1. Fäladsgården
2013-14
onsdag 4 september 13

2. Fäladsgården - Vision
!
På Fäladsgården
skapar elever och lärare tillsammans
framtidens kompetenser genom:
• kreativitet
• samarbete
• kunskap
!
onsdag 4 september 13

3. Personal på Fäladsgården
Elevhälsoteam
Skolbibliotikarie
Skolcafé
Lärare
Övrig personal; vaktmästare, administratör,
lokalvårdare
onsdag 4 september 13

4. Fäladsgården - Vi kan!
http://www.youtube.com/watch?v=-_PYB3naN1I&feature=youtu.be
onsdag 4 september 13

5. Digitala Fäladsgården
Hemsidan: www.lund.se/faladsgarden öppen
Allmän info om skolan, föräldrainformation
Google Apps www.fäladsgården.se öppen (det mesta)
docs, kalender, lektionsinfo, läxor, inlämningar, fortlöpande
lärarrespons, (lektionsplaneringar)
Skola 24 lund.skola24.se inlogg
Frånvaro
Unikum start.unikum.net inlogg
Lokala pedagogiska planeringar (LPP), lärarrespons (efter
inlämningsuppgifter), (Skriftligt omdöme, IUP, elev/lärarreflektion)
onsdag 4 september 13

6. SAMS på Fäladsgården
Stoppa All Mobbing Snarast
onsdag 4 september 13

7. Du kan läsa om SAMS på hemsidan
onsdag 4 september 13

8. Definition - mobbing:
En person är mobbad när han eller hon,
upprepade gånger och under viss tid,
blir utsatt för negativa handlingar från
en eller flera personer
onsdag 4 september 13

9. Definition - trobbing:
Oacceptabelt beteende mellan individer,
enstaka händelser som t.ex. kan
innebära knuffar, slag, elaka
kommentarer och blickar.
onsdag 4 september 13

10. Vad gör vi på Fg för att motverka
mobbning och trobbing
SAMS-gruppen arbetar enligt en
reviderad modell av Farsta-metoden,
intryck av fd barnombudsmannen
Gunnar Höistads tankar om mobbing,
egna erfarenheter på skolan och tankar
från skolans elever.
onsdag 4 september 13

11. Vad gör vi på Fg för att motverka
mobbing och trobbing?
• I klassen finns 1-2 SAMS-elever som klassen valt i slutna
val.
• All personal agerar och rapporterar till SAMS-gruppen då
man ser mobbing eller trobbing.
• Pedagogerna påverkar gruppindelningar och placeringar i
klassrummet.
• Vi uppmanar alla föräldrar att kontakta SAMS-vuxna vid
misstänkt mobbing och inte agera själva. Låt SAMS-
gruppen agera först!
• Vi arbetar förebyggande på reflektionsdagar, säga nej m. m.
onsdag 4 september 13

12. Hur arbetar SAMS-gruppen?
1. Händelse
2. SAMS får information om händelsen.
3. SAMS försöker samla in mer information från olika
håll.
4. Mobbaren kallas till ett strukturerat samtal.
5. En vecka efter första samtalet sker ett
uppföljningssamtal med mobbaren. Före samtalet
har vi talat med SAMS-elever, personal och den
utsatte för att kontrollera att det dåliga beteendet
upphört.
6. SAMS-vuxna kontaktar hemmen.
onsdag 4 september 13

13. Nutidens skola
onsdag 4 september 13

14. Skolans ändrade förutsättningar
Globalisering
Teknisk utveckling
Kunskapsexplosion
Individualism
Informationsexplosion
Helt nya krav på skolan
onsdag 4 september 13

15. Entreprenörskap
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
onsdag 4 september 13

16. Entreprenörskap
Kreativitet
Nyfikenhet
Självförtroende
Pröva egna idéer
Lösa problem
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
onsdag 4 september 13

17. Entreprenörskap
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
onsdag 4 september 13

18. Entreprenörskap
Ta initiativ
Ta ansvar
Arbeta självständigt
Samarbeta
”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
onsdag 4 september 13

19. Fyra grundperspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
onsdag 4 september 13

20. Fyra grundperspektiv
Historiskt perspektiv
Miljöperspektiv
Internationellt perspektiv
Etiskt perspektiv
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande
perspektiv.”
Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
onsdag 4 september 13

21. Betyg
Årskurs 6, 7, 8 och 9 betyg höst- och vårtermin
http://korta.nu/betygisexan
onsdag 4 september 13

22. Nationella prov
Åk 6:, engelska, matte, No, So, svenska
Åk 9: engelska, matte, No, So, svenska
(datum se Hemsidan, Planeringskalendern eller Skolverket)
onsdag 4 september 13

23. Kursplan
Syfte
Centralt innehåll
Kunskapskrav
onsdag 4 september 13

24. Exempel - samhällskunskap
Syfte:
”analysera och kritiskt granska lokala,
nationella och globala samhällsfrågor ur olika
perspektiv”
onsdag 4 september 13

25. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård,
räddningstjänst och skola.
Yrken och verksamheter i närområdet.
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors
lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen
om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
Pengars användning och värde. Olika exempel på
betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan
kosta.
Centralt innehåll - åk 1-3:
onsdag 4 september 13

26. Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt
kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat
använder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker
till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,
till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka
beslut.
Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika upp-
drag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Centralt innehåll - åk 4-6:
onsdag 4 september 13

27. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och
arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras
genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt
diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska
dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet,
våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och
vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur
de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former
av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Centralt innehåll - åk 7-9:
onsdag 4 september 13

28. I årskurs 3:
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter
och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan
behövas.
Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver
även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Kunskapskrav
onsdag 4 september 13

29. I årskurs 6, för betyget E:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att
undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska struktu- rer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper
kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att
påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband
med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang
och till viss del underbyggda argument.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel
på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser
fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer
kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Kunskapskrav
onsdag 4 september 13

30. I årskurs 9, för betyget E:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i
samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till
viss del underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss
del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra
enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former
för gemensamt beslutsfattande.
Kunskapskrav
onsdag 4 september 13

31. I årskurs 6, för betyget A (utdrag):
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa
samband inom olika samhällsstrukturer.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med
välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument.
Kunskapskrav
onsdag 4 september 13

32. I årskurs 9, för betyget A (utdrag):
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa
samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med
välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning
växla mellan olika perspektiv.
Kunskapskrav
onsdag 4 september 13

33. Förhållningssätt
onsdag 4 september 13

34. Blunda för felen!
Se kvalitéerna
onsdag 4 september 13

35. Våga möta
eleverna där de
är!
Ge förutsättningar!
Öppna uppdrag Lpp
onsdag 4 september 13

36. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
onsdag 4 september 13

37. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
onsdag 4 september 13

38. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
onsdag 4 september 13

39. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
onsdag 4 september 13

40. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

41. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

42. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
matris, text
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

43. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
matris, text
Unikum:
LPP
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

44. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
matris, text
Unikum:
LPP
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

45. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
matris, text
Unikum:
LPP
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

46. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
matris, text
Unikum:
LPP
Unikum:
LPP
onsdag 4 september 13

47. Vår lärandemodell
Planering)
Under,
visning)
Bedömnings,
underlag)
Lärar,
bedömning)
Elev,
re7lektion)
Utvärdering)
Unikum
LPP
Öppna uppdrag
formativ respons
t ex Googledocs
film, podcast
keynote, rapport
drama, praktisk
produkt, test
processen, produkt
Unikum: matris, text
Unikum:
matris, text
Unikum:
LPP
Unikum:
LPP
Betyg
onsdag 4 september 13

48. Klassmöte
Klass 6a i sal 02
Klass 6b i sal 05
Klass 6c i sal 13
Klass 6d i sal 14
onsdag 4 september 13