurrenter.
I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm-
Sundsvall.

32. SAS överklagade domen hos Marknadsdomstolen, men Marknadsdomstolen höll fast vid
Konkurrensverkets dom om att SAS Eurobonus-system på den svenska inrikesflygmarknaden
skulle förbjudas vid de linjer på vilka det fanns andra konkurrenter.
Konkurrensverket hade genom sin granskning kommit fram till att SAS missbrukat sin
dominerande ställning på den svenska inrikesmarknaden genom sin tillämpning av Eurobonus
på inrikes flygresor.
Detta strider mot konkurrenslagen eftersom det försvårar för andra flygbolag att starta eller
upprätthålla konkurrerande inrikes flyglinjer. Marknadsdomstolen fastställde därför
Konkurrensverkets åläggande för SAS att ändra tillämpningen av Eurobonus
vad gällande inrikes flygresor.

33. KONKURRENSLAGEN
 Kontroll av företagskoncentration, t ex genom uppköp och
samgåen-
de (4 kap 1 §). Stockholms tingsrätt kan utfärda förbud mot före-
tagskoncentration efter anmälan från Konkurrensverket (4 kap 13
§)
 En företagskoncentration ska enligt lagen anmälas till Konkurrensverket
om företagen tillsammans har en årsomsättning på mer än 4 miljarder
kr och minst två av de berörda företagen vardera har en
årsomsättning i Sverige på över 100 miljoner kr (4 kap 6 §)
 Åtgärder. Konkurrensverket är övervakande myndighet och kan
vidta följande åtgärder:
 Undersökningar (gryningsräder) av misstänkta överträdelser, efter
beslut Stockholms tingsrätt (5 kap 3 §)
 Ålägga företag att upphöra med överträdelser av förbuden i lagen (3
kap 1 §).
 Väcka talan om s k konkurrensskadeavgift, lägst 5 000 kr och högst 10
procent av företagets omsättning (3 kap 5-6 §). Beslut fattas av
Stockholms tingsrätt
 Ålägga företag att lämna uppgifter (5 kap 1 §)
OH 11:7 forts

34. GRUPPUNDANTAG FRÅN
SAMARBETSFÖRBUDET
Regeringen har beslutat om följande undantag:
 vertikala avtal, t ex franchiseavtal
 vertikala avtal inom motorfordonssektorn
 specialiseringsavtal
 avtal om forskning och utveckling
 avtal om tekniköverföring
 avtal inom försäkringssektorn
 avtal om viss taxisamverkan
OH 11:8

35. OFFENTLIG UPPHANDLING OCH
KONKURRENS
 Verksamhet som drivs av statliga myndigheter, kommuner och
landsting är i mindre grad konkurrensutsatt.
 Varor och tjänster kan dock köpas upp, konkurrensutsättas, vilket
ofta görs genom ett upphandlings- eller anbudsförfarande.
 Det är främst två lagar som rör offentlig upphandling och
konkurrens:
 lagen om offentlig upphandling (LOU)
 lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter
och posttjänster
 Exempel på överträdelser är om en offentlig beställare väljer en
leverantör som inte uppfyller villkoren i anbudsförfrågningen eller
inte väljer den som har lämnat det mest förmånliga anbudet.
OH 11:10

36. Exempel på konkurrensbegränsande samarbeten
•Prissamarbete. Det är förbjudet för företagen att samarbeta med varandra både direkt och indirekt i
till exempel en inköpsorganisation eller en branschförening. Förbudet gäller både horisontellt och
vertikalt prissamarbete.
•Begränsningar eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar. Avtal om
produktionskvoter, specialiseringsavtal, exklusivavtal eller patentlicensavtal kan begränsa
konkurrensen.
•Marknadsuppdelning. Det händer att konkurrenter delar upp ett geografiskt försäljningsområde eller
en kundkrets mellan sig. I allmänhet hindrar, begränsar eller snedvrider den sortens avtal konkurrensen
och är därför förbjudna.
•Diskriminering. Diskriminering till följd av avtal, beslut eller samordnat förfarande är förbjudet om det
leder till en konkurrensnackdel för en handelspart. Ett exempel är när en leverantör kommer överens
med sina återförsäljare om att en viss kund ska få sämre villkor vid leverans.
•Kopplingsförbehåll. Ett exempel är om en köpare, för att få köpa en produkt, tvingas köpa även en
annan produkt eller tjänst som köparen annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband
mellan tilläggsprodukten och huvudprodukten i avtalet kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet
accepteras bara kopplingar som är motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl.
KKV.SE

37. Juridiska begrepp
Marknadsföring – Försäljningsfrämjande åtgärder , tex reklam mm
Otillbörlig marknadsföring – Brott som begås av näringsidkare som i sin marknadsföring agerar i strid
mot god affärssed eller på annat sätt uppsåtligen (avsiktligt) vilseledenande
Marknadsstörningsavgift – En särskild avgift som kan åläggas en näringsidkare vid otillbörlig
marknadsföring
Vite – I förväg bestämt penningbelopp som ett företag måste betala om det inte följer åläggande
eller förbud enligt beslut av domstol eller myndighet
Produktsäkerhet – Krav som ställs på varor och tjänster som företag tillverkar , importerar eller säljer
för att motverka risk för skada på person eller egendom
Konkurrensbegränsande samarbete – Avtal mellan företag vars syfte eller resultat är att
konkurrensen på marknaden hindras , begränsas eller snedvrids

38. Juridiska begrepp
Samordnat förfarande – Fall då företag utan att ha ett direkt avtal tillämpar ett viss förfarande i
samförstånd
Horisontellt avtal – Avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan , tex mellan butiker
Vertikalt avtal – Avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan , te x mellan butik och
leverantör
Kartell – Överenskommelse mellan annars konkurrerande företag om att avstå från konkurrens på
en marknad (dela upp en marknad)
Dominerande ställning – Fall då företag har en så stark ekonomisk ställning att man kan hindra en
effektiv konkurrens på en marknad (prisdumpning mm )
Leveransvägran – Form av diskriminering som innebär att leverantör inte levererar varor till en viss
kund
Företagskoncentration – Fall då två eller flera självständiga företag slås ihop eller då en eller flera
personer som redan kontrollerar minst ett företag får kontroll över ett
annat företag

39. OH 11:9