California dreaming? Zetterberg 2012 10 12

1

California dreaming?

Länkning av utsläppshandelssystemen i EU
och Kalifornien – möjligheter och hinder

Lars Zetterberg FORES 12 oktober 2012

2
Utsläppshandel – så funkar det
Pris

p

cap Emissioner

 Utsläppshandel är ett kvantitetsbaserat styrmedel. Myndigheten sätter utsläppsnivån
och priset bestäms av marknaden.
 Ett föreskrivet antal utsläppsrätter allokeras till industrin som måste minska utsläppen
så de motsvarar antalet rätter.
 Marginalkostnaden bestämmer priset på rätterna

3

EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS
 Startade 2005
 Omfattar nästan 50% av EU:s CO2-utsläpp, ca 2200
Miljoner ton CO2-ekv/år
 Sektorer: Energi, massa- och papper, mineral, järn- och
stål, raffinaderier


4

Kaliforniens utsläppshandelssystem
• Startar 2013
• Kommer att omfatta ca 85% av utsläppen år 2015,
motsvarande ca 340 Miljoner ton CO2-ekv.
• Sektorer: Från 2015 elproduktion, energiintensiv
industri, drivmedel för transporter, naturgas och andra
bränslen


5

Politiskt stöd för länkning

April 2011: Connie Hedegaard träffar Kaliforniens
guvernör Jerry Brown och bekräftar planer att länka
EU:s utsläppshandelssystem med Kaliforniens


6

Varför länka två
utsläppshandelssystem?
 Ekonomisk teori menar att de totala kostnaderna
minskar. Systemet med höga kostnader kan köpa
utsläpprätter från lågkostnadssystemet
 Samma pris på CO2, Minska snedvridning av
konkurrensen
 Signalera politiskt samarbete som kan få med andra
länder i klimatpolitiken


7
Två system före länkning:
System 1 System 2
Pris Pris

p1

p2

cap Emissioner cap
Emissioner

 System 1 har en högre ambitionsnivå och därmed höga åtgärdskostnader och högt
pris
 System 2 har lägre ambitionsnivå, låga åtgärdskostnader och lågt pris


8
Efter länkning:
System 1 System 2
Pris Pris

p1
pL
p2

cap eLänk Emissioner eLänk cap
Emissioner

 Vid länkning kommer högkostnadssystemet köpa rätter av lågkostnadssystemet
 Högkostnadssystemet: utsläpp ökar, priset sjunker. Lågkostnadssystemet: vice versa
 Detta pågår tills priset utjämnats i båda systemen


9
Efter länkning:
System 1 System 2
Pris Pris
utsläppsrätter

pengar
p1
pL
p2

cap eLänk Emissioner eLänk cap
Emissioner

 Totala utsläppen oförändrade
 Totala kostnaden minskar


10

Viktiga aspekter vid länkning

1. Hur ambitiösa emissionsmålen i de två system är
relativt varandra
2. Vilka externa krediter som tillåts
3. Priskontrollerande mekanismer
4. Utsläppsrätternas giltighet


11

1. Ambitionsnivån – viktigt för att:

 Stora skillnader i pris innebär stora överföringar av
pengar och stora förändringar i emissioner och pris.
Kan bli svårt för det ena systemet att acceptera
 Å andra sidan, alltför likvärdiga system innebär liten
vinst med länkning


12
EU:s och Kaliforniens ambitionsnivåer
Uppskattat pris på utsläppsrätter är ett mått på ambitionsnivå
EU:
 2011: $ 9-23
 2020: $ 17-37

Kalifornien:
 2013: $15
 2020: $15 - 75

Slutsats: jämförbara ambitionsnivåer, men stor osäkerhet


13

2. Externa krediter - viktigt för att:

EU ETS Kalifornien

CDM Nationella skogskrediter

 EU tillåter CDM-krediter, Cal tillåter nationella skogskrediter
 Användningen av en kredit i ett system har en påverkan på det andra systemet
 En eventuell restriktion på krediter i ett system kan kringgås
 Slutsats: detta skapar problem vid en länkning


14
3. Priskontrollerande mekanismer
Varför finns dessa?
 Utsläppshandel innebär säkerhet om emissioner,
men inte pris
 EU (fas 1): Priset nådde 34 EURO för att sedan falla
till nästan 0.
 I USA diskuteras i tillägg ofta pristak, p.g.a. oro för
höga kostnader och sämre konkurrenskraft


15
Pristak så funkar det:
Pris Pris

Utan pristak Med pristak

p p
Emissioner
ptak

cap cap etak

 När priset överstiger taket, frigörs fler utsläpsprätter
 Emissionerna ökar, medan priset ligger kvar på taknivån. Systemet övergår till att likna
en skatt


16

EU och Kalifornien om pristak
 EU-direktivet förbjuder pristak eftersom då skulle
utsläppsmålet äventyras.
 Kalifornien tillämpar ett pristak i tre steg: $40, $45,
$50. Men rätterna lånas från kommande perioder.
Därmed är den totala volymen begränsad, precis
som i EU.

Slutsats: Borde inte utgöra ett hinder för länkning


17

4. Utsläppsrätternas giltighet i KP 2
KP 2

Om KP 2 inte omfattar Kalifornien:
• Import av UR till EU: utsläppen ökar i EU
och måste då minska i den icke
handlande sektorn. EU får svårare att
klara målet.
• Export av UR till Cal: Utsläppen minskar i
EU, ökar i Cal. Då kan utsläppen öka i
EU:s icke handlande sektor

18

Slutsatser
Det inte troligt med en länkning av systemen, i alla fall
inte på kort sikt.
• Sen högnivåmötet har Kalifornien flyttat fokus från EU och
tillkännagivit att man länkar med Quebec. EU kommer att
länka med Australien
• Ett stort problem är frågan om vilka krediter som
erkänns. Kalifornien tillåter skogskrediter, vilket EU inte
tillåter. EU tillåter användning av CDM-krediter, vilket
Kalifornien inte inkluderar
• Kaliforniska utsläppsrätter som importeras kan inte
användas av EU för att klara KP 2 åtaganden


19

En möjlig väg framåt
 Det finns en gemensam syn att skapa en global
koldioxid marknad. En tro på utsläppshandel.
 Frågan om pristak har tidigare varit ett stort problem,
men inte i fallet med Kalifornien.
 Gemensam syn på krediter kan vara möjlig i
framtiden.
 Det finns möjligheter att justera systemen för att
förenkla en framtida länkning.
 Det kräver naturligtvis en politisk vilja


California dreaming? Zetterberg 2012 10 12

Recomendados

Recomendados

Más contenido relacionado

Más de tankesmedjanfores

Más de tankesmedjanfores (20)

California dreaming? Zetterberg 2012 10 12