SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 12
Descargar para leer sin conexión
REPÚBLIKA DEMOKRÁTIKA TIMOR LESTE
MINISTÉRIU AGRIKULTURA NO PESKA
DIRESAUN NASIONÁL APOIU BADEZENVOLVIMENTU KOMUNITÁRIA AGRÍKOLA
MANUÁL ESTENSAUN AGRÍKOLA NASIONÁL
(MEAN)
BA TIMOR LESTE
Dezembru 2011
Ho apoiu husi:
EU/RDP II
ii
ListaKonteúdu
Konteúdu Pájina
Lista Konteúdu..............................................................................................................................ii
Lista Diagrama.............................................................................................................................iii
Lista Abreviasaun ........................................................................................................................iv
Lia Makloke..................................................................................................................................v
Lia Menon Ministru Agrikultura no Peska..................................................................................vi
Prefásiu ......................................................................................................................................viii
I. ANTESEDENTE NO BAZE ESTENSAUN AGRÍKOLA NIAN ...................................1
1.1 Istória Estensaun Agríkola nian ihaTimor Leste.................................................................1
1.2 Polítika no Estratejia Estensaun Agríkola ba Timor Leste .................................................3
1.3 Bazes Aprendizajen ema Adultu nian.................................................................................3
1.4 Partisipasaun iha Estensaun Agríkola .................................................................................4
1.5 Definisaun Estensaun Agríkola iha Kontestu Timor Leste.................................................5
II. JESTAUN ESTENSAUN AGRÍKOLA ...........................................................................8
2.1 Organizasaun ho Funsaun sira Estensaun Agríkola nian ....................................................8
2.2 Prossesu/interfase (relasionamentu) iha Estensaun Agríkola............................................13
2.3 Sistema Komunikasaun ho Enkontru iha MAP.................................................................15
2.4 Mekanizmu orientasaun ba estensaun agríkola.................................................................20
2.5 Kooperasaun ho autór seluk..............................................................................................22
III. PLANEAMENTU NO MONITORIZASAUN IHA ESTENSAUN ...........................26
3.1 Abordajen Planeamentu Bottom-Up..................................................................................26
3.2 Abordajen Planeamentu Top-Down ..................................................................................29
3.3 Planeamentu Serbisu Estensaun agríkola..........................................................................30
3.4 Monitorizasaun Estensaun iha Nível Distritál...................................................................30
IV. KONTEÚDU PAKOTE ESTENSAUN ........................................................................32
4.1 Rekomendasaun Estensaun Bazeia ba Prátika Agrikultura Di’ak ....................................33
4.2 Polítika Fornesimentu Rekursu.........................................................................................34
4.3 Planu Treinamentu Pessoál, Perfil Sessaun, Matéria Estensaun.......................................35
4.4 Dezeñu Demonstrasaun iha kampu...................................................................................37
4.5 Informasaun Suplementar .................................................................................................37
4.6 Peskiza-iha-Kampu/Esperimentu......................................................................................38
V. ABORDAJEN NO MÉTODU ESTENSAUN................................................................40
5.1 Métodu Estensaun Grupu..................................................................................................41
5.2 Estensaun Individuál .........................................................................................................45
5.3 Estensaun Massa ...............................................................................................................46
iii
5.4 Estensaun liu husi Média...................................................................................................48
5.5 Estensaun Agrikultór-ba-Agrikultór .................................................................................49
5.6 Abordajen Ajente Pekuária Suku......................................................................................50
VI. DEZENVOLVIMENTU KAPASIDADE .....................................................................51
6.1 Planeamentu Dezenvolvimentu Kapasidade.....................................................................51
6.2 Responsabilidade Dezenvolvimentu Kapasidade iha Timor Leste...................................56
6.3 Monitorizasaun Dezenvolvimentu Kapasidade iha Estensaun Agríkola ..........................57
VII. PREKONDISAUN BÁ SUSESU SERBISU ESTENSAUN.......................................58
7.1 Desentrálizasaun ho Estensaun Bottom-Up.......................................................................58
7.2 Polítika Pessoal iha MAP..................................................................................................60
Referénsia ...................................................................................................................................61
ANEKSU....................................................................................................................................63
Aneksu 1: Prinsípiu ba estensaun agríkola iha Timor Leste.......................................................63
Aneksu 2: Deskrisaun serbisu.....................................................................................................65
Aneksu 3: Matadalan/diretrize ba Enkontru/Workshop ho susessu............................................68
Aneksu 4: Téknika-PRA ba Análize Situasaun Partisipatória....................................................69
Aneksu 5: Formatu Planeamentu, Monitorizasaun ho Relatóriu................................................76
Aneksu 6: Pakote Kompletu ba Batar.........................................................................................88
Aneksu 7: Pakote Prioridade ne’ebé Rekomenda.......................................................................97
Aneksu 8: Bázikas Grupu ho Prosessu Grupu nian ....................................................................98
Aneksu 9: Diretrize ba Treinamentu/Diskussaun Grupu Agrikultór........................................101
Aneksu 10: Diretrize ba Demonstrasaun-iha-Kampu...............................................................103
Aneksu 11: Diretrize ba Vizita-Komparativas..........................................................................105
Aneksu 12: Kritériu atu hili ‘Agrikultór Pilotu sira'.................................................................106
Aneksu 13: Diretrize ba Loron Kampu.....................................................................................107
Aneksu 14: Instrusaun ba Kursus Treinamentu........................................................................109
Aneksu 15: Ekipamentu no Finansiamentu Estensaun nian .....................................................115
iv
Lista Diagrama
Lista Diagrama Pájina
Diagrama1: Tabela Konteúdu ManuálEstensaun AgríkolaNasionál xi
Diagrama2:PrinsípiuEstensaun Agríkola nian iha Timor Leste 3
Diagrama3:Responsabilidade Estensaun Agríkola nian iha Timor Leste 5
Diagrama4:Organigrama DNADCA iha Nível nasionál 8
Diagrama5:Organigrama MAP iha Nível distritál 8
Diagrama6:Importánsia Funsaun sira Estensaun MAP nian 11
Diagrama7:Prosessu Prinsipál iha Estensaun Agríkola 12
Diagrama8: Sistema Enkontru MAP nian iha níveis hotu-hotu 14
Diagrama9:Planeamentu, Monitorizasaun no Avaliasaun 23
Diagrama 10:Monitorizasaun no Relatóriu konabá Atividade no Saída 27
Diagrama 11: Elementu Pakote Estensaun Agríkola ida (ezemplu: Batar) 29
Diagrama 12: Abordajen ho Métodu Estensaun nian 36
Diagrama 13: Dezenvolvimentu Kapasidade iha Estensaun agríkola 46
v
Lista Abreviasaun
APS Ajente Pekuária Suku nian (Village Livestock Worker – VWL)
ARP Projetu Reabilitasaun Agrikultura (Agricultural Rehabilitation Project)
ASP Análize Situasaun Partisipativu (Participatory Situation Analysis – PSA)
CFA Análize Funsaun Esensiál (Core Function Analysis)
DJ Diretór Jerál (Director General - DG)
DK Dezenvolvimentu Kapasidade (Capacity Development)
DNADCA Direcção Nacional de Apoio ao Desenvolvimento Comunitária Agrícola (National
Diretórate of Agriculture Community Development Support - NDACDS)
DO Dezenvolvimentu Organizasionál (Organizational Development – OD)
DRU Dezenvolvimentu Rekursu Umanu (Human Resources Development – HRD)
DTP Dezenvolvimentu Teknolojia Partisipativa (Participatory Technology
Development – PTD)
EAA Estensaun husi Agrikultór ba Agrikultór (Farmer to Farmer Extension)
EAS Estensionista Agríkola Suku nian (Agricultural Extensionist – AE)
EKA Eskola Kampu Agrikultór sira nian (Farmer Field School – FFS)
ENEA Estratejia Nasionál Estensaun Agríkola nian (National Agricultural Extension
Strategy – NAES)
ETA Eskola Téknika Agríkola (Agriculture Technikal School)
FAO Organizasaun Ai-hán Mundiál (Food and Agriculture Organization)
FDKA Fundu Dezenvolvimentu Komunidade Agríkola (Agriculture Community
Development Fund - ACDF)
FDAR Fundu Dezenvolvimentu Agrikultura Rurál (Agriculture Rural Development Fund
- ARDF)
GoTL Governu Timor Leste (Government of Timor Leste)
GTZ Gesellschaft für Technische Zusammenarbeit
KAER Knaar Akonsellamentu Estensaun Regulár (Regular Extension Advisory Services)
KEASD Koordenadór Estensaun Agríkola Sub-Distritu (Sub-District Agricultural
Extension Coordinator – SDAEC)
KIEE Komisaun Implementasaun Estratejia Estensaun nian (Extension Strategy
Implementation Committee - ESIC)
LAK Loron Agrikultór nian iha Kampu (Farmes Field Day – FFD)
LBL Sentru Asesoria Agrikultura nian (Agriculture Advisory Center (Switzerland))
MAP Ministériu Agrikultura no Peska (Ministry of Agriculture and Fisheries – MAF)
MEAN Manuál Estensaun Agríkola Nasionál (National Agricultural Extension Manual–
NAEM)
MED Ministériu Ekonomia no Dezenvolvimentu
vi
nst. No seluktán
ODK Ofisiál Dezenvolvimentu Komunitária (Community Development Officer - CDO)
ONG Organizasaun naun-Governamentál (Non Governmental Organization – NGO)
OT Ofisiál Téknika / Espesialista Matéria(Subject Matter Specialist – SMS)
PAA Planu Asaun Anuál (Annual Action Plan - AAP)
PDS Programa Dezenvolvimentu Suku (Village Development Planning – VDP)
PEAN Politika Estensaun Agríkola Nasionál (National Agricultural Extension Policy –
NAEP)
PRA Avaliasaun Rural Partisipatória
PTD Dezenvolvimentu Teknolojia Partisipatória
RDP Programa Dezenvolvimentu Rurál (Rural Development Program)
Suku Village
SWOT Forsa/Vantájen, Frakeija/Dezvantájen, Oportunidade no Ameasa (Strengths,
Weaknesses, Opportunities, Threats)
TnV Treinu no Vizita (Training & Visit – T&V); Aprosimasaun ida iha Estensaun
ne’ebé inisia no promove husi Banku Mundiál
USAID Ajénsia Klibur Nasaun Amérika nian ba Dezenvolvimentu Internasionál (United
States Agency for International Development)
XDEAD
XDEAN
Xefe Departementu Estensaun Agríkola Distritu (District Chief of Extension
Department - DCED)
Xefe Departementu Estensaun Agríkola Nasionál (NationalChief of Extension
Department - NCED)
vii
Lia Makloke
Dezenvolvimentu ka atividade sai’ida de’it mak hala’o hela iha rai ne’e, ein prinsipiu sempre
ho objetivu atu hadi’a nafatin kualidade moris emar sira nian individuálmente ka komunidade
tomak nian ein jerál.
Iha realidade autór prinsipál dezenvolvimentu nian sira, liliu dezenvolvimentu agríkola nian
jeralmente hanesan komunidade agrikultór sira rasik ne’ebé dala barak mós hanesan sira mak
kbiit laek iha aspetu oioin, hanesan iha aspetu ekonomia, edukasaun no abilidade téknika,
teknolojia no instrumentu mak bai-bain uza ba hala’o sira nia knaar, dala ruma mós fraku iha
vontade ka espíritu hodi hadi’a sira nia moris rasik. Nune’e atividade dezenvolvimentu la’os
fíziku nian hanesan asisténsia estensaun agríkola nia papél mós sai importante tebes no
presiza mollora nafatin tuir dinámika tempu ba tempu hodi bele konsiensializa, dinamiza no
fortifika komunidade agríkola sira hodi sai autór prinsipál dezenvolvimentu agríkola nian atu
bele muda sira nia moris.
Nu’udar atividade dezenvolvimentu ida, knaar estensaun agríkola nia papél sei hanesan
prosesu vitál ida iha rai bara-barak, inklui Timor Leste ne’ebé nia prosesu dezenvolvimentu
prátikamente foin hahú depoisde restaura hikas nia independénsia iha 2002. Institusional-
mente estensaun agríkola estabelese ona iha 2008 nia rohan no to’o óras ne’e haknaar ona
maizumenus estensionista na’in 400 ho kondisaun minima ba nia operasionalidade seidauk
másimu, nune’e dokumentu ida ne’e nia prezensa bele sai baze ba elaborasaun Manuál
operasionál ida ba knaar estensaun agríkola nian mak adekuadu ba rai ne’e.
Elaborasaun manuál estensaun agríkola nianne’e banati ba polítika estensaun agríkola
nasionál ne’ebé sei iha prosesu legalizasaun iha konsellu ministru no mós estratejia estensaun
agríkola nasionál mak aprovadu husi sua ex.sia Ministru Agrikultura, nune’e manuál ida ne’e
hanesan mós dokumentu ida mak moris, katak nia sei bele akomoda-an ho dinámika tempu
no kondisaun agríkola Timor Leste iha futuru.
Manuálne’e kompostu husi Kapítulu 7, ne’ebé Kapítulu 1 deskreve konabá antesedente no
baze estensaun agríkola Timor Leste nian ne’ebékompostu husi seksaun 5; Kapítulu 2 konabá
jestaun estensaun agríkola ne’ebé mos kompostu husi seksaun 5; Kapítulu 3 konabá
Planeamentu, Monitorizasaun no Avaliasaun ida ne’ebé apropriadu ba atividade estensaun
agríkola nian ne’ebé kompostu husi seksaun 4; Kapítulu 4 konabá konteúdupakote estensaun
agríkola nian ne’ebé apropriadu maka xave ba susessu knaar estensaun agríkola nian,
kompostu husi seksaun 6; Kapítulu 5 konabá Abordajen estensaun ne’ebé hanesan maka
dalan prinsipál atu lao tuir, mos ho seksaun 6; Kapítulu 6 konabá Dezenvolvimentu
Kapasidade iha aspetu hotu-hotu no iha nível hotu-hotu maka xave ba planeamentu ho
implementasaun sistema estensaun agríkola ida ne’ebé efikaz iha Timor Leste, kompostu husi
seksaun 3 ne’ebé monitorizasaun ba dezenvolvimentu kapasidade iha estensaun agríkola nian
hanesan seksaun ikus mak la deskreve dauk; no ikus liu mak Kapítulu 7 konabáprekondisaun
bá susesu iha sistema serbisu estensaunagríkola nian iha seksaun rua de’it maibé nesesáriu
tebes hala’o imediatuhodi bele garante implementasaun estratejia ne’e ho efisiente no efikas
iha kampu.
viii
Manuál estensaun agríkola nasionál ne’e bele remata nia eskrisaun to’o publika tan esforsu,
tulun no partisipasaun ema lubuk ida nian nu’udar pessoál ka institusionál, nune’e la haluha
agradese ba sira hotu maske la biban temi ida pur ida iha ne’e.
Hein katak manuál estensaun agríkola nasionál ne’e bele motiva liutan estensionista sira mak
hala’o hela sira nia knaar iha baze hodi ezerse sira nia funsaun ho adekuadu. Manuál ne’e
bele mos tulun tékniku sira mak sira nia knaar relasionadu ho serbisu estensaun agríkola,
nune’e mos ba estudante sira iha Eskola Téknika Agríkola (ETA) ka fakuldade agrikultura
iha universidade sira.
Ikus liu presiza mós hato’o katak maske esforsu hotu halo ona, manuál ne’e nia konteúdukala
sei kuran duni buat barak, tán ne’e krítika no sujestaun sira mak konstrutivu husi sani-na’in
sira, liliu entidade relevante sirakala sei iha folin boottebeshodi bele hadi’a liutan iha tempu
oin mai.
Dili, Dezembru 2011
Editór
ix
Lia Menon Ministru Agrikultura no Peska
Atu alkansa objetivu nasionál seguransa ai-hán,kreximentu ekonómiku no redusaun mukit iha
Timor Lestehusi transformasaun sistema agríkola subsisténsia ba sistema agríkola moderna
ne’ebé ho orientasaun ba merkadu, Ministériu Agrikultura no Peska (MAP) Governu
Konstitusionál IV nian hori inísiu nia governasaun konsiente katak populasaun rai ne’e nian
maioria mak moris iha liña mukit nia okos, no husi sira ne’e maioria mós mak nia vida tomak
depende hela ba seitór agrikultura iha área rurál sira. Nune’e MAP iha responsabilidade boot
ida hodi tane maioria ema mukit sira ne’e ho subsídiu mekanizasaun agríkola, fila rai gratuita
no haknaar estensionista sira to’o área rurál hodi bele fo asisténsia téknika ba sira.
Institusionalmente serbisuestensaun agríkola nian estabelesiduno haknaarona senior
estensionistana’in 12 iha nível distritu, estensionista na’in 188 iha área rurál ba faze dahuluk
nian iha 2008 nia rohan no iha 2009 nia rohan aumenta tan estensionista na’in 188 depoisde
formasaun bázika estensaun agríkola nian durante fulan ida iha ETA Maliana no Natarbora
atuezerse sira nia funsaun nu’udar :1)mobilizadór no dinamizadór komunidade agrikultór sira
iha grupu ne’ebé ativu no inovativu; 2)komunikadór ne’ebé ativu iha dissenasaun
informasaun konaba teknolojia agríkoal ba komunidade rurál sira;3)edukadór no fasilitadór
iha prosesu kapasitasaun ba agrikultór sira;4)implementadór polítika governu nian mak
naka’it ba melloramentu vida komunidade sira nian husi dezenvolve planu partisipatiu iha
produsaun agríkola nian;5)ajente transformadora iha komunidade rurál sirania leet hodi
garante akonsella no enkoraja agrikultór sira iha adopsaun teknolojia agríkola ne’ebé
adekuadu hodi tulun kreximentu produsaun no rendimentu ekonómiku familiár nian.
Ita hotu kala tenke konsiente katak pessoál estensaun agríkola nian sira atu tau funsaun sira
iha leten ba prátika loro-loron la’os buat ida mak fásil, ne’e la’os de’it tan limitasaun sira nia
abilidade téknika no intelektualidade, maibé mós matadalan ba sira nia serbisu hanesan
manuál ne’e rasik seidauk to’o ba sira nian liman, aleinde tan problema agro-klimátika no
topográfika nian ne’ebé dala barak sai komplikadu liután bainhira akompaña ho limitasaun
fasilidade mak-tulun ba knaar estensaun agríkola nian sira hanesan fasilidade transporte nian,
komunikasaun, informasaun (pakote rekomendasaun téknika nian iha forma média estensaun
oioin, hanesan manuál treinamentu, poster, brosura, filme no DEMPLOT) no seluktán.
Nune’eho prezensa manuálserbisu estensaun agríkola nasionál nian ne’e, ha’u laran metin
tebes katakbele giaautór knaarestensaun agríkolanian hotu (governamentál no naun
governamentál / ajénsia / ONJ sira) iha rai ne’e bele ezerse sira nia funsaun ho adekuadu,
tantu iha nível nasionál, distritu, sub-distritu to’osuku. Ba Departamentu Estensaun
Agríkolane’ebé iha Diresaun Nasionál Apoiu ba Dezenvolvimentu Komunitária Agríkola
nian (DNADCA) nia tutela iha nasionál no mós ne’ebé iha Diresaun Serbisu Agrikultura
Distritu sira nia mahon bele iha kbiit liutan hodi halo jestaun ne’ebé di’ak hodi bele garante
operasionalidade knaarestensaun agríkolanian ida mak efisiénte no efikás.
Ho koordenasaun no kooperasaun di’ak entre entidade hotu ikus mai remata dunielaborasaun
manuálestensaun agríkolanasionál ne’e, nune’e nu’udar Ministru ha’u orgullu tebes no la
haluha agradese ba :1) Sr. Mathias Braun, responsável jerál GIZ/RDP II nian ne’ebé tulun
ona finansiamentu ba elaborasaundokumentu ne’e; 2) Sr. Eberhard Bawer, peritus estensaun
agríkolanian ne’ebé tulun ona Timor-oan sira hodi elabora sira nia manuálestensaun agríkola
rasik; 3) Sr. Januario Marçal, Diretor DNADCA ne’ebé organiza no koordena prosesu tomak
relasiona ba elaborasaun manuálestensaun ne’e; 4)tékniku sira husi DNADCA,GIZ/RDP no
x
GIZ/RDP II nian ne’ebé sempre tulun prosesu elaborasaun manuál ne’e inklui sira nia
esperiénsia no ideia sira mak folin boot tebes ba dokumentu ne’e; no 5) entidade seluk
nu’udar individuál ka institusionálmak tulun ona diretamente ka indiretaiha prosesu
elaborasaun manuál ne’e,maske la biban temi ida-idaknia naran iha ne’e.
Ha’u hein katak manuálestensaun agríkolanasionálne’e bele benefisiaduni autór estensaun
agríkolanian sirahotuiha Timor Lestemaskeho espesialidade oioin iha seitór agrikultura no
fatin ka area serbisu nian mak diferente hanesan iha nasional, distritu, sub-distritu to’o suku.
Maski nune’e tenki kolabora hamutuk karik hotu-hotu niaknaar tomak mak atu tulun hakbiit
komunidade agrikultór sira iha árearurálhoakonsellamentu,akompañamentu no orientasaun
téknika sira ne’ebébanati de’it ba padraun ida mak MAP hasai,hanesan manuálida ne’e atu
bele minimiza dupla atividade siraiha kampu no tenki tuir perspetiva sistema integradu,
nune’e bele garante sistema atendimentu husi knaar estensaun agríkolanian ida mak efisiente
no efikás.
xi
Prefásiu
Manuál Estensaun Agríkola ida ne’e harí bazeia ba Polítika no Estratéjia Estensaun Agríkola
ba Timor Leste no atu serbí objetivu sira tuir mai ne’e:
• Sai matadalan ba Estensista Agríkola nian sira iha suku (EA), Koordenadór Estensaun
AgríkolaSub-Distritu(KEASD) ho Xefe Departamentu Estensaun Distritál (XDEAD)
Ministériu Agrikultura nian durante planeamentu no implementasaun atividade
estensaun agríkola nian iha nível kampu
• Fó orientasaun ba Diresaun/Departamentu/Ofisiál sira iha nível Nasionál no Distritál iha
sira nia knaar suportivu iha dezenvolvimentu konteúdu (pakote) estensaun agríkola nian,
dezenvolvimentu kapasidade téknika/metodolójika ho suporte / reforsu ajente estensaun
agríkola sira no
• Serbí nu’udar referênsia/orientasaun ba pessoal estensaun agríkola iha programa hirak
ne’ebé hetan finansiamentu husi doador sira, ONG lokal, no ONG internasionál sira
ne’ebé hala’o knaar estensaun agríkola iha Timor Leste.
Maibé, Manuál ne’e mesak de’it sei la fó rezultaduestensaun agríkola ne’ebé dezejadu
• Bainhira laiha konteúdu estensaun (pakote tékniku) ba empreendimentu agrikultura
importante liu iha nasaun ne’e maka dezenvolvidu kompletamente ona no
• Bainhira mak-uza/utilizadór manuál sira seidauk hetan treinamentu intensivu konabá
aplikasaun lolós metodolojia estensaun agríkola ne’ebé deskreve iha manuál ne’e ho iha
konteúdu (pakote) estensaun agríkola nian.
Buat rua ne’e, dezenvolvimentu konteúdu tékniku (pakote) estensaun agríkola no
kapasitasaun pessoál estensaun iha konteúdu tékniku ho metodolojia agrikultura nian maka
sei sai dezafiu xave ba matenek na’in / peritusira husi Diresaun/Departamentu (tékniku ho
estensaun) iha nível nasionál/distritál.
Diagrama 1 tuir mai ne’e hatudu vista jerál konabá tabela konteúdu Manuál ne’e nian.
Diagrama 1 : Tabela de kontiudu husi Manuál Estensaun Agríkola
xii
Esforsu dezenvolvimentu manuál ne’e tenki konsidera nu’udar inísiu prosessu ida no manuál
versaun ida ne’e tenki konsidera nu’udar ‘dokumentu moris’ ida. Aspetu barak iha manuál
ne’e maka seidauk dezenvolvidu kompletamente ka sei formuladu vagamente hela.
Knaar/mandatu Departamentu Estensaun MAP nian maka atu atualiza peridiokamente
versaun manuál ida ne’e, bazeia ba esperiensiahusi verifikasaun realidade no husi desizaun
polítika final no mudansa polítika.

Más contenido relacionado

Similar a Manual Estensaun Agrikola Timor Leste

Manual de operacion_del_relleno_sanitario
Manual de operacion_del_relleno_sanitarioManual de operacion_del_relleno_sanitario
Manual de operacion_del_relleno_sanitario
Santi Lopez
 
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otúnPrograma de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
agendaturismosostenible
 
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otúnPrograma de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
agendaturismosostenible
 
Bolivia dhs
Bolivia dhsBolivia dhs
Bolivia dhs
dfarshad
 

Similar a Manual Estensaun Agrikola Timor Leste (20)

rendicion 2021 RIAS.pdf
rendicion 2021 RIAS.pdfrendicion 2021 RIAS.pdf
rendicion 2021 RIAS.pdf
 
Plan Estratégico de la Provincia de El Seibo
Plan Estratégico de la Provincia de El SeiboPlan Estratégico de la Provincia de El Seibo
Plan Estratégico de la Provincia de El Seibo
 
El seibo
El seibo El seibo
El seibo
 
PDM Samaipata
PDM SamaipataPDM Samaipata
PDM Samaipata
 
2_LineamientosAtencionEmergenciasAntopogenicasNaturales_PAP.pdf
2_LineamientosAtencionEmergenciasAntopogenicasNaturales_PAP.pdf2_LineamientosAtencionEmergenciasAntopogenicasNaturales_PAP.pdf
2_LineamientosAtencionEmergenciasAntopogenicasNaturales_PAP.pdf
 
Informe desarrollo humano 2009
Informe desarrollo humano 2009Informe desarrollo humano 2009
Informe desarrollo humano 2009
 
plan_estrategico_institucional_2017_2021.pdf
plan_estrategico_institucional_2017_2021.pdfplan_estrategico_institucional_2017_2021.pdf
plan_estrategico_institucional_2017_2021.pdf
 
PDM San Juan
PDM San JuanPDM San Juan
PDM San Juan
 
PLAN DE DESARROLLO "CON USTED HACEMOS MAS POR EL CAQUETÁ 2016-2019"
PLAN DE DESARROLLO "CON USTED HACEMOS MAS POR EL CAQUETÁ 2016-2019"PLAN DE DESARROLLO "CON USTED HACEMOS MAS POR EL CAQUETÁ 2016-2019"
PLAN DE DESARROLLO "CON USTED HACEMOS MAS POR EL CAQUETÁ 2016-2019"
 
Manual de operacion_del_relleno_sanitario
Manual de operacion_del_relleno_sanitarioManual de operacion_del_relleno_sanitario
Manual de operacion_del_relleno_sanitario
 
Segundo informe implementación end 2030
Segundo informe implementación end 2030Segundo informe implementación end 2030
Segundo informe implementación end 2030
 
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otúnPrograma de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
 
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otúnPrograma de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
 
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otúnPrograma de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
Programa de buenas prácticas agricolas y turisticas otún
 
Frijol
FrijolFrijol
Frijol
 
Bolivia dhs
Bolivia dhsBolivia dhs
Bolivia dhs
 
Jefe rural
Jefe ruralJefe rural
Jefe rural
 
Plan desarrollo municipal Aguacatan, Huehuetenango, Guatemala
Plan desarrollo municipal Aguacatan, Huehuetenango, GuatemalaPlan desarrollo municipal Aguacatan, Huehuetenango, Guatemala
Plan desarrollo municipal Aguacatan, Huehuetenango, Guatemala
 
Plan Estatal de Desarrollo de Guerrero 2005 2011
Plan Estatal de Desarrollo de Guerrero 2005 2011Plan Estatal de Desarrollo de Guerrero 2005 2011
Plan Estatal de Desarrollo de Guerrero 2005 2011
 
State Development Plan 2005-2011: Guerrero, México
State Development Plan 2005-2011: Guerrero, MéxicoState Development Plan 2005-2011: Guerrero, México
State Development Plan 2005-2011: Guerrero, México
 

Más de Ministry of Agriculture and Fishery - East Timor

Más de Ministry of Agriculture and Fishery - East Timor (7)

Teknik penyuluhan-5175
Teknik penyuluhan-5175Teknik penyuluhan-5175
Teknik penyuluhan-5175
 
East Timor : Ministry of Agriculture and Fishery 2015-2017
East Timor : Ministry of Agriculture and Fishery 2015-2017East Timor : Ministry of Agriculture and Fishery 2015-2017
East Timor : Ministry of Agriculture and Fishery 2015-2017
 
Relatorio Ministerio Agricultura e Pescas 2007-2012)
Relatorio Ministerio Agricultura e Pescas 2007-2012)Relatorio Ministerio Agricultura e Pescas 2007-2012)
Relatorio Ministerio Agricultura e Pescas 2007-2012)
 
Memoria : Ministerio Agricultura e Pescas Timor Leste Periodo 2007 - 2017
Memoria : Ministerio Agricultura e Pescas Timor Leste Periodo 2007 - 2017Memoria : Ministerio Agricultura e Pescas Timor Leste Periodo 2007 - 2017
Memoria : Ministerio Agricultura e Pescas Timor Leste Periodo 2007 - 2017
 
East timor agriculture extension policy ppt
East timor agriculture extension policy pptEast timor agriculture extension policy ppt
East timor agriculture extension policy ppt
 
East Timor Agriculture Extension Strategy
East  Timor Agriculture Extension StrategyEast  Timor Agriculture Extension Strategy
East Timor Agriculture Extension Strategy
 
Januario Marcal : Policy Framework for Agricultural Extension in Timor Leste
Januario Marcal : Policy Framework for Agricultural Extension in Timor LesteJanuario Marcal : Policy Framework for Agricultural Extension in Timor Leste
Januario Marcal : Policy Framework for Agricultural Extension in Timor Leste
 

Manual Estensaun Agrikola Timor Leste

  • 1. REPÚBLIKA DEMOKRÁTIKA TIMOR LESTE MINISTÉRIU AGRIKULTURA NO PESKA DIRESAUN NASIONÁL APOIU BADEZENVOLVIMENTU KOMUNITÁRIA AGRÍKOLA MANUÁL ESTENSAUN AGRÍKOLA NASIONÁL (MEAN) BA TIMOR LESTE Dezembru 2011 Ho apoiu husi: EU/RDP II
  • 2. ii ListaKonteúdu Konteúdu Pájina Lista Konteúdu..............................................................................................................................ii Lista Diagrama.............................................................................................................................iii Lista Abreviasaun ........................................................................................................................iv Lia Makloke..................................................................................................................................v Lia Menon Ministru Agrikultura no Peska..................................................................................vi Prefásiu ......................................................................................................................................viii I. ANTESEDENTE NO BAZE ESTENSAUN AGRÍKOLA NIAN ...................................1 1.1 Istória Estensaun Agríkola nian ihaTimor Leste.................................................................1 1.2 Polítika no Estratejia Estensaun Agríkola ba Timor Leste .................................................3 1.3 Bazes Aprendizajen ema Adultu nian.................................................................................3 1.4 Partisipasaun iha Estensaun Agríkola .................................................................................4 1.5 Definisaun Estensaun Agríkola iha Kontestu Timor Leste.................................................5 II. JESTAUN ESTENSAUN AGRÍKOLA ...........................................................................8 2.1 Organizasaun ho Funsaun sira Estensaun Agríkola nian ....................................................8 2.2 Prossesu/interfase (relasionamentu) iha Estensaun Agríkola............................................13 2.3 Sistema Komunikasaun ho Enkontru iha MAP.................................................................15 2.4 Mekanizmu orientasaun ba estensaun agríkola.................................................................20 2.5 Kooperasaun ho autór seluk..............................................................................................22 III. PLANEAMENTU NO MONITORIZASAUN IHA ESTENSAUN ...........................26 3.1 Abordajen Planeamentu Bottom-Up..................................................................................26 3.2 Abordajen Planeamentu Top-Down ..................................................................................29 3.3 Planeamentu Serbisu Estensaun agríkola..........................................................................30 3.4 Monitorizasaun Estensaun iha Nível Distritál...................................................................30 IV. KONTEÚDU PAKOTE ESTENSAUN ........................................................................32 4.1 Rekomendasaun Estensaun Bazeia ba Prátika Agrikultura Di’ak ....................................33 4.2 Polítika Fornesimentu Rekursu.........................................................................................34 4.3 Planu Treinamentu Pessoál, Perfil Sessaun, Matéria Estensaun.......................................35 4.4 Dezeñu Demonstrasaun iha kampu...................................................................................37 4.5 Informasaun Suplementar .................................................................................................37 4.6 Peskiza-iha-Kampu/Esperimentu......................................................................................38 V. ABORDAJEN NO MÉTODU ESTENSAUN................................................................40 5.1 Métodu Estensaun Grupu..................................................................................................41 5.2 Estensaun Individuál .........................................................................................................45 5.3 Estensaun Massa ...............................................................................................................46
  • 3. iii 5.4 Estensaun liu husi Média...................................................................................................48 5.5 Estensaun Agrikultór-ba-Agrikultór .................................................................................49 5.6 Abordajen Ajente Pekuária Suku......................................................................................50 VI. DEZENVOLVIMENTU KAPASIDADE .....................................................................51 6.1 Planeamentu Dezenvolvimentu Kapasidade.....................................................................51 6.2 Responsabilidade Dezenvolvimentu Kapasidade iha Timor Leste...................................56 6.3 Monitorizasaun Dezenvolvimentu Kapasidade iha Estensaun Agríkola ..........................57 VII. PREKONDISAUN BÁ SUSESU SERBISU ESTENSAUN.......................................58 7.1 Desentrálizasaun ho Estensaun Bottom-Up.......................................................................58 7.2 Polítika Pessoal iha MAP..................................................................................................60 Referénsia ...................................................................................................................................61 ANEKSU....................................................................................................................................63 Aneksu 1: Prinsípiu ba estensaun agríkola iha Timor Leste.......................................................63 Aneksu 2: Deskrisaun serbisu.....................................................................................................65 Aneksu 3: Matadalan/diretrize ba Enkontru/Workshop ho susessu............................................68 Aneksu 4: Téknika-PRA ba Análize Situasaun Partisipatória....................................................69 Aneksu 5: Formatu Planeamentu, Monitorizasaun ho Relatóriu................................................76 Aneksu 6: Pakote Kompletu ba Batar.........................................................................................88 Aneksu 7: Pakote Prioridade ne’ebé Rekomenda.......................................................................97 Aneksu 8: Bázikas Grupu ho Prosessu Grupu nian ....................................................................98 Aneksu 9: Diretrize ba Treinamentu/Diskussaun Grupu Agrikultór........................................101 Aneksu 10: Diretrize ba Demonstrasaun-iha-Kampu...............................................................103 Aneksu 11: Diretrize ba Vizita-Komparativas..........................................................................105 Aneksu 12: Kritériu atu hili ‘Agrikultór Pilotu sira'.................................................................106 Aneksu 13: Diretrize ba Loron Kampu.....................................................................................107 Aneksu 14: Instrusaun ba Kursus Treinamentu........................................................................109 Aneksu 15: Ekipamentu no Finansiamentu Estensaun nian .....................................................115
  • 4. iv Lista Diagrama Lista Diagrama Pájina Diagrama1: Tabela Konteúdu ManuálEstensaun AgríkolaNasionál xi Diagrama2:PrinsípiuEstensaun Agríkola nian iha Timor Leste 3 Diagrama3:Responsabilidade Estensaun Agríkola nian iha Timor Leste 5 Diagrama4:Organigrama DNADCA iha Nível nasionál 8 Diagrama5:Organigrama MAP iha Nível distritál 8 Diagrama6:Importánsia Funsaun sira Estensaun MAP nian 11 Diagrama7:Prosessu Prinsipál iha Estensaun Agríkola 12 Diagrama8: Sistema Enkontru MAP nian iha níveis hotu-hotu 14 Diagrama9:Planeamentu, Monitorizasaun no Avaliasaun 23 Diagrama 10:Monitorizasaun no Relatóriu konabá Atividade no Saída 27 Diagrama 11: Elementu Pakote Estensaun Agríkola ida (ezemplu: Batar) 29 Diagrama 12: Abordajen ho Métodu Estensaun nian 36 Diagrama 13: Dezenvolvimentu Kapasidade iha Estensaun agríkola 46
  • 5. v Lista Abreviasaun APS Ajente Pekuária Suku nian (Village Livestock Worker – VWL) ARP Projetu Reabilitasaun Agrikultura (Agricultural Rehabilitation Project) ASP Análize Situasaun Partisipativu (Participatory Situation Analysis – PSA) CFA Análize Funsaun Esensiál (Core Function Analysis) DJ Diretór Jerál (Director General - DG) DK Dezenvolvimentu Kapasidade (Capacity Development) DNADCA Direcção Nacional de Apoio ao Desenvolvimento Comunitária Agrícola (National Diretórate of Agriculture Community Development Support - NDACDS) DO Dezenvolvimentu Organizasionál (Organizational Development – OD) DRU Dezenvolvimentu Rekursu Umanu (Human Resources Development – HRD) DTP Dezenvolvimentu Teknolojia Partisipativa (Participatory Technology Development – PTD) EAA Estensaun husi Agrikultór ba Agrikultór (Farmer to Farmer Extension) EAS Estensionista Agríkola Suku nian (Agricultural Extensionist – AE) EKA Eskola Kampu Agrikultór sira nian (Farmer Field School – FFS) ENEA Estratejia Nasionál Estensaun Agríkola nian (National Agricultural Extension Strategy – NAES) ETA Eskola Téknika Agríkola (Agriculture Technikal School) FAO Organizasaun Ai-hán Mundiál (Food and Agriculture Organization) FDKA Fundu Dezenvolvimentu Komunidade Agríkola (Agriculture Community Development Fund - ACDF) FDAR Fundu Dezenvolvimentu Agrikultura Rurál (Agriculture Rural Development Fund - ARDF) GoTL Governu Timor Leste (Government of Timor Leste) GTZ Gesellschaft für Technische Zusammenarbeit KAER Knaar Akonsellamentu Estensaun Regulár (Regular Extension Advisory Services) KEASD Koordenadór Estensaun Agríkola Sub-Distritu (Sub-District Agricultural Extension Coordinator – SDAEC) KIEE Komisaun Implementasaun Estratejia Estensaun nian (Extension Strategy Implementation Committee - ESIC) LAK Loron Agrikultór nian iha Kampu (Farmes Field Day – FFD) LBL Sentru Asesoria Agrikultura nian (Agriculture Advisory Center (Switzerland)) MAP Ministériu Agrikultura no Peska (Ministry of Agriculture and Fisheries – MAF) MEAN Manuál Estensaun Agríkola Nasionál (National Agricultural Extension Manual– NAEM) MED Ministériu Ekonomia no Dezenvolvimentu
  • 6. vi nst. No seluktán ODK Ofisiál Dezenvolvimentu Komunitária (Community Development Officer - CDO) ONG Organizasaun naun-Governamentál (Non Governmental Organization – NGO) OT Ofisiál Téknika / Espesialista Matéria(Subject Matter Specialist – SMS) PAA Planu Asaun Anuál (Annual Action Plan - AAP) PDS Programa Dezenvolvimentu Suku (Village Development Planning – VDP) PEAN Politika Estensaun Agríkola Nasionál (National Agricultural Extension Policy – NAEP) PRA Avaliasaun Rural Partisipatória PTD Dezenvolvimentu Teknolojia Partisipatória RDP Programa Dezenvolvimentu Rurál (Rural Development Program) Suku Village SWOT Forsa/Vantájen, Frakeija/Dezvantájen, Oportunidade no Ameasa (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) TnV Treinu no Vizita (Training & Visit – T&V); Aprosimasaun ida iha Estensaun ne’ebé inisia no promove husi Banku Mundiál USAID Ajénsia Klibur Nasaun Amérika nian ba Dezenvolvimentu Internasionál (United States Agency for International Development) XDEAD XDEAN Xefe Departementu Estensaun Agríkola Distritu (District Chief of Extension Department - DCED) Xefe Departementu Estensaun Agríkola Nasionál (NationalChief of Extension Department - NCED)
  • 7. vii Lia Makloke Dezenvolvimentu ka atividade sai’ida de’it mak hala’o hela iha rai ne’e, ein prinsipiu sempre ho objetivu atu hadi’a nafatin kualidade moris emar sira nian individuálmente ka komunidade tomak nian ein jerál. Iha realidade autór prinsipál dezenvolvimentu nian sira, liliu dezenvolvimentu agríkola nian jeralmente hanesan komunidade agrikultór sira rasik ne’ebé dala barak mós hanesan sira mak kbiit laek iha aspetu oioin, hanesan iha aspetu ekonomia, edukasaun no abilidade téknika, teknolojia no instrumentu mak bai-bain uza ba hala’o sira nia knaar, dala ruma mós fraku iha vontade ka espíritu hodi hadi’a sira nia moris rasik. Nune’e atividade dezenvolvimentu la’os fíziku nian hanesan asisténsia estensaun agríkola nia papél mós sai importante tebes no presiza mollora nafatin tuir dinámika tempu ba tempu hodi bele konsiensializa, dinamiza no fortifika komunidade agríkola sira hodi sai autór prinsipál dezenvolvimentu agríkola nian atu bele muda sira nia moris. Nu’udar atividade dezenvolvimentu ida, knaar estensaun agríkola nia papél sei hanesan prosesu vitál ida iha rai bara-barak, inklui Timor Leste ne’ebé nia prosesu dezenvolvimentu prátikamente foin hahú depoisde restaura hikas nia independénsia iha 2002. Institusional- mente estensaun agríkola estabelese ona iha 2008 nia rohan no to’o óras ne’e haknaar ona maizumenus estensionista na’in 400 ho kondisaun minima ba nia operasionalidade seidauk másimu, nune’e dokumentu ida ne’e nia prezensa bele sai baze ba elaborasaun Manuál operasionál ida ba knaar estensaun agríkola nian mak adekuadu ba rai ne’e. Elaborasaun manuál estensaun agríkola nianne’e banati ba polítika estensaun agríkola nasionál ne’ebé sei iha prosesu legalizasaun iha konsellu ministru no mós estratejia estensaun agríkola nasionál mak aprovadu husi sua ex.sia Ministru Agrikultura, nune’e manuál ida ne’e hanesan mós dokumentu ida mak moris, katak nia sei bele akomoda-an ho dinámika tempu no kondisaun agríkola Timor Leste iha futuru. Manuálne’e kompostu husi Kapítulu 7, ne’ebé Kapítulu 1 deskreve konabá antesedente no baze estensaun agríkola Timor Leste nian ne’ebékompostu husi seksaun 5; Kapítulu 2 konabá jestaun estensaun agríkola ne’ebé mos kompostu husi seksaun 5; Kapítulu 3 konabá Planeamentu, Monitorizasaun no Avaliasaun ida ne’ebé apropriadu ba atividade estensaun agríkola nian ne’ebé kompostu husi seksaun 4; Kapítulu 4 konabá konteúdupakote estensaun agríkola nian ne’ebé apropriadu maka xave ba susessu knaar estensaun agríkola nian, kompostu husi seksaun 6; Kapítulu 5 konabá Abordajen estensaun ne’ebé hanesan maka dalan prinsipál atu lao tuir, mos ho seksaun 6; Kapítulu 6 konabá Dezenvolvimentu Kapasidade iha aspetu hotu-hotu no iha nível hotu-hotu maka xave ba planeamentu ho implementasaun sistema estensaun agríkola ida ne’ebé efikaz iha Timor Leste, kompostu husi seksaun 3 ne’ebé monitorizasaun ba dezenvolvimentu kapasidade iha estensaun agríkola nian hanesan seksaun ikus mak la deskreve dauk; no ikus liu mak Kapítulu 7 konabáprekondisaun bá susesu iha sistema serbisu estensaunagríkola nian iha seksaun rua de’it maibé nesesáriu tebes hala’o imediatuhodi bele garante implementasaun estratejia ne’e ho efisiente no efikas iha kampu.
  • 8. viii Manuál estensaun agríkola nasionál ne’e bele remata nia eskrisaun to’o publika tan esforsu, tulun no partisipasaun ema lubuk ida nian nu’udar pessoál ka institusionál, nune’e la haluha agradese ba sira hotu maske la biban temi ida pur ida iha ne’e. Hein katak manuál estensaun agríkola nasionál ne’e bele motiva liutan estensionista sira mak hala’o hela sira nia knaar iha baze hodi ezerse sira nia funsaun ho adekuadu. Manuál ne’e bele mos tulun tékniku sira mak sira nia knaar relasionadu ho serbisu estensaun agríkola, nune’e mos ba estudante sira iha Eskola Téknika Agríkola (ETA) ka fakuldade agrikultura iha universidade sira. Ikus liu presiza mós hato’o katak maske esforsu hotu halo ona, manuál ne’e nia konteúdukala sei kuran duni buat barak, tán ne’e krítika no sujestaun sira mak konstrutivu husi sani-na’in sira, liliu entidade relevante sirakala sei iha folin boottebeshodi bele hadi’a liutan iha tempu oin mai. Dili, Dezembru 2011 Editór
  • 9. ix Lia Menon Ministru Agrikultura no Peska Atu alkansa objetivu nasionál seguransa ai-hán,kreximentu ekonómiku no redusaun mukit iha Timor Lestehusi transformasaun sistema agríkola subsisténsia ba sistema agríkola moderna ne’ebé ho orientasaun ba merkadu, Ministériu Agrikultura no Peska (MAP) Governu Konstitusionál IV nian hori inísiu nia governasaun konsiente katak populasaun rai ne’e nian maioria mak moris iha liña mukit nia okos, no husi sira ne’e maioria mós mak nia vida tomak depende hela ba seitór agrikultura iha área rurál sira. Nune’e MAP iha responsabilidade boot ida hodi tane maioria ema mukit sira ne’e ho subsídiu mekanizasaun agríkola, fila rai gratuita no haknaar estensionista sira to’o área rurál hodi bele fo asisténsia téknika ba sira. Institusionalmente serbisuestensaun agríkola nian estabelesiduno haknaarona senior estensionistana’in 12 iha nível distritu, estensionista na’in 188 iha área rurál ba faze dahuluk nian iha 2008 nia rohan no iha 2009 nia rohan aumenta tan estensionista na’in 188 depoisde formasaun bázika estensaun agríkola nian durante fulan ida iha ETA Maliana no Natarbora atuezerse sira nia funsaun nu’udar :1)mobilizadór no dinamizadór komunidade agrikultór sira iha grupu ne’ebé ativu no inovativu; 2)komunikadór ne’ebé ativu iha dissenasaun informasaun konaba teknolojia agríkoal ba komunidade rurál sira;3)edukadór no fasilitadór iha prosesu kapasitasaun ba agrikultór sira;4)implementadór polítika governu nian mak naka’it ba melloramentu vida komunidade sira nian husi dezenvolve planu partisipatiu iha produsaun agríkola nian;5)ajente transformadora iha komunidade rurál sirania leet hodi garante akonsella no enkoraja agrikultór sira iha adopsaun teknolojia agríkola ne’ebé adekuadu hodi tulun kreximentu produsaun no rendimentu ekonómiku familiár nian. Ita hotu kala tenke konsiente katak pessoál estensaun agríkola nian sira atu tau funsaun sira iha leten ba prátika loro-loron la’os buat ida mak fásil, ne’e la’os de’it tan limitasaun sira nia abilidade téknika no intelektualidade, maibé mós matadalan ba sira nia serbisu hanesan manuál ne’e rasik seidauk to’o ba sira nian liman, aleinde tan problema agro-klimátika no topográfika nian ne’ebé dala barak sai komplikadu liután bainhira akompaña ho limitasaun fasilidade mak-tulun ba knaar estensaun agríkola nian sira hanesan fasilidade transporte nian, komunikasaun, informasaun (pakote rekomendasaun téknika nian iha forma média estensaun oioin, hanesan manuál treinamentu, poster, brosura, filme no DEMPLOT) no seluktán. Nune’eho prezensa manuálserbisu estensaun agríkola nasionál nian ne’e, ha’u laran metin tebes katakbele giaautór knaarestensaun agríkolanian hotu (governamentál no naun governamentál / ajénsia / ONJ sira) iha rai ne’e bele ezerse sira nia funsaun ho adekuadu, tantu iha nível nasionál, distritu, sub-distritu to’osuku. Ba Departamentu Estensaun Agríkolane’ebé iha Diresaun Nasionál Apoiu ba Dezenvolvimentu Komunitária Agríkola nian (DNADCA) nia tutela iha nasionál no mós ne’ebé iha Diresaun Serbisu Agrikultura Distritu sira nia mahon bele iha kbiit liutan hodi halo jestaun ne’ebé di’ak hodi bele garante operasionalidade knaarestensaun agríkolanian ida mak efisiénte no efikás. Ho koordenasaun no kooperasaun di’ak entre entidade hotu ikus mai remata dunielaborasaun manuálestensaun agríkolanasionál ne’e, nune’e nu’udar Ministru ha’u orgullu tebes no la haluha agradese ba :1) Sr. Mathias Braun, responsável jerál GIZ/RDP II nian ne’ebé tulun ona finansiamentu ba elaborasaundokumentu ne’e; 2) Sr. Eberhard Bawer, peritus estensaun agríkolanian ne’ebé tulun ona Timor-oan sira hodi elabora sira nia manuálestensaun agríkola rasik; 3) Sr. Januario Marçal, Diretor DNADCA ne’ebé organiza no koordena prosesu tomak relasiona ba elaborasaun manuálestensaun ne’e; 4)tékniku sira husi DNADCA,GIZ/RDP no
  • 10. x GIZ/RDP II nian ne’ebé sempre tulun prosesu elaborasaun manuál ne’e inklui sira nia esperiénsia no ideia sira mak folin boot tebes ba dokumentu ne’e; no 5) entidade seluk nu’udar individuál ka institusionálmak tulun ona diretamente ka indiretaiha prosesu elaborasaun manuál ne’e,maske la biban temi ida-idaknia naran iha ne’e. Ha’u hein katak manuálestensaun agríkolanasionálne’e bele benefisiaduni autór estensaun agríkolanian sirahotuiha Timor Lestemaskeho espesialidade oioin iha seitór agrikultura no fatin ka area serbisu nian mak diferente hanesan iha nasional, distritu, sub-distritu to’o suku. Maski nune’e tenki kolabora hamutuk karik hotu-hotu niaknaar tomak mak atu tulun hakbiit komunidade agrikultór sira iha árearurálhoakonsellamentu,akompañamentu no orientasaun téknika sira ne’ebébanati de’it ba padraun ida mak MAP hasai,hanesan manuálida ne’e atu bele minimiza dupla atividade siraiha kampu no tenki tuir perspetiva sistema integradu, nune’e bele garante sistema atendimentu husi knaar estensaun agríkolanian ida mak efisiente no efikás.
  • 11. xi Prefásiu Manuál Estensaun Agríkola ida ne’e harí bazeia ba Polítika no Estratéjia Estensaun Agríkola ba Timor Leste no atu serbí objetivu sira tuir mai ne’e: • Sai matadalan ba Estensista Agríkola nian sira iha suku (EA), Koordenadór Estensaun AgríkolaSub-Distritu(KEASD) ho Xefe Departamentu Estensaun Distritál (XDEAD) Ministériu Agrikultura nian durante planeamentu no implementasaun atividade estensaun agríkola nian iha nível kampu • Fó orientasaun ba Diresaun/Departamentu/Ofisiál sira iha nível Nasionál no Distritál iha sira nia knaar suportivu iha dezenvolvimentu konteúdu (pakote) estensaun agríkola nian, dezenvolvimentu kapasidade téknika/metodolójika ho suporte / reforsu ajente estensaun agríkola sira no • Serbí nu’udar referênsia/orientasaun ba pessoal estensaun agríkola iha programa hirak ne’ebé hetan finansiamentu husi doador sira, ONG lokal, no ONG internasionál sira ne’ebé hala’o knaar estensaun agríkola iha Timor Leste. Maibé, Manuál ne’e mesak de’it sei la fó rezultaduestensaun agríkola ne’ebé dezejadu • Bainhira laiha konteúdu estensaun (pakote tékniku) ba empreendimentu agrikultura importante liu iha nasaun ne’e maka dezenvolvidu kompletamente ona no • Bainhira mak-uza/utilizadór manuál sira seidauk hetan treinamentu intensivu konabá aplikasaun lolós metodolojia estensaun agríkola ne’ebé deskreve iha manuál ne’e ho iha konteúdu (pakote) estensaun agríkola nian. Buat rua ne’e, dezenvolvimentu konteúdu tékniku (pakote) estensaun agríkola no kapasitasaun pessoál estensaun iha konteúdu tékniku ho metodolojia agrikultura nian maka sei sai dezafiu xave ba matenek na’in / peritusira husi Diresaun/Departamentu (tékniku ho estensaun) iha nível nasionál/distritál. Diagrama 1 tuir mai ne’e hatudu vista jerál konabá tabela konteúdu Manuál ne’e nian. Diagrama 1 : Tabela de kontiudu husi Manuál Estensaun Agríkola
  • 12. xii Esforsu dezenvolvimentu manuál ne’e tenki konsidera nu’udar inísiu prosessu ida no manuál versaun ida ne’e tenki konsidera nu’udar ‘dokumentu moris’ ida. Aspetu barak iha manuál ne’e maka seidauk dezenvolvidu kompletamente ka sei formuladu vagamente hela. Knaar/mandatu Departamentu Estensaun MAP nian maka atu atualiza peridiokamente versaun manuál ida ne’e, bazeia ba esperiensiahusi verifikasaun realidade no husi desizaun polítika final no mudansa polítika.