Regional tillväxt kräver vision, mål och planering.

1. 1
Tillväxt kräver planering

2. 2

3. 3
Sverige behöver konkurrenskraftiga företag som utvecklar nya
produkter och tjänster och som möjliggör ett mera hållbart sam-
hälle. Hur konkurrenskraftiga företagen är beror till stor del på
dem själva. Men av stor betydelse är den miljö och de villkor som
finns där företagen verkar. Det kan vi offentliga aktörer påverka.
Den fysiska planeringen skapar förutsättningar som påverkar före­
tagens möjligheter att utvecklas. Där det till exempel finns effektiva
transportmedel, attraktiva boendemiljöer och ett bra samarbetsklimat
finns också goda möjligheter för företag att etableras och utvecklas.
Ett ökat samspel mellan fysisk samhällsplanering och näringslivsut­
veckling kan därför förbättra för företag och medborgare och därmed
stärka tillväxten. Tillväxtverket och Boverket arbetar gemensamt för
att främja det samspelet. Detta sker genom programmet Samhällspla­
nering för näringslivets utveckling som pågår mellan 2013 och 2015.
Denna skrift vänder sig till dig som är fysisk samhällsplanerare,
näringslivsutvecklare eller politiker på lokal och regional nivå. Syf­
tet är att stärka din kunskap om näringslivets behov och hur behoven
kan tillgodoses i planeringen. Vi hoppas att skriften kan fungera som
ett diskussionsunderlag och ge tips på var du hittar ytterligare kun­
skap inom området. Skriften bygger på ett kunskapsunderlag fram­
taget på uppdrag av Tillväxtverket.
Satsa på samspel mellan
samhällsplanering och
näringslivsutveckling
Skriften vänder sig
till dig som är fysisk
samhällsplanerare,
näringslivsutvecklare
eller politiker på lokal
och regional nivå.

4. 4
Mark och lokaler:
Planera för olika verksamheter
både centralt och längre ut
När man planerar för markanvändning och lokaler för företag är
det centralt att planera för flera olika branscher. Det beror på att
företag i olika branscher har olika behov när det gäller exempelvis
närhet till kunder, transporter, arbetskraft och underleverantörer.
De kunskapsintensiva tjänsteföretagen koncentreras ofta till urbana
kärnor, eftersom det där är lättare att mötas och utbyta kunskap och
erfarenheter. Forskning i bland annat Tyskland och USA visar att sta­
bilt innovativa miljöer finns i science parks, stadskärnor och över­
givna stadsrum med billiga lokaler, där företagare har lätt att få till­
gång till ny kunskap och hitta bra lokaler. Dessa områden behöver
vårdas för att förbli attraktiva innovationsmiljöer. Till exempel kan
slumpartade möten gynnas av en varierad gestaltning av parker, torg
och andra offentliga platser.
Företag i branscher som behöver stora ytor har å andra sidan svårt att
hitta mark och lokaler i kärnorna. Det kan vara produktionsanlägg­
ningar, logistikverksamhet, partihandel och byggverksamhet. Sådana
företag söker sig därför ut i regionen. Därmed blir det angeläget att
även tillgodose deras behov av mark och lokaler och på så sätt bidra
till deras utveckling. Där handlar det om att gods ska kunna komma
fram och att bostäder och personal- och besöksintensiva branscher
inte ska hindra.
EXEMPEL:
Markprogram för näringslivet i Malmö stad
Malmö stad har i arbetet med sin översiktsplan tagit fram ett mark­
program för näringslivet. Bland annat anordnade staden en workshop
tillsammans med inbjudna företag och fastighetsbolag.
Markprogrammet som arbetades fram har sedan fungerat som under­
lag för översiktsplanen och stöd i arbetet med etablerings- och loka­
liseringsfrågor i kommunen. Näringslivet, kommunen, myndigheter,
intresseorganisationer med flera har under det fortsatta arbetet med­
verkat som remissinstanser till programmet.
Företag i branscher
som behöver stora
ytor har svårt att hitta
mark och lokaler i
stadskärnorna.

5. 5
LÄSTIPS
Infrastrukturens och bostädernas betydelse för
innovation och tillväxt i Stockholmsregionen.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.
Malmö stad, Markprogram för näringslivet –
diskussionsunderlag, 2014-04-02.
Möjligheter och utmaningar för näringslivets
utveckling – Kartläggning och analys av
förutsättningar i den regionala stadskärnan
Täby centrum-Arninge och Stockholm Nordost.
Redaktör: Lindqvist, M. Nordregio Electronic
Working Paper 2011:2.
Planera för verksamheter – ett
planeringsunderlag med vägledning för
arbete med en näringslivsstruktur som
ökar sysselsättningsmöjligheterna.
Göteborgs stad, 2010.

6. 6
Transportsystemet påverkar varje dag såväl näringslivet som
människor. Det gör att människor kan ta sig till sitt arbete eller
sin utbildning, träffa kunder, besöka nya platser och ta del av kul-
tur- och idrottsevenemang samt att varor kommer fram till slut-
kunden. De fysiskt mest tillgängliga platserna betyder alltmer för
företag och invånare. Därmed har transportsystemet mycket stor
betydelse för det svenska näringslivets konkurrenskraft.
Olika branscher har dock olika transportbehov. För handelsföretag
handlar det om flexibilitet och täta transporter, ofta med lastbil. Inom
tjänstesektorn är det persontransporter som står i fokus och inom
besöksnäringen varierar transportbehoven efter säsong.
För basindustrin handlar det om att transportera gods till exportham­
nar för vidare distribution. Godstransporter som tunga råvarutran­
sporter och transporter av vidareförädlade produkter är idag en del av
basindustrins produktionskedja. Genom att förbättra transportsyste­
met stärks företagens konkurrenskraft. Ett väl fungerande transport­
system som består av järnväg, vägar, farleder, hamnar och flygplatser
är då viktigt.
Transportsystem och digitalisering:
Skapa tillgång till marknader,
städer och regioner

7. 7
För alla branscher är det centralt att tillgängliggöra arbetsställena för
den arbetskraft man vill ha.
Två av de främsta utmaningarna för den fysiska planeringen är att
dels skapa goda förutsättningar för tillväxt, dels möta hållbarhets­
kraven. I detta arbete måste man hålla samman bebyggelsen så att
tillgängligheten blir hög med både kollektiva och individuella trans­
portmedel, och förstärka samspelet mellan bebyggelse och framförallt
kollektivtrafik för att minska transporterna.
Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och driver fram nya
lösningar och strukturer. Den förnyar teknik, tjänster, arbetssätt, pro­
duktionssätt och användarmönster vilket bidrar till hållbar tillväxt,
social välfärd och bättre miljö. Digitaliseringens potential för såväl
näringslivsutveckling som förstärkt tillgänglighet innebär en möjlig­
het att stärka tillväxten samtidigt som hållbarheten i näringslivet ökar.
EXEMPEL:
Flaskhalsar hämmar utvecklingen i Sälenfjällen
I Sälenfjällen ökar man tidvis sin befolkning från några hundra invå­
nare till storleken av en större stad i Sverige. Vägnätet i området har
redan stora kapacitetsproblem, och de väntas tillta i och med turist­
näringens planerade investeringar. Vägarna blir alltså flaskhalsar för
turistnäringens utveckling.
För att kunna möta behovet hos den ökande turismen samt viljan att
investera i anläggningarna behövs en aktiv samhällsplanering. För­
utom att vägnätet behöver förbättras, behöver också turisternas attity­
der och resmönster förändras. Fler behöver resa kollektivt.
LÄSTIPS
Den attraktiva regionen – En antologi om
tillgänglighet och regional utveckling.
Redaktör: Engström, C-J. 2013.
Infrastrukturens och bostädernas betydelse för
innovation och tillväxt i Stockholmsregionen.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.
Malung-Sälen övergripande systemanalys.
Malung-Sälens kommun, 2012.
Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur
– en forskningsöversikt. Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI), 2007.
Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi
och statens finanser – Exemplet norra Sverige.
Botniska korridoren, 2014.
Supply of Raw Materials, Transport Needs and
Economic Potential in Northern Europe. The Swedish
Ministry of Enterprise, Energy and Communications,
2010.
What Determines the Attractiveness of the European
Union to the Location of R&D Multinational firms?
ESRI Working paper No. 306, 2009.

8. 8
Bostäder och arbetskraft:
Säkerställ god tillgång till
bostäder, service och utbildning
Ett näringsliv som utvecklas är beroende av arbetskraft. Utan fung-
erande bostads- och serviceförsörjning ställs näringslivet inför ris-
ken att inte få tillgång till en av sina absolut viktigaste produktions-
faktorer – människan. Brist på bostäder hämmar alltså tillväxten.

9. 9
Tillgången till bostäder har därmed en avgörande roll för närings­
livsutvecklingen. Detta gäller för såväl städer och glesbygd som de
flesta branscher. Tidigare flyttade människor dit företagen fanns, men
dagens trend är att företagen lokaliserar sig där människorna finns.
Flera studier pekar också på att goda livsförutsättningar får allt större
betydelse för att attrahera arbetskraft. Hit hör bland annat god till­
gång till bostäder, offentlig och kommersiell service, fritidsaktiviteter
och kommunikationer. Detta är saker som möjliggör en fungerande
vardag och fritid oavsett om du bor i en stad eller i glesbygd.
Allt fler pendlar också över allt större geografiska områden. Det krä­
ver att planeringen av bostäder kopplas till planeringen av infrastruk­
tur och kollektivtrafik. Det är även viktigt att planera över kommun-
och regiongränser.
Planeringen bör också utgå från den mångfald av grupper som finns
och hur deras behov av offentlig och kommersiell service kan tillgo­
doses. Det är en risk att ha ett alltför ensidigt fokus på en liten, pri­
vilegierad grupp när man utvecklar attraktiva livsmiljöer. Studier
visar att kopplingen mellan kreativa människor och tillväxt snarare
består av utbildning än ett visst utbud av aktiviteter, varor och tjäns­
ter. Beslutsfattare och planerare bör därför bland annat satsa på goda
utbildningsmöjligheter.
EXEMPEL:
Stora investeringar ställer krav
på lokalsamhället i Pajala
Gruvetableringen i Pajala innebär ett stort behov av
arbetskraft i kommunen, såväl direkt i gruvan som
inom övriga näringar. För att klara kompetensförsörjningen är pla­
neringen av nya bostäder central. Det kommunala utvecklingsbola­
get har därför utrett effekterna av två scenarier: Attraktiva Pajala och
Modesta Pajala.
I scenariot Attraktiva Pajala skapar kommunen i samspel med andra
aktörer en tilltalande miljö för arbete, fritid och boende. Inflyttningen
av nya Pajalabor under gruvans uppbyggnadsfas blir relativt stor, lik­
som behovet av bostäder.
Scenariot Modesta Pajala bygger på att stora delar av arbetet i sam­
band med gruvetableringen utförs av boende och företag på andra
orter. I detta scenario bedöms betydligt färre av de gruvanställda i
Pajala vara bosatta i kommunen och behovet av bostäder därmed
mindre.
LÄSTIPS
Analys av regional
bostadsmarknad 2013
i Uppsala län. Samhälls­
utvecklingsenheten,
Länsstyrelsen i
Uppsala län, 2013.
Den attraktiva regio-
nen – En antologi om
tillgänglighet och regio-
nal utveckling. Redaktör:
Engström, C-J. 2013.
Framtidens näringsliv –
vilka krav ställer det på
den fysiska planeringen?
Region Skåne, 2010.
Hinder och förutsätt-
ningar för bostadspro-
duktion på gruvorter.
Rapport 2013:25, Boverket
2013.
Kvinnounderskott i Pajala
– åtgärder och konse-
kvenser. Pajala Utveckling
AB, 2011.
Möjligheter och utma-
ningar för näringslivets
utveckling – Kartlägg-
ning och analys av för-
utsättningar i den regio-
nala stadskärnan Täby
centrum-Arninge och
Stockholm Nordost.
Redaktör: Lindqvist, M.
Nordregio Electronic Wor-
king Paper 2011:2.
Rörlighet, pendling och
bättre kompetensförsörj-
ning, sysselsättning och
hållbar tillväxt. Resul-
tatredovisningar från 15
FoU-projekt inom Vinno-
vas Dynamo-program.
Vinnova rapport 2010:08.

10. 10
Låt översiktsplaneringen omfatta hela bostads- och arbetsmarknadsregioner
och även inkludera näringslivsfrågor genom att
• synkronisera processer och aktörer inom näringsliv och fysisk planering
• få till stånd ett samarbete mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå
• skapa en tydlig struktur för arbetet
• tidigt involvera näringslivet i process och organisation för den fysiska planeringen
• uppnå samsyn i frågorna.
För att främja näringslivsutvecklingen behöver kommuner,
regioner och myndigheter ha ett tydligare helhetsperspektiv
på näringslivets behov. Då behöver vi
• planera sektorsövergripande utifrån funktionella regioner
• utveckla planeringens verktyg, processer och organisation
• bredda kunskaperna om det lokala och regionala näringslivet.
Här får du några tips på hur näringslivsperspektivet kan få ökat
utrymme i den fysiska planeringen.
Planera sektorsövergripande
och koordinera aktörer och förvaltningar
Många kommuner är idag för små för att kunna betraktas som funk­
tionella regioner. Behovet av mellankommunal planering har där­
för ökat, bland annat för att skapa en fungerande infrastruktur över
kommungränserna. Samarbete mellan kommuner förekommer, till
exempel Falun-Borlänge och Linköping-Norrköping som driver
gemensamma översiktsplanearbeten. Tillägg till översiktsplanen för
vindkraft är ett annat exempel på mellankommunal samverkan.
Hur kan vi tillgodose
näringslivets behov?

11. 11
För att integrera tillväxtarbetet och den fysiska planeringen måste
man synkronisera arbetsprocesser på olika samhällsnivåer och inklu­
dera relevanta aktörer och fler kommunala förvaltningar i arbetet.
Det handlar om att sträva efter en planenlig samtidighet och samsyn
mellan bland annat kommunens förvaltningar, då många verksamhe­
ter inom kommunen påverkar näringslivets utvecklingsmöjligheter.
Det är en fråga om service att se företag och företagare som kunder
och tillgodose deras behov. Kommunerna behöver bli mer medvetna
om detta och få större förståelse för företagens affärsmässiga vill­
kor. Ett sätt är att kommunen agerar som en enad aktör och erbjuder
företagen EN väg in, till exempel med hjälp av en företagslots som
förmedlar alla kontakter med kommunen. Företagen ska inte själva
behöva koordinera de kommunala förvaltningarna.
Näringslivets behov och förutsättningar är dynamiska och kan för­
ändras snabbt. Under en högkonjunktur kan det finnas stor brist på
lokaler och mark, och transportsystemet vara överbelastat. När
konjunkturen sedan svänger kan det bli överskott på lokaler,
mark och arbetskraft. Det är därför viktigt att den fysiska
samhällsplaneringen är flexibel och svarar snabbt på för­
ändringar.
Förstärk kopplingen till fysiska planfrågor i det regio­
nala tillväxtarbetet, till exempel i form av regionala
strukturbilder. Det gynnar utvecklingen av befintliga
verksamheter och etableringen av nya. Kartlägg till­
gången till mark och lokaler genom att samarbeta regio­
nalt. Om marktillgången för en viss typ av verksamhet är
begränsad i en kommun, kan man möjliggöra etablering i
en annan. En regional eller mellankommunal kartläggning
i kombination med samverkan och kunskapsutbyte stärker
samtliga kommuners långsiktiga utvecklingsarbete.
Det är en fråga om service att se företag
och företagare som kunder och tillgodose
deras behov. Kommunerna behöver bli mer
medvetna om detta och få större förståelse
för företagens affärsmässiga villkor.

12. 12
Bredda planprocessen och
gör översiktsplanen mer användbar
Företag som vill etablera sig eller utveckla sin verksamhet måste veta
hur kommunens framtidsplaner ser ut. Aktuella översikts- och detalj­
planer och andra utvecklingsstrategier är en tydlig färdriktning från
kommunens sida och kan vara avgörande för ett företags planering av
investeringar. Aktuella planer kan därmed bidra till växande företag
och fler arbetstillfällen.
Tillsätt dessa tidigt och använd dem som stöd och bollplank i arbe­
tet. Låt företagen ingå i dialogprocesser enskilt eller representeras
av näringslivsorganisationer. Bjud till exempel in företag att delta
i diskussioner om markanvändning och lokalisering. Tillsammans
med näringslivet kan kommunen utveckla en uppfattning om vilket
näringsliv man vill attrahera och var i kommunen det finns fysisk
plats för ett växande näringsliv.
Men kom ihåg att det inte bara finns ett näringsliv – en bredd av
branscher måste få plats i planeringen. På så vis är översiktsplane­
ringen ett verktyg i arbetet med att utveckla ett diversifierat och kon­
kurrenskraftigt näringsliv.
Bredda kunskaperna om
det lokala och regionala näringslivet
För att planera för tillväxt behöver du ha aktuella och breda kunska­
per om samtidens och framtidens näringsliv. En av de drivande fak­
torerna bakom utvecklingen i världen är globaliseringen. Den består
av en ökad rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster, vilket
minskar betydelsen av kommunala, regionala och nationella gränser.
För att stärka Sveriges förmåga att hantera strukturomvandlingar
i globaliseringens spår, anser Globaliseringsrådet att det svenska
näringslivet behöver bli mer kunskapsintensivt. Rådet menar att
Sveriges roll i världsekonomin alltmer blir att producera varor och
tjänster med mer unika kvaliteter. Avgörande är således att satsa på
kreativitet och förmåga att tänka i system, till exempel inom hållbar
stadsutveckling, entreprenörskap och kulturskapande.
Gör översikts- eller
detaljplanen använd-
bar för näringslivet
genom att låta den
föregås av en plan-
process som fångar
upp näringslivets syn
och behov. Använd
en bredd av forum,
mötesformer och
metoder, till exempel
• hearingar,
• möten,
• enkäter,
• workshoppar
• referensgrupper

13. 13
Du som planerar och arbetar för tillväxt
behöver bland annat ha:
Kunskap om den demografiska obalansens effekter
Redan tätbefolkade regioner ökar sin befolkning och glesbygdsområ­
den ser en fortsatt avfolkning. Det förstärker obalansen mellan äldre
i glesbygd och yngre i städer, och förändrar de lokala arbetsmark­
naderna. En fortsatt avfolkning i glesbygdsområden ger bland annat
efterfrågan på offentlig och kommersiell service där. Och växande
stadsområden ger geografiskt större arbetsmarknadsregioner, med
längre sträckor att arbetspendla och logistiska utmaningar att lösa i
vardagen.
Sammantaget skapas nya behov av varor och tjänster samt förändrade
strategier och behov för näringslivet i såväl städer som glesbygd.
Kunskap om förändrad företagsstruktur
Utvecklad teknologi i produktionsanläggningar möjliggör längre pro­
duktionskedjor över större avstånd och i komplexa system. Globali­
seringens effekt i form av en alltmer integrerad ekonomi innehåller
också allt större företag som får allt större inflytande.
De globala företagsnätverken är beroende av effektiva transporter och
snabba kommunikationer för att kunna hävda sig i den ökande kon­
kurrensen. Dessa företagsnätverk behöver och kräver både inomre­
gional tillgänglighet och kontakt med regionala och internationella
centrum.
Kunskap om nya trender
De senaste decenniernas trend att flytta produktionen till länder med
låga produktionskostnader möter nu en motsatt trend. Även om out­
sourcing fortfarande är starkt, väljer fler företag att omlokalisera och
föra samman sin produktion i egna anläggningar. Det sänker kostna­
derna genom korta avstånd inom produktionen.
Sammantaget motiverar detta företagen att flytta tillbaka sin verk­
samhet till högkostnadsländer. För vår del kan det innebära att före­
tag som tidigare övervägt att flytta sin verksamhet, nu och i framtiden
istället väljer att stanna och satsa i Sverige.
BIDRAR GÖR OCKSÅ:
• ökande lönekost­
nader i tidigare
låglöneländer
• krav på välutbildad
arbetskraft för att
nå effektivisering
• närhet till och
kunskap om huvud-
marknaden.

14. 14
Framtidens näringsliv förväntas också alltmer bestå av serviceverk­
samheter riktade till företag och individer. Det handlar om kunskaps­
intensiva tjänster, bland annat finansiell rådgivning, affärsjuridik,
design och marknadsföring, som utförs av högutbildad arbetskraft i
specialiserade företag. Det handlar också om tjänster som med hjälp
av avancerad teknik är mer automatiserade och datoriserade.
Teknikutveckling, ökad miljöhänsyn och ekonomisk osäkerhet gör
vidare att system växer fram där tillgången till tjänster och funktioner
är det centrala, snarare än fysiska produkter. Exempel på det är bil-
och verktygspooler, klädbibliotek, digital distribution av musik och
film samt bytestjänster för semesterboende. Att administrera ett varu-
och tjänsteutbyte och göra det möjligt att använda gemensamt ägda
saker, skapar behov av nya system, tekniker och tjänster. Det innebär
stora möjligheter för näringslivet.
Nya former för finansiering kan också få betydelse för näringslivets
struktur. Idag ser vi crowdfunding, internetplattformar och tjänster
som knyter ihop producenter med konsumenter och möjliggör skräd­
darsydda och efterfrågestyrda produktionslösningar. Detta är troligt­
vis bara början på en utveckling där konsumenterna har mer infly­
tande över vad som produceras och hur.
LÄSTIPS
Bortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige i
den nya globala ekonomin. Globaliseringsrådets
slutrapport. Ds 2009:21.
Dagens Industri, Crowdfunding vinner mark,
2013-07-29.
Dagens Samhälle Debatt, Säkra kompetensen
genom studentmedarbetare, Larsen, S och
Hedberg, M, 2013-11-13.
Det bärkraftiga Dalarna – vidareutveckling av
Dalastrategins vägval – underlag till handlings­
program. Region Dalarna, 2008.
Dialog – en framgångsfaktor för ändamålsenliga
regler, Tillväxtverket 2010.
En effektivare plan- och bygglovsprocess.
Betänkande av Plangenomförandeutredningen.
SOU 2013:34.
Framtidens näringsliv – vilka krav ställer det på den
fysiska planeringen? Region Skåne, 2010.
Göteborgs stad, Älvstaden.
Handelsbanken, Månadens placeringar – Tema
robotisering, 2014-04-11.
Infrastrukturens och bostädernas betydelse för
innovation och tillväxt i Stockholmsregionen.
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.
Integrering av översiktsplanering och regionalt
tillväxtarbete – Nordiska och europeiska utblickar.
Redaktörer: Smas, L; Damsgaard, O; Fredriksson,
F; Perjo, L. Nordregio Electronic Working Paper
2012:5. Nordregio.
Detta är bara början
på en utveckling
där konsumenterna
har mer inflytande
över vad som
produceras och hur.

15. 15
Dagens tillväxtbranscher ställer med andra ord nya krav på lokali­
sering och fysisk infrastruktur än exempelvis varv, industriområden
och andra ytkrävande och platsspecifika näringar. I framtiden ökar
troligen efterfrågan på kontorshotell för kunskapsintensiva tjänster
och miljöer för idé- och utvecklingsarbete. Utvecklingen av närings­
livet innebär således även en förändring i markanvändningen. Flexi­
bilitet och yteffektivitet i lokal- och markanvändning ökar troligen i
betydelse inom många branscher. Det gäller såväl tillväxtbranscher
som mer traditionell industri, som fortsatt är huvudnäringen i många
regioner och kommuner.
Kommunal översiktsplanering och regionala
utvecklingsprogram. Tillväxtanalys, 2013.
Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur –
en forskningsöversikt. Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI), 2007.
Planera för verksamheter – ett
planeringsunderlag med vägledning för
arbete med en näringslivsstruktur som ökar
sysselsättningsmöjligheterna. Göteborgs stad,
2010.
Planners as Market Actors: Rethinking State-
Market Relations in Land and Property. Adams,
D; Tiesdell, S. Planning Theory & Practice, Vol. 11,
nr. 2, 187-207, 2010.
Skandinaviska Enskilda Banken, En föränderlig
värld, 2014.
Svenska Dagbladet, Fler företag flyttar tillverkning
till Sverige, 2013-07-13.
Svensk Fastighetsmarknad, Fokus 24 orter,
Tema: Industribolagens fastighetsinnehav, 2014.
Sveriges Radio, Med Toolpool och Streetbank
kan du dela på prylar och minska resursslöseriet,
Vetenskapsradion Klotet, 2013-01-09.
Utvärdering av tillståndsprocessen – Del av
vindpilotprojekt vindkraft – Storskalig vindkraft i
norra Sverige, Energimyndigheten, 2009.

16. 16
Tillväxtverket
SwedishAgencyforEconomicandRegionalGrowth
Tel08-6819100
www.tillvaxtverket.se
Info0567.Produktion:OrdförrådetAB.Illustration:MaimiParik.Tryck:DanagårdLiTHO.Tryckti100ex,november2014.Däreftertryckvidbehov.
Tillväxtverketarbetarföratt
stärkaföretagenskonkurrenskraft.