1. Miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”

2. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR
Sveriges 16 miljökvalitetsmål
Miljömålsportalen: www.miljomal.se

3. 4. Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, d v s till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet).

4. Miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
1. Grundvattnets kvalitet
2. Påverkan på ytvatten
3. Kvantitet - Grundvattennivåer
4. Bevarande av naturgrusavlagringar

5. Vad innebär miljömålsarbetet för SGU?
• SGU ansvarar för formuleringen av miljömålet Grundvatten av god kvalitet och dess sex preciseringar
• SGU verkar för att miljömålet uppfylls
• SGU ansvarar för miljömålsuppföljningen - når vi målet? - indikatorer/ uppföljningsmått
• SGU arbetar även aktivt med miljömålet Giftfri miljö inom förorenade områden

6. Uppföljning
Årlig rapport till regeringen.
Fördjupad utvärdering vart fjärde år (2004, 2008, 2012, 2015, 2019).

7. ÅU 14 Utkom 2014-03-28
http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och- pressmeddelanden/Miljomalen- behover-fa-en-starkare- stallning/ 14 av 16 mål nås inte till 2020

8. Vilka problem finns vad gäller
Sveriges grundvatten?
1. Grundvattnets kvalitet
• nitrat, bakterier, bekämpningsmedel och ”urbana” föroreningar
• saltvatteninträngning
• 25% enskilda brunnar otjänliga
• för dålig kunskap - var finns problemen?
• för dåligt skydd

9. 2. Påverkan på ytvatten
• kunskapsbrist – men troligen Hg, nitrat, ev. fosfor 3. Kvantitet – Grundvattennivåer
• urbana områden, fritidshus, kuster – överuttag/saltvatteninträngning
• klimatanpassning 4. Bevarande av naturgrusavlagringar
• för stort uttag, till fel ändamål/på fel plats

10. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2012 – VAD FATTAS?
− Kunskapen om påverkan dålig; slumpmässig upptäckt av föroreningar. Bättre övervakning behövs.
− Bättre skydd av vattenresurser
− Bättre vattenförsörjningsplanering
− Strikt tillämpning av miljöbalkens regler om naturgrus.
− Mer hänsyn till grundvatten behövs inom tillstånd/anmälan och tillsyn.

11. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2012 – VAD FATTAS?
− Mer precisa åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen
− Fortfarande för liten kunskap om grundvattnets betydelse; mer grundvattenkompetens behövs.
− Beställarkrav och branschstandarder viktigt
− Ekonomiska styrmedel och vattnets värde?!

12. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KUNSKAP SKYDD PLANERING TILLSTÅND OCH TILLSYN

13. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KUNSKAP
− Grundvattenkompetens på kommunen
− Hydrogeologiska underlag, vattentäktsarkiv, brunnsarkiv, VISS etc.
− Bättre råvattenkontroll vid allmänna vattentäkter
− Sammanställa nivåinformation
− Enskilda brunnar; information och provtagning (certifierade brunnsborrare, Normbrunn 07, provtagning vid fastighetsköp etc)

14. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
SKYDD
− Bra skydd för nuvarande och framtida vattentäkter
− Vattenskyddsområden som är baserade på tillräckliga hydrogeologiska underlag samt på bra planeringsunderlag
− Beredskapsplaner för olyckor vid vattentäkter. Hydrogeologiska underlag. Veta vilken roll kommunens olika avdelningar har vid en olycka.

15. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
PLANERING
−Vattenförsörjningsplaner
− Materialförsörjningsplaner
− Vattenskyddsområden
− Beredskapsplaner
−Se till att man tar hänsyn till och använder planerna (vid ÖP, vid DP, vid tillstånd/anmälan/tillsyn)

16. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
TILLSTÅND, ANMÄLAN OCH TILLSYN
− Se till att det finns tillräckligt med information om grundvattnet; hydrogeologisk beskrivning, nivåer, flöden, hur påverkas grundvattnet.
− Ta hänsyn till vattenskyddsområden och föreskrifter
− Ta hänsyn till kommunala/regionala planer
− Vattenförvaltningens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer
− Kräv provtagning av grundvattnet (kontrollprogram/egenkontroll)
− Strikt tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om täkter
− Enskilda brunnar; identifiera problemområden, uppmuntra/stöd provtagning, informationskampanjer m.m.
− Tillsyn med sikte på grundvattnet

17. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET VAD KAN KOMMUNERNA GÖRA?
KOMMUNEN SOM BESTÄLLARE Fundera och ställ krav! t.ex. på
− Material vid bygg- och anläggningsarbeten (krossat berg istället för naturgrus, rätt material i rör m.m.)
− Hänsyn till spill och annan påverkan (skyddsåtgärder, nedbrytbara oljor i maskiner mm)
− Beredskap för incidenter och olyckor
− Provtagning och uppföljning av grundvattenpåverkan