Åbo universitet Hur man gör bra enkäter

3. 3
Frågeformulär och responsalternativ
Öppna frågor:
Nämn vilka frukter du tycker om: ___
Nämn vilka frukter du inte tycker om: ___
De lättaste frågorna att göra eftersom de ställs på ett
naturligt sätt. Nackdelen är att de oftast inte kan
analyseras systematiskt. Vid öppna frågor är det
forskaren som kategoriserar svaren vilket kan ställa till
problem. Användbar i två situationer: när det är klart hur
svaren skall analyseras, när svaren skall hjälpa till att
förklara ett statistiskt resultat.

4. 4
Dikotom skala
Kryssa för ifall du tycker om följande frukt (JA) eller inte
(NEJ)
JA NEJ
Tycker du om äppel ___ ___
Tycker du om banan ___ ___
Tycker du om mandarin___ ___
Tycker du om apelsin ___ ___
Rangordningsskala:
Rangordna följande frukter enligt hur mycket du tycker om
dem (3 framför den godaste, 0 framför den minst goda)
äppel ____
banan ____
mandarin ____
apelsin ____
Nom
Ord

5. 5
Likert-skala utan benämning av skalstegen
I vilken grad håller du med om följande påståenden.
HÅLLER EJ HÅLLER
ALLS MED HELT MED
Jag tycker om äppel .................0 1 2 3 4 5 6
Jag tycker om banan ................0 1 2 3 4 5 6
Jag tycker om mandarin ..........0 1 2 3 4 5 6
Jag tycker om apelsin ..............0 1 2 3 4 5 6
Likert-skala med benämnda skalsteg
0 = håller ej alls med 1 = håller ej med
2 = håller devis ej med 3 = vet inte
4 = håller delvis med 5 = håller med
6 = håller helt med
Slutna frågor/frågor med svarsalternativ
Int

6. 6
Semantiska differentialer
Jag tycker äpplen smakar gott << < 0 > >> illa
Jag tycker banan smakar gott << < 0 > >> illa
Jag tycker apelsin smakar gott << < 0 > >> illa
Jag tycker banan smakar gott << < 0 > >> illa
0
“Kvotskala”
Hur uppfattar du dig själv? Indikera med ett kryss per rad hurdan du
tycker att du är, hurudan du skulle vilja vara, och hur du tror att andra
uppfattar dig. ’0’ betyder avsaknad av egenskapen i fråga. ’100’
betyder att du har så mycket som möjligt av egenskapen.
Trevlig…
Du anser att du är…
Du skulle vilja vara…
Andra tycker du är…
0 100
Int
Kvo

7. 7
Exempel på psykometrisk variabel med 10 item- självskattning
Ringa in hurudan du tycker att du är. Skalan är från 0 till 3. (0= jag håller
ej alls med, 1= håller ej med, 2= håller med, 3= håller helt med)
1.på det hela taget är jag nöjd med mig själv 0 1 2 3
2. ibland tycker jag att jag inte alls är bra 0 1 2 3
3. jag tycker att jag har goda sidor 0 1 2 3
4. jag kan göra saker lika bra som de flesta 0 1 2 3
5. jag har inte mycket att vara stolt över 0 1 2 3
6. ibland känner jag mig värdelös 0 1 2 3
7. jag känner mig åtminstone lika värdefull som andra 0 1 2 3
8. jag önskar jag tyckte bättre om mig själv 0 1 2 3
9. jag är misslyckad 0 1 2 3
10. jag tycker bra om mig själv 0 1 2 3
Efter att respondenten fyllt i alla 10 items produceras ett mått på
personens självskattning som medelvärdet av alla 10 item. Item som är
negativt formulerade räknas inverterade (0=3; 1=2; 2=1; 3=0).
Int

8. 8
”Vet inte”?
Hur skall man behandla ”vet inte” alternativet? Olika alternativ:
1 2 3 4 -9
helt av delvis av delvis av helt av vet inte
samma samma motsatt motsatt (varken för
åsikt åsikt åsikt åsikt eller mot)
Tycker du om bananer? ja [ ], nej [ ], vet inte [ ]
1
helt av
samma
åsikt
2
delvis av
samma
åsikt
4
delvis av
motsatt
åsikt
3
vet inte
(varken för
eller emot
5
helt av
motsatt
åsikt

9. 9
Agency beliefs in effort (Little & Wanner, 1997)
(1=almost never, 2=sometimes, 3=often, 4=almost always)
•When it comes to learning something new in school, can you work hard
enough at it?
•When it comes to figuring out a new lesson, can you put enough effort
into it?
•When it comes to figuring out a new lesson, even if it's difficult, can you
put enough effort into it?
•When it comes to understanding new things in school, can you keep on
trying long enough at it?
•When it comes to understanding new things in school, can you keep on
trying long enough at it?
•When it comes to understanding new things in school, even if it's difficult,
can you keep on trying long enough at it?

10. 10
Slutna frågor/frågor med svarsalternativ
Är lite svårare att göra än öppna frågor men de är lättare
att analysera. Svårt att hitta alternativ som täcker alla
eventualiteter men som ändå inte överlappar. Borde
också inkludera ”vet ej” eller ”annat”. Undvik negativt
ställda frågor om möjligt. T.ex. Det är inte roligt att läsa
böcker.
Undvik mångtydiga frågor. Undvik frågor om hypotetiska
situationer, jargonger, fackspråk och mångtydigheter.
Undvik ledande ord, var klar och koncis. Undvik att ställa
frågor som du inte behöver.

11. 11
Exempel: dåliga frågor
•Vilket betyg ger du för den nya läroplanen då det gäller
verklighetsanknytning och användbarhet? Högt/medel/lågt
•Innehåller två frågor men bara ett svarsalternativ!
•Är folk bättre utbildade idag än för tio år sedan? Ja/nej
•De flesta människor har ingen kunskap om detta och borde alltså
inte kunna svara på den. Risken finns att de ändå svarar!
•Hur ofta straffar ni elever? Aldrig/månatligen/veckovis/dagligen
•Mångtydig fråga, vad betyder straffa? Vem syftar man på skolan
eller läraren? Osv…

12. 12
Hur välja sampel?
• I ett krig i USA dödades 10 av 1000 soldater. Under samma tid dog
20 av 1000 människor i New York.
= det är säkrare att vara soldat i krig än att bo i New York. ?!
• Varför stämmer inte detta?
• Urvalet är avgörande för resultatet!
• Undersök helst hela populationen! Om du besluter dig för att
använda sampel förlorar du ev. i kvalitet.
• Sampel sparar tid och pengar för forskaren. Sampel är en genväg
som kan ge nästan så bra resultat som om man studerar hela
populationen, men till ett mindre pris och snabbare.
• En stor del av dataanalysmetoderna baserar sig på sampelteorier
t.ex. alla signifikanstest utgår från att data är insamlade ur ett
slumpvist urval från en definierad population.

13. 13
• Population: den grupp som du vill undersöka
t.ex. finlandssvenska skolelever i åk 6. Måste
alltid definieras innan du börjar!
• Sampel, urval: den grupp som du verkligen
undersöker ur populationen t.ex.
finlandssvenska skolelever i åk 6 i 20 skolor i
Svenskfinland. Resultaten generaliseras
sedan att gälla hela populationen. Samplet
måste vara representativt för hela
populationen!

14. 14
Olika typer av sampel
• 1. Slumpmässigt (randomiserat) sampel
• i teorin det enda rätta. Slumpvist urval ur populationen t.ex. med
slumpgenerator på dator, lottdragning o. dyl. Gör att man kan beräkna
sannolikheter, påverkas ej av forskarens egna val. Problem: väldigt
utspritt, t.ex. endast enstaka fall per ort. Ex. vi har en lista på samtliga
svenskspråkiga lärare i Finland och låter en dator plocka ut 400
slumpvist utvalda lärare.
• 2. Stratifierat sampel (xx% från strata I, xx% från strata II, etc..)
• grupperar populationen i enligt några karaktäristika. T.ex. om 68 % av
populationen är kvinnor skall även samplet ha 68 % kvinnor. Inom varje
grupp (strata) skall urvalet ske slumpmässigt. Kräver svåra beslut om
undersökningen omfattar fler grupper.
• 3. Experimentell design (försöksgrupp - kontrollgrupp)

15. 15
Olika typer av sampel
• 4. Kriterierelaterat sampel, ifall du vill påvisa generaliserbarhet bör
du påvisa enligt vilka kriterier du valt individerna, eller hur de
motsvarar “normalpopulationen”.
• systematiskt sampel. T.ex. väljer ut elever i finländska skolor med
utländsk bakgrund, i ett slumpvist sampel skulle de vara väldigt få, men
nu blir urvalskriteriet att de skall tillhöra denna grupp för att bli valda.
• 5. Kluster (vanligt att “plocka” klasser)
• Saker som vi är intresserade av uppträder ofta i kluster, grupper, t.ex.
klasser, skolor. Därför kan vi omdefiniera populationen till dessa kluster
(t.ex. lågstadieskolor) och välja vårt sampel från dem t.ex. slumpvist.
Skolor och klasser är case framom enskilda elever, lättare att få tag i
adresser till skolor än enskilda individer. T.ex. vi väljer ut 50 skolor av
alla Finlands skolor och undersöker hela lärarkåren i de utvalda
skolorna.

16. 16
Exempel
I en undersökning av David m.fl. (1994) frågade man elever och
föräldrar hur de väljer skola för sina barn. Endast 50 % av
föräldrarna svarade vilket gav två grupper av elever: de vars
föräldrar svarade och de vars föräldrar inte svarade. Forskaren
märkte att det fanns en stor skillnad mellan de båda grupperna.
Elever i den första gruppen poängterade olika
utbildningsaspekter för skolvalet medan de vars föräldrar inte
svarade poängterade bekvämlighetsaspekter. Detta är ett indirekt
bevis för att de båda grupperna av föräldrar också är olika (ifall
de kunde undersökas). Forskaren lyckades intervjua några
föräldrar ur den andra gruppen och märkte att de var olika, de
poängterade barnets egna önskningar men annars var de mindre
aktiva i urvalsprocessen.

17. 17
Steg vid val av sampel
avgör om du skall använda ett sampel och varför
definiera populationen du vill undersöka
lista de som hör till populationen eller bestäm
egenskaperna hos populationen
uppskatta sampelstorleken du behöver, använd ett stort
sampel
välj en metod för att välja ut samplet ur populationen
(slump, systematiskt, stratifierat…)
välj en metod för korrigering (tänk på svarsbenägenhet,
obesvarade frågor…)
undersök ditt sampel, hur ser ditt sampel ut i jämförelse
med ett idealt sampel eller hela populationen
korrigera om nödvändigt (avvägning)

18. 18
Hur många försökspersoner?
• För statistisk beräkning bör du ha fler individer än antal frågor.
5-10 ggr större än antalet variabler.
• Ej större bortfall än 15% (enl. vissa 30%) av responser på
insamlat data
• Tänk på hur stora “celler” du vill jämföra med varandra. T.ex.
tillräckligt många av vardera könen osv…
• Enligt det test du vill utföra (t.ex. faktoranalys kräver tre
gånger fler försökspersoner än antal item).
• Ha ett så stort sampel som möjligt!
• Vi kan endast kontrollera för kvaliteten genom
sampelstorleken – det endas som vi kan påverka själva!
20 case- i varje grupp = högt standardfel
60 case- i varje grupp = mindre standardfel
80 case- i varje grupp = ganska litet

19. 19
Behandling av rådata
1. Insamling av rådata
- Vem samlar in
- Vilka instruktioner?
- Hur reagerar
respondenterna?
2. Databearbetning
- Kodning
- Kategorisering
- Systematiskt bortfall (tex
oreliabla frågor)
- Osystematiskt bortfall (t.ex.
misstag, tidpunkt)3. Bortfall?
- Utesluta?
- Ersätta värden?
- Analys av extremfall
- Välj analysmetod i förväg

20. 20
Reliabilitet och validitet
• Reliabilitet betyder hur väl du lyckas mäta det du avser mäta, dvs. hur
noggrann eller tillförlitlig mätningen är. Influeras av t.ex. instrumentet,
misstag, kodning osv…
Validitet betyder hur väl det mätta fenomenet motsvarar verkligheten, dvs.
hur sanningsenlig mätningen är.

21. 21
Ifall man man visualiserar konstruktionen av items med att
“skjuta i prick”, kan tre scenarion ritas. Längst till vänster
motsvarar. I mitten är
Låg reliabilitet
Låg validitet
Frågorna ej det undersökta
området och de är ej heller
sinsemellan
sammanhängade
Hög reliabilitet
Låg validitet
Samstämmigheten
mellan frågorna hög,
men de motsvarar ej det
forskaren vill undersöka.
Hög reliabilitet
Hög validitet
Frågorna
samstämmiga och
motsvarar det
forskaren vill
undersöka.
random error

22. 22
Vanliga problem vid design av enkäter
Ställer forskningsfrågorna
Dvs man blandar ihop studiens forskningsfrågor med enkätfrågor. Oftast är
forskningsfrågorna inga bra enkätfrågor.
Tror de flesta lärare att pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor? Ja/nej/vet ej
Ställer ledande frågor
Man ställer frågorna så att man får det svar man önskar, kan avslöjas redan i följebrevet.
Hur viktig är kvaliteten på undervisningen då du väljer skola? 1 viss betydelse/ 2 medium
betydelse/3 stor betydelse
För långt frågeformulär
Mycket vanligt problem som inverkar på bl.a. svarsfrekvensen
Ställer oväsentliga frågor
Ställer frågor som man redan vet svaret på eller som man kan hitta svaren till på andra sätt.
Använder stötande språk
I misstag kan det hända att man formulerar frågor på ett sådant sätt att de kan verka
stötande för vissa respondenter.