5. Vattenreningen i projektet
• Alaska - biologisk rening
• För funktion finns krav på
rengöringsmedel
• Grovslam – sediment
Mellanslam – sediment
Finslam – Underspolning
• Biologiska reaktorer 2 st
Skumplastkuber
(biobärare)
Återvinning via
lamellseparator
6. Utvärderingar vattenrening
• Sweco 2003 (2)
• IVL 2004(3)
• Slutna system klarar zinkvärdena
• Kemisk behandling – Ok enligt IVL, ej Ok
enligt Sweco
• Biologisk – Ej ok enligt Sweco, IVL kollade
inte
7. Teorier zinkreduktion
• Partikulärt zink kan avskiljas/sedimenteras
• pH värde styr om zink är komplex form eller jonform
• Påverkan av komplexbildare
8. Polersteg för reduktion av zink
• Polersteg efter befintlig rening
Sandfilter
Torvfilter
Jonbytare
Membranfilter
Indunstare
9. Prover
• Dygnsprover från biltvättar
• pH justerades i labskala
• Optimalt pH 8,6-9,2 (Minskar zink med
60%)
• NTA påverkan (ingen)
• Sandfilter (51-68% reduktion)
• Torvfilter (85% reduktion)
10. Problem och felkällor
• Kontaminerade prover
• Ej exakta anlaysmetoder
• Lagring av prover
• Temperatur och salthalter varierar under
året.
• Engagemang i branschen
11. Slutsatser
• Sedimentera zink maximalt pH 8,6-9,2
• Tillsätta buffertkemikalier
(karbonater/fosfater)
• Sandfilter – bra polermetod. Billig.
• Torvfilter – bra polermetod. Dyrare i drift.
• NTA – påverkar inte zink i biologiska
reningsverk.
12. Källförteckning
Källförteckning
• (1) Zinkutsläpp från Fordonstvättar (2005)
http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:411381/FULLTEXT01.pdf
• (2) Sweco 2003 Rapport Biltvättanläggningar
http://www.habo.se/global/Dokumentarkiv/Dokument/Milj
%C3%B6%20och%20%C3%85tervinning/Milj%C3%B6skydd/SPIs
%20rekommendationer.pdf
• (3) IVL (2004) Utvärdering av fordonstvättar ur ett bredare
perspektiv
http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800071759/13
66708468361/B1554.pdf
Tack för mig – David Löwenstein, 2014-04-27
Notas del editor
Det är känt att tungmetaller förekommer i avloppsvatten från biltvättar. Olika reningsmetoder används för att rena vattnet vid biltvätten.Oljeavskiljare följt av någon form av kompletterande rening. Biologisk rening är vanligt och det är ett problem att avskilja zink från vattnet.
Syfte - Projektet tittar på hur man kan optimera/komplettera biologiska reningen Alaska.
Uppdragsgivare är Kemibolaget AB, som är en leverantör av biltvättprodukter. De har bidragit med kunskap, tid, kemikalier och kunder (biltvättar)
Mål att finna en hållbar lösning för biltvättar att kunna rena sitt avloppsvatten, till de nivåer att det kan släppas till kommunala avloppsnätet.
Tillsynsmyndigheten är de som sätter kraven för biltvättarna.
Projektet har skett vid KTH, avd Industriell Ekologi av Sanna Ekström.Handledare Per Olof Persson, Industriell Ekologi
Metoder – Litteraturstudier och teorier om rening
Praktiska tester – Statoil Nacka Strand och Hammarby Sjöstad
Först görs djupdykning i zink och dess förekomst i miljön.
Hur det används och var .
Essentiellt grundämne och hos levande organismer är både en för låg halt och för hög halt farligt.
Höga halter –påverka immunförsvaretFörstärker den giftpåverkan som koppar har.
Zink finns överallt i miljön – dock är det mest koncentrerad till stadsmiljöer.Zink bioackumuleras inte i näringskedjan. Dock kan det ske ackumulering i jorden (stadsmiljöer)
1994 producerades 7 miljoner ton zink. Utvinns främst ur sulfidmlam.
Används för att skydda produkter och maskiner mot rost – galvanisering. offeranoder
Även i legeringar, gummi, färg, kosmetika, läkemedel etc.
Vanligast - Zink når miljön genom naturlig erosion till vatten.
Viktigt att slam och vatten från biltvättar inte har höga halter zink.Påverkan arbetsmiljö för anställda på reningsverk och det stör reningsprocesserna.Slammet som man vill lägga på åkrarna får inte innehålla för mycket zink.Därför vill man sänka nivåerna av zink vid källan.
Anmälningspliktiga anläggningar >5000 tvättar – ska ha kompletterande rening.
De ska ha recirkulation av vattnet. Minska vattenförbrukningen.
Gränsvärden
Bly, krom och nickelkadmium
Zink
Oljeindex
Kemisk rening
Oxidation (syresättning, ozon – bakterier och lukt)
Biologisk rening
Filtrering, elektrokemisk rening, cykloner
Krav på rengöringsmedel: (för att inte få dålig lukt eller sämre reningseffekt)
Mineralolja undvikas
Tre kammare med slamavskiljning
2 kammare biologisk rening.
Biobärare.Luftning – aerob miljö
Tar vatten till bufferttank för användning till biltvätten..Via lamellseparator (klarningstank) – slam från denna till grovslam.
50 liter färskvatten tillsätts till varje tvätt.
Innebär att nivån i systemet ökar.Breddning sker från bufferttank till kommunala avloppet.
Fördelar med systemet är att minimalt med slam bildas då föroreningar istället bryts ned till CO2 och vatten.Inga tillsatser utom luft behöver göras.
Två utvärderingar – Sweco 2003, IVL 2004
Utvärdering av olika typer av rening har gjorts och visat på att
Slutna system klarar zink värdena, 97-99% avskiljning (IVL)
Biologiska system klarar inte riktvärdena. (Sweco – ingen klarade värdena, IVL kollade inga)Kemisk fällning klarar inte riktvärdena. (Sweco –ingen klarade värdena, IVL bra resultat.)Oxidation klarar inte riktvärdena.
I projektet har man tittat på följande parametrar för zinkreduktion.
Och det är teorier som man vill utvärdera i projektet.
Om zink är i partikelform så kan det avskiljas genom att sedimenteras
pH påverkar om zink är bundet och kan sedimenteras i slammet.Det är önskvärt att uppnå detta.
Påverkan av komplexbildare.
Polersteg efter befintliga reningen.Sandfilter – driftssäkert, litet underhåll, olika kornstorlkerar på sand
Torvfilter – Torv fungerar som en jonbytare. Dock bildar zink en organisk-metallbindning.Torv har stor specifik yta, vilket gör att stora mängder kan adsorberas. 6-40 g zink/kg torv.
Förmågan beror på pH. Optimalt 3,5 – 6,5.
I torven så sänks pH, varför ingående vatten bör ligga på 7,3.
Viktigt är att dimensionera så att uppehållstiden blir tillräcklig. Parametrar är flöde, filtervolym och porositet.
Nackdel att använda torvfilter tillsammans med bakterier är att en biofilm byggs upp på filtret och ger sämre effekt.
Jonbytare – Byta ut zinkjoner mot andra positivt laddade joner i jonbytarmassan.Ofta baserade på styren eller akrylat.Förutsättning för att dessa ska fungera är att vattnet inte innehåller starka komplexbildare. NTA.
Dessa binder metalljonerna starkare.Känsliga för partiklar.
Membranfilter – Finns olika typer av membran, beroende på bland annat storlek på vad som ska avskiljas.För zink krävs omvänd osmos.Tryck och flöde i systemet är viktigt. Kräver inga andra kemikalier.Kräver ett vatten utan suspenderade ämnen, vilket man inte har efter den biologiska reningen.
Filter sätts igen snabbt. Bakterier stör processen.
Indunstning – Koka bort vätska.Kvar blir susp och föroreningar.Kräver mycket energi och är kostsamt.Lämpar sig för helt slutna system.
De prover som gjordes på biltvättarna utvärderades genom att ta dygnsprover på avloppsvattnet.
NTA
Tvättmedel utan NTA användes och provtagningar gjordes på vattnet.Lägre halter zink, men prover från andra stationer med NTA hade då också lägre halter zink.Beroende på årstid, väder?Kan inte påvisa att NTA har påverkan.
Sandfilter
Vatten från biltvätt passerade genom sandfilter. Korn 1,2-1,6 mm.
Zinkhalterna minskade med 51% i vatten som inte pH justerats
Zinkhalterna minskade med 68% i vatten som pH justerats
TorvfilterTorven befuktades i två dygn med avjoniserat vatten.
Fem liter vatten från biltvätt pumpades genom torvfilter. Minst en timmes uppehållstid.
Torvens effekt är beroende av pH värdet <6. Vattnet har högre åH, men torven har en pH sänkande effekt så ingen pH justering behövde göras innan inpumpningen.
Tre olika prover gjordes och man hade 85% reduktion.
Sandfilter dyrare i investering.
Torvfilter dyrare i drift.
pH justeringar behöver göras. – Kanske bakterier påverkas. Buffertkemikalier – fosfater eller karbonater.
Tycker att man lyckas ganska bra med att nå målet.
Visar på att det finns metoder som teoretiskt och i labskala kan reducera zink.
Problemen blir att skala upp dem och få dem driftsäkra i verklig miljö.
Daglig Underhåll är svårt att få till.
Ekonomiska aspekten viktig.
Kunskapen från projektet är nyttig för branschen.
Detta är från 2005 oh det är fortfarande ett aktuellt problem för biltvättar.
Fler tvättar får tillsyn och uppmärksammas i uppströmsarbete.
